Under en gemensam presskonferens mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy och Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg i torsdags förra veckan var Rysslands betydande militära uppbyggnad i och runt Ukraina i fokus.

Det handlar om tiotusentals stridsberedda ryska soldater, förutom stridsvagnar, artilleri, pansarenheter, drönare och elektroniska krigföringssystem.

– Vi ser inga tecken på att denna uppbyggnad avstannar eller saktar ner. Tvärtom, det fortsätter.

Denna uppbyggnad har ingen motivering. Det är provocerande. Det är destabiliserande och det undergräver säkerheten i Europa, sa Jens Stoltenberg under presskonferensen och uppmanade Ryssland att återgå till diplomatin, att deeskalera och att respektera Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

– Varje ytterligare aggression mot Ukraina kommer att få allvarliga konsekvenser och skulle innebära ett högt pris. Nato står med Ukraina. Alla allierade stöder Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Och vi erkänner inte Rysslands illegala annektering av Krim, fortsatte Stoltenberg som betonade att Natos stöd till Ukraina inte är ett hot mot Ryssland.

– Ukraina har rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang. Detta är en grundläggande princip för europeisk säkerhet. Och beslutet om huruvida Ukraina kan gå med i Nato kommer enbart att fattas av Ukraina och 30 Nato-allierade.

Förändrat ryskt beteende

Under presskonferensen beskrev Jens Stoltenberg hur Rysslands beteende har förändrats.

– I det nuvarande strategiska konceptet hänvisar vi till Ryssland som en strategisk partner. Men sedan dess har vi sett mer aggressiva åtgärder från Rysslands sida. Vi har sett Ryssland invadera grannar. Vi har sett Ryssland illegalt annektera Krim och fortsätta att destabilisera östra Ukraina. Detta är en av många förändringar som måste återspeglas i ett nytt strategiskt koncept, slog han fast.

Ukraina har lovats medlemskap i Nato och har skickat trupper till Natouppdrag i Afghanistan och i Irak.

Jens Stoltenberg var närvarande vid Nato-toppmötet i Bukarest 2008, när alla allierade kom överens om att Ukraina ska bli medlem i Nato.

– Vi står fast vid det beslutet och de beslut som fattades efter toppmötet i Bukarest i frågan om Ukrainas möjlighet att bli medlem i Nato. Budskapet i dag till Ryssland är att det är upp till Ukraina som en suverän nation att bestämma sin egen väg. Och för de 30 Nato-allierade att bestämma när Ukraina är redo att bli medlem.

Det blev nyligen känt att två allierade i Nato, Tyskland och Nederländerna, blockerade en möjlighet för Ukraina att ta emot vapen via Nato för att försvara sig. Jens Stoltenberg undvek att kommentera hur Natos faktiska handlingar stämmer överens med de uttalanden som görs.

Tuffa krav

Dagen efter mötet mellan Ukrainas president och Jens Stoltenberg ställde Ryssland tuffa krav på Nato för att dra tillbaka sina stora trupper vid gränsen till Ukraina, en militär uppbyggnad som har väckt farhågor om en förestående invasion.

I fredags förra veckan krävde Ryssland att USA och landets allierade skulle stoppa all militär aktivitet i Östeuropa och Centralasien i ett genomgripande förslag om ett säkerhetsarrangemang från kalla kriget.

Förslaget skulle vara en utgångspunkt för diplomatiska samtal för att avbryta Rysslands växande militära hot mot Ukraina.

Det ryska förslaget – som omedelbart avfärdades av Nato-tjänstemän – föreslog att Nato skriftligt skulle garantera att man inte skulle expandera längre österut mot Ryssland och stoppa all militär verksamhet i de före detta sovjetrepublikerna, från Östeuropa till Centralasien, skriver New York Times.

Rysslands vice utrikesminister Sergei Ryabkov presenterade detaljer kring förslaget mitt under en pågående rysk truppuppbyggnad nära Ukrainas gräns.

Bakgrunden är Rysslands oro över att Ukraina orienterar sig alltmer mot väst, vilket ses som ett allvarligt hot mot rysk säkerhet. Nato uppmanades uttryckligen att inte erbjuda medlemskap till Ukraina.

Oacceptabelt krav

Nato-tjänstemän betonade att Nato-länder inte kommer att utesluta framtida medlemskap för några östeuropeiska länder, inklusive Ukraina. De såg Rysslands förslag som ett oacceptabelt krav på vetorätt över självständiga länder och efterlyste en diskussion om Natos säkerhetsproblem angående ryska missiler, satellittester och desinformationsinsatser.

Om Ryssland gjorde ett nytt stort militärt intrång i Ukraina, som landet verkar planera, skulle Nato starkt överväga att flytta fler trupper till allierade länder som gränsar till Ukraina, som Polen och de baltiska länderna, eftersom det "strategiska djupet" mot Ryssland som Ukraina nu tillhandahåller skulle skadas eller gå förlorat, skriver New York Times, som beskriver kravet på Nato att utesluta en expansion till Ukraina och andra stater som en återgång till slutet av det kalla kriget för 30 år sedan, då Putin menar att västvärlden förrådde Ryssland genom att inte avhålla sig från att expandera österut.

Ryssland krävde i förra veckan även att Nato skulle dra tillbaka militär infrastruktur placerad i östeuropeiska stater efter 1997. Landet har tidigare krävt att Nato officiellt skulle upphäva ett löfte från 2008 att Ukraina och Georgien skulle välkomnas in i alliansen.

Ryssland krävde också att Natoländer inte använder offensiva vapen i stater som gränsar till Ryssland, inklusive länder som inte ingår i alliansen – också det en hänvisning till Ukraina.