Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (EMD) avkunnade två nya domar mot Barnevernet i Norge i slutet av november. Domarna gällde övertagande av vårdnad respektive tvångsadoption. Sammanlagt har Norge nu dömts i 13 barneverns-fall i Strasbourg på senare tid.

– Det känns helt overkligt. Jag har äntligen fått en bekräftelse på det jag har sagt hela tiden. Det är viktigt för mig, vänner och familj, och känns som en upprättelse. Min förhoppning är att det ska komma något bra ur det, att systemet tvingas till förändring, säger mamman Marianne Fagerheim till norska Dagbladet.

Den senaste domen slår fast att Norge har kränkt rätten till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Det är den begränsade kontakten som gavs mellan mor och barn efter att barnet placerats i offentlig vård som domstolen anser är ett brott mot Fagerheims mänskliga rättigheter.

Domstolen saknade en konkret bedömning av det norska rättsväsendet av hur mer umgänge skulle kunna orsaka barnet skada, säger mammans advokat Ann-Irene Skjelbred till Dagbladet.

Norge dömdes även i ett tvångsadoptionsärende där domstolen kritiserade den process som ledde till att alla band, inklusive juridiska, skars av mellan förälder och barn.

I de båda fällande domarna i slutet av november dömdes Norge att betala de klagande 25 000 euro i skadestånd.

43 fall behandlas

Hösten 2019 dömdes Norge i EMD för att ha kränkt Trude Lobben och hennes sons rättigheter.

Trudes son togs ifrån henne tre veckor efter födseln och han adopterades till fosterföräldrar när sonen var tre år gammal.

Domstolen i Strasbourg slog fast, med 13 mot 4 röster, att det norska Barnevernet bröt mot grundläggande mänskliga rättigheter när ett spädbarn tvångsomhändertogs från sin moder år 2008.

Därefter har ytterligare 43 fall behandlats i Strasbourg.

Trots att Trude Lobben vann i Strasbourg mot det norska Barnevernet får hon fortfarande inte träffa sin son. För Trude var det ingen hjälp att domen i tvångsadoptionssaken var helt central då Högsta domstol i Norge i februari 2020 stakade ut en ny kurs för Barnevernet med hänsyn till signalerna från Människorättsdomstolen.

Ringerike, Asker och Bærums tingsrätt avslog nämligen hennes begäran att ta upp ärendet på nytt, i en dom den 31 augusti i år.

Kommuner bedömde helt olika

Marianne Fagerheim var gravid när Barnevernet övervägde ett tvångsomhänderta hennes dotter år 2017. I december 2017 födde hon en son. Med utgångspunkt från en orosanmälan om mammans bristande känslomässiga omsorgsförmåga, beslutade Banrevernet i Arendal att överta vården av den nyfödde pojken och i juni 2018 beslutade länsstyrelsen att pojken skulle placeras i fosterhem.

När Iris Anette Olsen började på Barnevernet i Arendel gjordes nya utredningar och resultatet blev helt annorlunda: det var nu inte längre något fel på mammans vårdförmåga och pojken återlämnades.

Gjerstad kommun och Arendals kommun kom dock fram till två helt olika slutsatser när det gäller mammans vårdkompetens. Aust-Agders tingsrätt beslutade i juni 2020 trots detta att Marianne Fagerheim även skulle få hem sin då treåriga dotter.

Medan Arendals kommun beskrev mamman som empatisk, stark, trygg och varm vårdnadshavare menade Gjerstad kommun att hon inte var kapabel att ta hand om sina barn.

Hämnades med anmälan

Inblick har i flera år skrivit om Solveig som flydde till Sverige efter att skolan där hennes son blev mobbad kontaktade Barnevernet som en hämnd för att Solveig anmälde mobbingen till fylkesmannen – Sveriges motsvarighet till landshövdingen.

Solveig flydde Norge då Barnevernet planerade att tvångsomhänderta hennes son, men greps utanför Växjö efter en dramatisk nattlig jakt där en stor insatsstyrka från den svenska polisen var inblandad.

Hon har i Inblick berättat om den dramatiska vinterdagen den 22 januari 2019 när sirener ljöd och polisen körde in i deras bil från två håll.

– Jag har tänkt på hur traumatiserade barn blir av att hanteras så brutalt av polisen, när de blir släpade ut till en polisbil, speciellt om man tidigare har blivit mobbad, sa hon.

– Barnen blev hårt behandlade när de arresterades, de tvingades in i en polisbil mot sin vilja och blev skilda från sin mor. De var helt skräckslagna och hade en djup, djup sorg inför det som hände.

Solveig fick inledningsvis prata med sina barn en halvtimme varannan vecka i telefon. Dessutom fick hon träffa dem under ett par timmar var tredje vecka, övervakad av en representant från Barnevernet.

Organiserad brottslighet?

Ärendet har i Sverige hanterats av åklagare vid riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Malmö, som – i ett läge där laglösheten breder ut sig i regionen – avdelade stora polisiära resurser för att leta reda på och gripa fembarnsmamman och hennes två små barn.

Fallet fick i början av året stor uppmärksamhet via en artikel i Smålandsposten som Tidningarnas telegrambyrå (TT) sedan citerade: ”Kvinnan greps eftersom hon var internationellt efterlyst i Norge för grov egenmäktighet med barn”, skrev Smålandsposten. Solveig har nu sonat sitt ”brott” i Sørlandet kvinnofängelse i närheten av Arendal, ett gammalt militärläger. Hennes snart 80-åriga föräldrar blev också straffade. Både hennes mamma och Solveig fick fotboja. De norska pensionärernas brott bestod i att de hade suttit barnvakt åt sina barnbarn i Sverige – och stöttat sin dotter och hennes barn.

Även Solveigs pappa greps under dramatiska former när tre polisbilar med 6-7 norska poliser stoppade honom utanför Oslo och förde honom till polisstationen för förhör.

Barnexpert var pedofil

Den internationella kritiken mot norska tvångsomhändertaganden har varit omfattande i decennier. Den nådde stormstyrka hösten 2019 när brittiska tv-kanalen BBC uppmärksammade att norska Barnevernets främsta expert på tvångsomhändertaganden av barn hade dömts för innehav av 200 000 övergreppsbilder på barn, ett innehav som pågått i 20 års tid.

Mannen spelade en aktiv roll i Barnevernets hantering av tvångsomhändertagna barn som förlorade kontakten med sina biologiska föräldrar. Han var under många år en aktiv förespråkare för ”Barnevernet”, bland annat som sakkunnig när det gäller tvångsomhändertaganden i Oslo/ Akershus.

Experten jobbade dessutom på uppdrag av ”Barnevernet” i en rad kommuner på Østlandet, bland annat Bærum kommun där han också satt i klagonämnden dit barn som utsatts för tvångsåtgärder kan överklaga.

Enligt domen fann rätten det ”mycket uppseendeväckande att han med sin speciella kompetens på barn uttrycker att det först nu har gått upp för honom vilken kränkning han har utsatt dessa barn för”.

Norska myndigheter inte har gjort någon jämförelse mellan alla de barn som förekom i de ärenden som experten ansvarade för och barnen på de beslagtagna övergreppsbilderna.

Hilde Hermanrud Strand, politiadvokat på sektionen för vålds- och sexualbrott vid Oslo polisdistrikt, var åklagare när fallet behandlades i norsk domstol.

– Det var inte en del av polisens utredning av saken att identiera de avbildade barnen i det omfattande olovliga materialet, har hon förklarat för Inblick.

– Men polisen gjorde undersökningar i beslaget för att kartlägga om mediefilerna kunde vara egenproducerade. Med bakgrund i resultatet fann polisen inte information som indikerade att det var egenproducerat material på enheterna.