De lade undan den annars allt för vanliga politiska pajkastningen och förde en saklig debatt. Den förväntade heta debatten uteblev när partiledarna diskuterade Natomedlemskap.

I stället fördes en lågmäld, informativ och respektfull dialog, där höstens statsministerkandidater visade en klar gemensam uppfattning, både om den allvarliga situationen i Europa och kring vikten av att säkerhetspolitiska beslut gällande Sverige, fattas i en så bred politisk enighet som möjligt.

K-G Bergström, politisk reporter, menade att debatten var historisk och sa: ”Jag har aldrig tidigare sett det unika samförstånd som visade sig i avsnittet om Nato mellan statsministern och oppositionsledaren. Andersson och Kristersson uppträdde som om de vore partivänner. Det var en synnerlig statsmannamässig attityd från båda.”

Den antagna debatttonen är efterlängtad. Svenska folket äger rätten att få ta del av en saklig debatt, där partiernas olikheter framkommer med tydlighet och i en miljö där man lyssnar på varandra. Att ledarna för de två största partierna väljer att sakligt diskutera och samtala om en så viktig fråga utan att bli osams eller försöka vinna enkla poäng, visar på ansvarstagande och stort ledarskap. Att utåt, mot både det svenska folket och omvärlden, visa på så stor enighet som möjligt, i en så avgörande fråga som en Natoansökan, har stort signalvärde. En Natoansökan är någonting som skickas in från Sverige som nation, inte från ett enskilt parti eller en politisk gruppering.

Tv-tittarna fick inte historiens hetaste debatt, de fick något annat och mycket viktigt. En signal på att det finns möjligheter till politisk enhet över politiska gränser. De fick se att två politiker från två helt olika politiska ideologier, kan arbeta för samma sak och leda landet åt samma håll. Moderaternas hållning angående Natomedlemskap har varit klar sedan länge. Socialdemokraterna har ännu inte fattat något officiellt beslut. Det kommer inom kort. Den senaste opinionsundersökningen från Demoskop angående svenska folkets inställning till Natomedlemskap kom under veckan. Undersökningen visar att 61 procent säger ja till svenskt Natomedlemskap medans 20 procent säger nej och 19 procent vet ej. Av de socialdemokratiska väljarna säger 50 procent ja, 23 procent säger nej och 27 procent vet ej. Allt tyder på att det socialdemokratiska partiet kommer att säga ja.

De båda statsministerkandidaterna förbereder nu marken för Natomedlemskap. De talar med partikollegor utomlands, gör överenskommelser, skapar säkerhetsgarantier för ett eventuellt nej till ansökan, men framför allt för den period som uppstår mellan det att en ansökan lämnas in och tills den är behandlad och bejakad. Detta är naturligtvis väldigt viktigt för hela det svenska folket. Krigshotet hänger över Europa och varken Sverige eller Finland är undantagna. Verbala hot riktas emot Sverige från Ryssland, tillsammans med kränkningar av svenskt luftrum från rysk sida. Sverige har varit skonat från krig under lång tid och den svenska krisberedskapen känns tämligen låg. Både som nation i stort och hos den enskilde svensken.

Därför är signalvärdet från de båda statsministerkandidaterna av stor betydelse. Två politiker från så vitt skilda ideologier jobbar just nu mot samma mål. Det är unikt och stort, ja till och med vackert. Det är att sätta Sveriges bästa i första rummet.