Valdeltagandet i Frankrike landade på det lägsta på årtionden. Ekonomin har stått i centrum under valkampen. Kriget i Ukraina har lett till att inflationen fortsatt att stiga kraftigt. Folket har fått det svårare att få ihop sin privatekonomi. Macrons ekonomiska politik har kritiserats och Le Pen har därmed fått ökat stöd. Arbetslösheten i landet är dessutom näst högst i EU, även om den fallit under Macrons tid vid makten.

– Franska presidenter med majoritet i Nationalförsamlingen möts ofta av väljarnas bestraffning och får ofta lämna Élyséepalatset efter fem år, säger Martin Tunström.

Bedrivit tvåfrontskrig

– Emmanuel Macron utmanades både av en högernationalism i två olika varianter och en radikaliserad vänster – men vann över de båda.

Det franska folket har enligt Tunström höga förväntningar på sin president, som anses förkroppsliga republiken.

– Statschefen ska föra landet framåt och lösa samhällsproblemen.

Emmanuel Macron är den förste presidenten sedan Charles de Gaulle som återväljs för en andra period och som samtidigt har majoritet i parlamentet.

– Den republikanska fronten, som uppslutningen från det etablerade Frankrike mot extremism kallas, besegrade även denna gång den ”nationella” fronten som nu går under namnet Nationell Samling.

Macron har enligt Martin Tunström, under sin presidentperiod, bedrivit ett tvåfrontskrig. I storstäderna står konflikten inte mellan Macron och Nationell Samlings Le Pen, som den gör på landsbygden, utan mot den franska radikala vänstern.

– Frankrike hade länge ett av Västeuropas största kommunistpartier och vänstern vänder sig mot huvuddragen i Macrons ekonomiska avregleringspolitik, men också mot Europaintegrationen och globaliseringen.

Den franske Vänsterledaren Mélenchon var bara några hundratusen röster från att snuva högernationalisten Marine Le Pen på andraplatsen i första valomgången som genomfördes den 10 april och var således nära att bli Macrons utmanare.

Lång historia

– Missnöjet är brett i Frankrike. Extremkandidaterna samlade över hälften av rösterna i den första valomgången och de stora partierna Socialistpartiet och högerpartiet Republikanerna är mer eller mindre tillintetgjorda.

Samtidigt har kampen mot Nationell Samlings Le Pen, enligt Martin Tunström, en lång historia.

– I den kampen står Macrons och även den traditionella högerns Frankrike, som vilar på upplysning och republikanska medborgarideal mot ett annat Frankrike som delar in invånarna efter etnicitet och som väljer en nationalistisk väg i världen.

Historiskt har traditionella franska högerväljare inte sett extremhögerns kandidater som valbara. Le Pens parti har enligt Tunström anor till Vichyregimen, som samarbetade med Nazityskland under andra världskriget.

– Under Marine Le Pens tid vid rodret talas det dock - beroende på publik - om republikanska ideal, främst när det gäller att markera kulturell distans till islam, menar Tunström, som känner sitt Frankrike väl då hans morbröder bott där och han varit en trogen gäst i landet sedan barnsben.

Slagen men inte krossad

Högernationalisten Marine Le Pen fick i söndagens val 41,8 procent av väljarnas stöd. Segermarginalen blev större än vad många väntade sig på förhand men klart mindre än för fem år sedan, då Macron som omdanad socialist, kandiderade som oerfaren mittenkandidat och fick två tredjedelar av rösterna, – Att franska väljare skulle prioritera vinet och osten framför vallokalerna denna gång oroade Macron in i det sista. Hans seger var väntad, men inte alls given.

– Le Pens resultat visar att den republikanska muren mot den forna fronten inte är raserad, men att den har sprickor som uppstått sedan Le Pens parti tonat ned rasism och extremism.

Den traditionella högern, som enligt Tunström, symboliserar ”Paris” och ”etablissemang” har haft svårt att orientera sig i frågor som spänningen mellan elitgrupper och vanligt folk, liksom frågan om den nationella identiteten.

– Vänstern och Le Pen på högerkanten har båda kunnat exploatera år av låg tillväxt i ekonomin och förstärker därmed den starka franska konflikten mellan stad och land, centrum och periferi.

Nytt mandat

Macrons segerchampagne intogs vid Eiffeltornet, en plats som Tunström menar var väl vald för att symbolisera innovation och modernisering. Han sa till sina anhängare: “Jag är inte längre ett partis kandidat. Jag är allas president. Vi kan göra Europa starkare.

Macron avslutade talet med orden: ”Länge leve republiken, länge leve Frankrike”.

– Efter att ha vunnit ett tvåfrontskrig mot en radikal vänster och två nyanser av högernationalism finns det skäl att fira valutgången också utanför Frankrikes gränser, menar Martin Tunström.