Tre grundprinciper går att urskilja i palestinska läroböcker, konstaterar journalisten David Bedein efter sin undersökning:

1. Deligitimisering, det vill säga att Israel inte har rätt att existera, judar har inte rätt att finnas i landet. Man förnekar judarnas historia och judiska heliga platser i landet.

2. Demonisering, det vill säga att judarna beskrivs som onda, djävulska och farliga.

3. Uppvigling, det vill säga man hetsar mot Israel och judar. Man uppmanar inte till fred med Israel utan till en våldsam kamp för hela landets befrielse.

Judarna kolonialister

När det gäller delegitimisering konstaterar Bedein att Israels judiska medborgare betraktas som utländska kolonialister i läroböckerna och citerar en palestinsk lärobok i samhällskunskap från 2020: "Vi kommer att tänka och diskutera: Jag kommer att jämföra tragedin hos indianerna, Amerikas ursprungliga invånare, med det palestinska folkets tragedi". (Samhällskunskap, 2020, årskurs 8, del 2, s. 34.) Landets judiska historia förnekas, inklusive förekomsten av arkeologiska föremål, konstaterar han. Istället säger läroböckerna att "erövraren har byggt åt sig själv en artificiell enhet, vilken härleder sin identitet och legitimiteten för sin existens från berättelser, legender och fantasier och har på olika sätt och medel försökt skapa levande materiella bevis för dessa legender eller arkeologiska arkitektoniska bevis som skulle avgöra deras sanning och äkthet, men förgäves." (Arabiska språket, 2020, årskurs 10, s. 68).

Förnekar templet

Förekomsten av judiska heliga platser i landet förnekas också, inklusive Västra muren i Jerusalem, skriver Bedein och citerar ytterligare en lärobok från 2020:

"Al-Buraq-muren har fått sitt namn efter Al-Buraq [det gudomliga vilddjuret] som bar Budbäraren [Muhammed] under den nattliga resan [från Mecka till Al-Aqsamoskén i Jerusalem, enligt islamisk tro] och Uppstigningen [till himlen]. Al-Buraq-muren är en del av den västra muren av Al-Aqsa-moskén. Al-Aqsamoskén, inklusive muren, är palestinsk mark och en exklusiv rättighet för muslimerna. (Islamisk utbildning, 2020, klass 5, del 1, s. 63).

Karta utan judiska städer

Judarna betraktas som utländska bosättare eller kolonisatörer och inte som legitima invånare, säger han. Städer som Tel Aviv saknas i de läroböcker som används i den Palestinska myndighetens skolor. En skolkarta, med titeln "Karta över Palestina", visar ingen judisk stad, förutom Eilat, vilken benämns under sitt arabiska namn "Umm al-Rashrash". (Samhällskunskap, 2020, årskurs 6, del 1, s. 6).

Inget judiskt Jerusalem

Samtidigt förnekas judarnas historiska och religiösa band till Jerusalem. Enligt den Palestinska myndighetens läroböcker byggdes Jerusalem av palestiniernas arabiska förfäder (det vill säga de "arabiserade" kananéerna och jebusiterna) "Jerusalem är en arabisk stad som byggdes av våra arabiska förfäder för tusentals år sedan. Jerusalem är heligt endast för muslimer och kristna." (Nationell och social uppfostran, 2020, årskurs 3, del 1, s. 29) Den korta historiska beskrivningen av stadens namn har ett stort gap på 1 000 år mellan jebusiterna och romarna, det vill säga den judiska historiska perioden, konstaterar Bedein. Namnet Jerusalem, med dess olika former som används på hundratals språk runt om i världen, är helt frånvarande: "Staden Jerusalem var känd som 'Jebus' efter de arabiska jebusiterna som byggde den för 5 000 år sedan. När romarna ockuperade den kallade de den "Aelia". Senare blev den känt som 'Al-Quds' eller 'Bayt al-Maqdis', efter att muslimerna hade erövrat den i händerna på kalifen Umar ibn al-Khattab år 637 f Kr. (Palestinas geografi och moderna och samtida historia, 2020, grad 10, del 1, s. 43).

Judarna onda

Israel och judar, ibland kallade ”sionister” demoniseras också. De utmålas som onda, djävulska eller farliga och anklagas för att hysa folkmordsavsikter mot palestinierna. "Sionisterna har byggt upp sin enhet på terror, utrotning och kolonialism. Vi kommer att förklara det." (Arabiska språket - Akademisk väg, 2020, årskurs 10, del 2, s. 28) Judarna beskrivs som otrogna och som djävulens medhjälpare, vilket framgår av en vers hämtad från en dikt: "Var är ryttarna [som kommer att rida] till Al-Aqsa för att befria den från otrohetens grepp, från djävulens medhjälpare?" (Arabiska språket, 2020, grad 7, del 1, s. 67) Judarna beskrivs också som fiender till profeten Muhammed och islam under dess första år, liksom till muslimer än idag: "Men judarna [i Medina] respekterade inte fördraget [de hade ingått med Muhammed] och tog till alla typer av förräderi, svek och aggression som tvingade muslimerna att bekämpa dem." (Islamisk utbildning, 2020, klass 7, del 1, s. 52), skriver Bedein.

Upphöjer våld

Slutligen uppviglar också läroböckerna mot Israel och judarna. Man uppmanar inte till fred, utan till våldsam kamp för att befria hela landet och upphöjer dem till martyrer, konstaterar han. Till exempel upphöjs Dalal al Mughrabi, en palestinsk terrorist, som deltog i 1978 års massaker i Israel, där 38 civila israeler dog, inklusive 13 barn. Flera palestinska offentliga platser och institutioner, såsom skolor, kvinnocenter och läger har sedan dess fått namn efter henne och 2011 hölls en officiell ceremoni över en minnestavla med henne, där hon riktar ett gevär mot en karta över Israel, Västbanken och Gaza. En lärobok i arabiska språket skriver:

"Vår palestinska historia är fylld med många namn på martyrer som offrade sina själar för hemlandet, bland annat martyren Dalal al-Mughrabi, som målade med sin kamp en bild av utmaning och mod vilket har gjort hennes minne evigt i våra hjärtan och sinnen. Texten framför oss visar hennes kamp och resa." (Arabiska språket, 2020, årskurs 5, del 2, s. 51).