Estlands premiärminister Kaja Kalllas menar att Natos rådande strategi i praktiken skulle tillåta att landet ”suddades ut från kartan” och att gamla stan i de centrala delarna av huvudstaden Tallinn skulle jämnas med marken. Detta om de nuvarande Nato-planerna för att försvara Estland från alla ryska attacker skulle gälla.

Enligt Financial Times sa Kallas att Natos befintliga försvarsplaner för Estland, Lettland och Litauen skulle tillåta att länderna intogs innan de befriades efter 180 dagar.

– Om man jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, skulle det innebära en fullständig eliminering av våra länder och vår kultur. Detta konstaterade Kallas, vars mormor och mamma – som då endast var ett litet barn – satt i Stalins läger i Sibirien.

Efter andra världskriget lät Stalin tvångsförflytta ryssar till Estland för att på sikt utplåna den särskilda estniska etniciteten. Över 200 000 människor tvångsförflyttades dessutom från de baltiska länderna.

Statsminister Magdalena Andersson hälsade i slutet av maj premiärminister Kaja Kallas välkommen till Stockholm.

Statsministern betonade vid besöket de vänskapsband som finns mellan Sverige och Estland. I sitt välkomstanförande riktade Magdalena Andersson dessutom ett stort tack till Estland för deras stöd till Sverige och Finland i samband med ländernas ansökan om medlemskap i Nato.

Raderas från kartan

– En del av er har varit i Tallinn och känner till vår gamla stad med århundraden av historia och kultur. Allt detta skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk och vår nation, sa Kallas i sitt utspel förra veckan.

Hennes uttalande, som bland annat återgavs i Estonian World, kom inför Nato-toppmötet i Madrid, Spanien, den 28 juni denna vecka. Där skulle alliansen diskutera planer för försvaret av sin östra flank i ljuset av Moskvas invasion av Ukraina. En av frågorna var hur man bättre kan försvara Estland, Lettland och Litauen.

De tre länderna vill ändra den nuvarande strategin att ha utländska truppstyrkor omfattande ett tusental man i varje land som ska agera “snubbeltråd”. De vill att detta ska ersättas av en strategi där Nato försöker försvara varje tum av territoriet från första dagen, särskilt efter att ha sett ryska grymheter i Ukraina, uppger Financial Times.

Den estniske kommunikationsexperten Raul Rebane bekräftade att Kallas kommentarer handlade om Nato-toppmötet.

– Ukrainakriget förändrade plötsligt uppfattningen om säkerhet, särskilt för de länder som gränsar till Ryssland, sa Rebane till Delfi, en estnisk nyhetsportal.

– För de i Europa som är två-tre länder längre bort från Putin, kommer inlärningskurvan att ta längre tid och de uppfattar vår oro långsammare.

Simulerade missilattacker

Generalsekreteraren för det estniska försvarsministeriet, Kusti Salm, sa nyligen att Ryssland genomför simulerade missilattacker mot Estland. Han sa till den finska tidningen Iltalehti att Ryssland inte anser att Estland är värdigt självständighet.

– Deras senaste verksamhet och strategiska kommunikation säkerställer denna slutsats, sa han och tillade att det dock fortfarande är säkert att bo i Estland.

En reservofficer från den estniska försvarsstyrkan, Simmo Saar, skrev i en ledare i den estniska dagstidningen Eesti Päevaleht, att Natos försvarsplaner är baserade på hela alliansen. Detta förutsätter att ett medlemsland har förmågan att försvara sig mot den första attacken.

Han föreslog att Estland ska skaffa vapensystem som landet snabbt kan sätta in, som är effektivt och pålitligt och som kan förvärvas i stora mängder. Han påpekade också att Estland behöver inse att man står inför det största hotet landet har upplevt de senaste 30 åren.

– Vi kan sätta våra förhoppningar till Nato, men vi bör ta Finland och Israel som förebilder: I en sådan omgivning är det lika oundvikligt att vara beväpnad till tänderna och använda kreativa lösningar som att bära halsduk och handskar på vintern, förutsatt att du vill hålla dig vid liv och må bra, betonade Simmo Saar.

Hotade Litauen

Moskva hotade förra veckan det baltiska landet Litauen med ”åtgärder för att försvara sina nationella intressen” om inte transiteringen av varor till ryska Kaliningrad-exklaven snabbt återställs.

Bakgrunden var att litauiska myndigheter har förbjudit transporten av varor som är sanktionerade av EU över landets territorium. Det inkluderar den enda järnvägslinjen mellan Rysslands fastland och provinsen som är inklämd mellan Polen och Litauen.

Förbjudna varor inkluderar kol, metaller, byggmaterial och avancerad teknik. Rysslands utrikesministerium har kallat till sig Litauens sändebud i Moskva medan Kreml sa att situationen var en ”kränkning av allt”. ”Situationen är mer än allvarlig,” sa Kremls talesperson Dmitry Peskov till reportrar.

– Det här beslutet är verkligen aldrig tidigare skådat. Rysslands utrikesdepartement krävde att Litauen omedelbart skulle ändra på vad de ansåg som ett ”öppet fientligt” drag.

Det ryska ministeriet säger att Ryssland förbehåller sig rätten “att vidta åtgärder för att skydda sina nationella intressen” om godstransiteringen mellan Kaliningrad-regionen och resten av Ryska federationen via Litauen inte inom en snar framtid återställs helt.

Litauen säger att de bara genomförde EU:s sanktioner, en del av en rad åtgärder avsedda att straffa Rysslands president Vladimir Putin för invasionen av Ukraina.

– Det är inte Litauen som gör någonting; det är europeiska sanktioner som började fungera från den 17 juni, sa Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis till reportrar i Luxemburg.

– Det gjordes i samråd med Europeiska kommissionen och enligt deras riktlinjer. Litauens statsägda järnväg informerade kunder om att sanktionerade varor som stål och järn inte skulle tillåtas passera Litauen från och med den 17 juni, tilllade han.

Hög beredskap

Samtidigt gick Finlands ÖB förra veckan ut och deklarerade att Finland skulle bjuda på hårt motstånd vid en framtida rysk attack. Överbefälhavare Timo Kivinen menade att landet skulle bli en hård bit att svälja för Ryssland.

– Om Putin skulle gå till attack bör han förbereda sig på ett hårt motstånd från Finland, sa Timo Kivinen i en intervju med Reuters.

Kivinen menade att Finland har byggt upp en stark försvarsstyrka. Han lyfte också fram finländarnas starka drivkraft till att försvara sitt land om det skulle behövas.

– Den viktigaste försvarslinjen ligger mellan våra ögon. Det har inte minst kriget i Ukraina visat oss, sa Timo Kivinen till finska Yle.

Finlands militära beredskap är mycket hög jämfört med Sveriges, som successivt har rustat ner sitt försvar sedan kalla krigets slut.

– Vi har systematiskt byggt upp vårt försvar för att klara den typ av krigföring vi ser i Ukraina, med massivt bruk av eldkraft, pansarstyrkor och flygvapen. Ukraina har varit en svår bit att svälja för Ryssland. Det skulle även Finland bli, fortsatte Kivinen.