Sebak har skrivit bok om judarna i Bergen

Konferensens huvudsyfte är att organisera och koordinera deportationen och förintandet av kontinentens judar.

I den norska kuststaden Bergen, som på 1910-talet hade haft ett 60-tal judar som mest, annonserar stadens tidning Bergens Tidende tre dagar senare – den 23 januari – på sidan sju en kungörelse från polisdepartementet om att alla judar ska registrera sig hos polisen senast den 1 mars.

Under 1942 och 1943 deporterades totalt 773 norska judar till tyska dödsläger, de flesta till Auschwitz. Endast 38 överlevde.

Innan andra världskriget fanns det cirka 2 100 judar i Norge. 1946 fanns det 559. Omkring 1 200 flydde till Sverige.

Författaren Per Kristian Sebak har skrivit en bok om judarnas historia i Bergen. Han har specialiserat sig på migrationshistoria och jobbar idag som avdelningsdirektör på Sjöfartsmuseet i Bergen.

– Migration och sjöfart hänger ihop, många flyktingar reste via fartyg, konstaterar han när Inblick möter honom i ett konferensrum på Sjöfartsmuseet.

Intresset för judarnas situation i Bergen väcktes när han för drygt 20 år sedan skrev en bok om emigrantskeppet SS Norge, ett ångfartyg som trafikerade linjen Köpenhamn-New York via Norge, med emigranter. Fartyget sjönk 1904 utanför den skotska kusten efter att ha gått på ett undervattensrev och 635 personer miste livet.

– Det var den värsta olyckan innan Titanic. Det var också den värsta katastrofen som drabbade de ryska judar som emigrerade, konstaterar han.

– Jag upptäckte att de som reste från Norge hade ganska mycket likheter med de som kom till Norge vid den här tiden.

– Det var när jag skrev en bok om SS Norge, ett ångfartyg som körde emigranter från Köpenhamn till New York, via Norge, som jag började intressera mig för de judiska flyktingar som bland annat kom till Norge, säger Per Kristian Sebak som berättar att 225 norrmän, 207 ryska judar, 95 svenskar och 92 från Danmark dog när SS Norge förliste.

– I denna katastrof vävdes skandinaviska och judiska flyktingars öden samman.

I sin bok med titeln ”...vi blir knappast någonsin många här” beskriver Per Kristian Sebak hur uppemot två miljoner judar i slutet av 1800-talet emigrerade från Ryssland, Österrike-Ungern och Rumänien. De flesta flydde till USA, men många flydde också till Tyskland, Sydamerika och till det som senare blev Israel.

Pogromer var en bidragande orsak, även om de mest brutala pogromerna utfördes några decennier senare.

Åter till Bergen och år 1942.

Israel Josef Becker registrerar sig och fyller i frågeformuläret den 19 mars. Övriga i den lilla familjen dröjer med registreringen till början av maj.

Den 8 juni 1942 kan polischefen i Bergen skicka ett brev med 20 frågeformulär till säkerhetschefen i Oslo. Hordaland polisavdelning, som också hade kontor i Bergen, hade då skickat sju frågeformulär redan den 13 mars.

En incident i Østfold på gränsen till Värmland blir startskottet för massarresteringar av judar i Norge. Nyheten om en norsk gränspolis som blir skjuten när han ska kontrollera resehandlingar på ett tåg där passagerarna visar sig vara flyktingar – flera av dem judar – blir som att kasta bensin på elden.

”Judar skjuter en norsk gränspolis” skriver Bergens Tidende den 24 oktober 1942. Dagen efter grips 13 judar i Bergen. En av dem är Israel Becker.

Måndagen den 26 oktober klockan sex på morgonen bankar det kraftfullt på Herman Kaminkas dörr på andra våningen i Nordre Fosswinkelsgate 4 i Bergen. Samtliga polistjänstemän har kallats in och fått en lista på 13 judiska män som ska gripas. Israel Becker arresteras kl. 08.20 för att transporteras till Bergs interneringsläger utanför Tønsberg. En månad senare, den 26 november, deporteras han på D/S Donau till Stettin och därifrån till förintelselägret Auschwitz.

Strax innan massarresteringarna, endast två dagar tidigare, har en ny lag stiftats för att kunna arrestera judarna. Lagen antas med hänvisning till en förordning från 6 oktober 1941 angående personer som misstänks för folk- eller statsfientliga överträdelser.

Dagen efter massarresteringarna i Norge skriver Bergens Tidende om att judarnas förmögenheter ska beslagtas som ett avgörande steg för ”ordnandet av judefrågan även i vårt land.”

Ingen reflektion görs kring vad som ska hända de judar som har arresterats.

Nio judiska barn som inte registrerar sig lyckas fly från Bergen till Sverige. 17 judar i staden deporterades i november 1942 och februari 1943. Samtliga mördades i Auschwitz. 11 av dem bodde i stadsdelen Møhlenpris.

Familjen Müller kom från Polen. Pappan arresterades direkt vid ankomsten i Nordhordaland medan mor och två barn flyttade till Bergen.

Oscar greps tillsammans med sin mor och syster den 25 november 1942. De internerades i Bredtveitfängelset och deporterades på fartyget Gotenland den 25 februari 1943. Vid ankomsten till Auschwitz den 3 mars skickades modern och systern direkt till gaskamrarna. Oscar togs ut för tvångsarbete. Han var bara 14 år gammal.

Vi promenerar ned till stadsdelen Møhlenpris. Per Kristian Sebak pekar upp mot en stor vägg med en jättemålning med två pojkar där en av dem står med en fotboll i handen.

– Det finns en bild på sonen Oscar Müller. En konstnär frågade därför en fastighetsägare i närheten av platsen där familjen bodde om han fick måla en bild på Oscar Müller, säger han när vi promenerar runt och tittar på de snubbelstenar som ligger insprängda bland gatstenarna.

Snubbelstenarna är minnesmärken över nazismens offer under andra världskriget.

Oscar Müller mördades i Auschwitz i januari 1945. Hans syster och mamma dog den 3 mars 1943 i Auschwitz, samma dag och plats som Sam, 2 år, och Ida Becker, 27 år, som bodde i samma kvarter i Bergen. Maken och pappan Israel Josef Becker mördades i Auschwitz vid okänd tidpunkt.

Från det att förbudet för judar att vistas i Norge hävdes år 1851 och fram till andra världskriget invandrade omkring 2 000 judar till Norge. Endast 150 av dessa kom till Bergen under dessa närmare 100 år.

Per Kristian Sebak debuterade som författare 1998 med storsäljaren ”Titanic - 31 norska öden” innan han släppte boken om katastrofskeppet Norge. Båda böckerna har getts ut på engelska och har fått strålande recensioner både i Norge och utomlands. Sebak var tidigare anställd som universitetsforskare vid Institutionen för arkeologi, historia, kultur- och religionsvetenskap vid universitetet i Bergen.

80 år efter Förintelsen har det judiska livet i Norges näst största stad återvänt — officiellt.

Förra året bildades det judiska samfundet i Bergen för att främja den judiska befolkningens intressen. De höll sitt första årsmöte hösten 2021 och firade kort därefter det judiska nyåret Roth Hashanah – för första gången på 80 år.

Organisationen Det Jødiske Samfunn i Bergen erkändes av staden i december i fjol.

– Jag tror att detta verkligen ger hopp till andra samhällen som har raderats helt av Förintelsen – att man kan föra tillbaka judiskt liv och kultur till en gemenskap, säger Alexandra Kimberly Bobrow, som växte upp i New York och nu sitter i styrelsen för den nya organisationen.

På Rosh Hashanah läste gruppens ledare Gideon Ovadya, född i Beersheba, ur Toran, och en musiker från universitetet i Bergen blåste shofar, rapporterar den judiska nättidningen Forward.

Målet är att skapa Bergens första synagoga någonsin och att engagera en rabbin och en kantor.