Kriget i Ukraina: Den första varningssignalen kom redan veckan före jul 2021. I ett brev till USA meddelade Ryssland att de ville ha en ny säkerhetsordning i Europa. Den innebar att Ryssland skulle bestämma över länder i sin närhet, bland annat om de fick ta emot utländsk trupp eller gå med i Nato.

I mitten av februari tog Ryssland över makten i regionerna Donetsk och Luhansk. Den 24 februari anföll de Ukraina. Det var krig i Europa och Sveriges säkerhet var hotad på allvar. Kriget i Ukraina skapade stor oro hos det svenska folket och Sveriges möjligheter att försvara sig vid ett eventuellt angrepp från Ryssland ifrågasattes.

Natoansökan: Sveriges natoansökan ledde till en sällsynt snabb omvärdering av den långa svenska alliansfriheten. På några veckor gick den svenska opinionen från ett nej till ett ja till Nato. Därmed var sex av riksdagens åtta partier för ett svenskt medlemskap i den västliga försvarsalliansen. Avgörande för svensk del var Finlands beslut att söka medlemskap. På mycket kort tid och efter en ovanligt snabb politisk process beslutade Sveriges riksdag att ansöka om medlemskap i Nato.

Mordet i Almedalen: Mitt under pågående valrörelse och under den politiskt så viktiga Almedalsveckan mördades psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren på öppen gata. Detta var ett slag rakt in i det politiska hjärtat. Efter utredningar visade det sig att även Annie Lööf stod på dödslistan. Detta kom att påverka friheten och tryggheten som varit ett signum för den svenska demokratin.

Riksdagsvalet: Valresultatet innebar inga stora procentuella förändringar, men förändringen fick stora följder. Pendeln svängde från de rödgröna till de blå. Sverigedemokraterna fortsatte sin segersvit. Socialdemokraterna liksom Miljöpartiet ökade. Men det räckte inte för att behålla regeringsmakten.

Regeringen: Moderatledaren Ulf Kristersson bildade en dryg månad efter valet en koalition med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Kristersson och hans regeringskollegor säkrade makten med hjälp av ett avtal med Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna. Det blev den första trepartikoalitionen sedan 1970-talets borgerliga regeringar.

Tidöavtalet: För att stödja regeringen krävde SD ett omfattande och detaljerat avtal med regeringen. Resultatet blev Tidöavtalet, ett dokument på 62 sidor, uppkallat efter 1600-talsslottet där det slutförhandlades. Avtalet omfattar sju politiska områden samt budgetsamarbete.

Elpriserna: De galopperande elpriserna förklaras av en olycklig kombination av krig i Ukraina, överföringsproblem mellan norra och södra Sverige och en trasig reaktor i Ringhals kärnkraftverk. Elpriserna blev snabbt en politisk fråga i valrörelsen, där partierna gjorde allt för att överträffa varandra med löften om kompensationer och sänkta elpriser.

Skjutningarna: Gängkriminaliteten och skjutningarna har fått en katastrofal ökning under året som gått. De gängrelaterade skjutningarna med dödlig utgång har slagit nya rekord och hittills i år har över 60 personer blivit skjutna till döds.

Klimat och miljö: Ulf Kristersson slog i sin regeringsförklaring den 18 oktober fast att de svenska klimatmålen ligger fast. Den 8 november slog hans regering i sin första budget fast att utsläppen av växthusgaser från transporter i landet inte kommer att minska. En orsak till ökningen är regeringens fossilbilsvänlighet.

Räntan och inflationen: Under året har inflationen skenat och stigit till nästan tio procent. Detta har försvagat den svenska kronans konkurrenskraft och många företag väljer att handla med en starkare valuta som dollarn. Inflationsstegringen har också inneburit att Riksbanken höjt styrräntan från noll procent till 2,50 procent i november. Detta har pressat upp räntorna på marknaden till helt andra nivåer än på mycket länge i Sverige.

Året som gått blev helt klart ett annorlunda år, ett år av omvälvningar och skakningar. Nu när vi har gått in i ett nytt år ligger stora utmaningar och väntar.