Den federala domstolen sa att den skulle avkunna sin dom i den långvariga tvisten under juni månad, rapporterar Times of Israel.

Skulpturen ”Judensau”, eller ”Judesuggan” på stadskyrkan i Wittenberg är en av mer än 20 sådana skulpturer från medeltiden som fortfarande pryder kyrkor över hela Tyskland och på andra håll i Europa.

Placerad cirka fyra meter upp på kyrkans fasad föreställer skulpturen människor som kan identifieras som judar som diar spenarna på en sugga medan en rabbin lyfter på djurets svans. År 1570, efter den protestantiska reformationen, tillkom en inskription som hänvisade till en antijudisk skrift av Luther.

Fallet gick till den federala domstolen efter att lägre domstolar under 2019 och 2020 inte gått på anmälaren Michael Duellmanns linje. Han hävdade att skulpturen var ”ett förtal av och en förolämpning av det judiska folket” som har ”en fruktansvärd effekt fram till denna dag”, och har föreslagit att skulpturen flyttas till det närliggande Luther-muséet.

Minnesmärke uppsatt

1988 sattes ett minnesmärke på marken nedanför, med hänvisning till förföljelsen av judar och de sex miljoner människor som dog under Förintelsen. Dessutom ger en skylt information om skulpturen på tyska och engelska.

År 2020 beslutade en domstol i Naumburg att ”i sitt nuvarande sammanhang” är skulpturen inte av ”förtalande karaktär” och kränkte inte anmälarens rättigheter, rapporterar Times of Israel.

Den sittande domaren Stephan Seiters sa i utfrågningen i slutet av maj att statyn individuellt sett är ”antisemitism inhuggen i sten”, rapporterade den tyska nyhetsbyrån DPA.

Duellmanns advokat hävdade att informationen på skylten inte är tillräcklig och att avbildningen av en gris fortfarande var ett tecken på hat.

Uppsala domkyrka

Bilden av judesuggan i Wittenberg från år 1596 var under medeltiden ett vanligt motiv i kristen konst och antisemitiska karikatyrer. Svinet är enligt den mosaiska lagen ett orent djur. Redan i Gamla testamentet har judars motvilja mot svinkött gett anledning till hån, som de sedan alltjämt utsatts för ända in i våra dagar.

Judesuggan förekommer mest i Tyskland, på kyrkor och rådhus från 1200-talet, i träsnitt även på 1400-talet och senare mera sällsynt i antisemitiska skrifter. I Sverige finns en judesugga i Uppsala domkyrka som är från 1300-talet. Även på en kalkmålning i Husby-Sjutolfts kyrka i Uppland – från slutet av 1400-talet – finns en judesugga och i vapenhuset till Härkeberga kyrka.

Anglikanska kyrkan

Exakt 800 år efter att Church of England förbjöd social interaktion mellan judar och kristna, begärde en särskild tionde av judar och krävde att judar skulle bära en identifikationsbricka, bad den Anglikanska kyrkan nu i maj om förlåtelse för de antijudiska lagar som antogs under synoden i Oxford år 1222.

Förutom att bära en identifikationsbricka förbjöds judarna också från att utöva vissa yrken och från att bygga nya synagogor. Den 800-åriga förordningen följdes av en rad anti-judiska lagar. Senare under samma århundrade förbjöds judar från att äga mark och att testamentera egendom till sina barn. Hundratals arresterades, hängdes eller fängslades.

En utbredd förföljelse kulminerade år 1290 då kung Edvard I fördrev samtliga judar från England. Det dröjde sedan drygt 360 år innan de fick återvända, rapporterar TT. I gudstjänsten som hölls den i maj i Christ Church Cathedral i Oxford deltog ärkebiskopen av Canterbury Justin Welby och Storbritanniens överrabbin Ephraim Mirvis. Gudstjänsten skedde på den 800:e årsdagen för synoden i Oxford år 1222 för att uppmärksamma och be om förlåtelse för de antijudiska attityderna och lagarna.

Dagens engelska kyrka instiftades först sedan Henrik VIII brutit med påven på 1500-talet, men den vill oavsett uppmärksamma och försöka gottgöra ”skamligt agerande” i det förgångna och stärka banden till det judiska samfundet, säger Jonathan Chaffey, ärkediakon i Oxford, till the Guardian.

Våg av judeförföljelser

År 2019 tog Church of England fram ett dokument som sa att kristna attityder till judendom under århundraden hade gett en ”fruktbar fröbädd för mordisk antisemitism”. Anglikaner och andra kristna måste inte bara ångra sig för ”det förflutnas synder” utan aktivt utmana antijudiska attityder och stereotyper, heter det i dokumentet.

Efter att England fördrev alla judar från landet år 1290 svepte en våg av judeförföljelser fram över Europa på 1300-talet. År 1394 skedde samma sak i Frankrike och år 1421 utvisades judarna i Österrike. År 1492 förklarade Spaniens kungapar att alla judar som inte lämnade landet skulle avrättas. Omkring 200 000 judar vars förfäder bott i landet i hundratals år tvingades att fly.

”Gudstjänsten erbjöd en symbolisk möjlighet att be om förlåtelse för kyrkans skamliga historiska handlingar som ledde till att engelska judar blev utfrysta och ledde till en massutvisning 1290”, skrev Oxford stift på sin hemsida i samband med gudstjänsten.

Respektera varandra

Överrabbin Ephraim Mirvis sa vid en mottagning efter gudstjänsten: ”1222 var en ökänd vändpunkt, låt oss garantera att 2022 kommer att ses som en vändpunkt till det bättre... Låt oss se till att vi kommer att stärka den judisk-kristna förståelsen, att vi kommer att fira det vi har gemensamt och förstå och respektera varandra för våra olikheter... Låt oss se till att vi kommer att stå tillsammans för att bekämpa alla former av hat, trångsynthet och rasism...och se till att vi tillsammans kommer att kämpa för religiös yttrandefrihet och identitet.”

Gudstjänsten erkände den positiva omarbetningen av judisk-kristna relationer som nämns i Andra Vatikankonciliet från år 1965 som säger: ”Denna synod... beklagar och fördömer hat och förföljelser av judar, vare sig de uppstod i forna eller i våra dagar”.

Denna inriktning förstärktes av Welbys uppmaning i 2019 års Church of England-rapport om att ”endast genom att se tillbaka och erkänna våra misslyckanden som kristna kan vi börja gå framåt med autenticitet.”

Vänskap och ärlighet

Överrabbin Ephraim Mirvis betonade i sitt efterord till denna rapport att djup vänskap måste åtföljas av ärlighet så att vi tillsammans kan vara en välsignelse för världen, rapporterar Jerusalem post. I en tweet i samband med gudstjänsten skrev ärkebiskopen Justin Welby att ”Dagens gudstjänst i Oxfords Cathedral är ett tillfälle för att minnas, omvända sig och bygga upp igen. Låt oss be att det inspirerar kristna idag att förkasta samtida former av antijudaism och antisemitism och att uppskatta och ta emot gåvan från våra judiska grannar.”

I en intervju med The Telegraph sa biskopen av Oxford Steven Croft nyligen att han var ”störd” av den antisemitism som ”växte” under Jeremy Corbyn, tidigare ordförande för Labour.