Nu väntar nästa stora utmaning, Europaparlamentsvalet om ett år, där partierna i riksdagen har olika uppfattningar. Detta gäller också partierna som ingår i Tidöavtalet, där liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD) står långt ifrån varandra. Partierna börjar flytta fram sina positioner i frågor gällande EU och det överstatliga samarbetet.

Liberalerna har återupptagit sitt kampanjande för euron och vill ha en ny utredning om vad ett medlemskap i den gemensamma valutaunionen skulle innebära för Sverige ”menar Sverige allvar med att vilja vara en starkare röst i världen är det inte ett alternativ att stå kvar vid sidlinjen”, anser partiets enda Europaparlamentariker Karin Karlsbro. Att Sveriges mest EU-positiva parti också fick absolut sämst resultat i EU-valet 2019, med enbart 4,1 procent, säger något om partiets svaga förankring i folksjälen. Sverigedemokraterna övergav motvilligt sitt EU-motstånd och har accepterat Sveriges medlemskap i Unionen. Men partiet har trots allt fortfarande en grundläggande skepticism till Unionen och Jimmie Åkesson sa i början av maj: ”På lite längre sikt behöver vi försöka påverka Unionen i en riktning som i högre grad gynnar Sverige. Illavarslande nog så går utvecklingen åt helt fel håll”.

Man behöver varken vara Sverigedemokrat eller EU-skeptiker för att se att Unionen är på väg åt fel håll. Det borde vara tydligt till och med för den störste EU-entusiasten, att se och erkänna att utvecklingen inom EU går mot en starkare kontroll och större överstatlighet och starkare ingrepp och detaljstyrning i frågor som borde vara varje medlemslands rättighet att besluta om. Utvecklingen går också emot ett minskat inflytande och större styrning i beslutsprocesser i de egna parlamenten.

Vill vi verkligen att EU-styr beslut gällande våra inhemska arbetsmarknadsfrågor och ger direktiv som påverkar svenska skiftarbetares arbetstider på grund av nya direktiv gällande dygnsvila? Vill vi att EU ska styra all digital kommunikation som sker i Sverige? Ska EU styra hur många cykelställ det ska finnas utanför varje nybyggt hus? Hur banan ska se ut eller hur stora jordgubbarna ska vara för att få säljas?

Är det okej att makten flyttas bort från Sverige och besluten som gäller vårt land ska tas i Bryssel? Trenden inom EU går alltmer bort från svenskens vilja. Det råder inga tvivel om att majoriteten av det svenska folket anser att vi ska tillhöra EU, men vi vill inte ge bort makten eller överlåta beslutsfattandet. Den fråga som borde väcka störst motstånd bland svenskarna är valutan. 54 procent av det svenska folket anser att det är en dålig idé med en gemensam finanspolitik och 62 procent är emot en övergång till euron. Det är en stark indikation på var svensken står i EU-frågan. Ökad överstatlighet och kontroll leder enbart till ett ökat missnöje med EU.

Vi ska inte byta kronan mot euron, vi ska inte ge bort vår identitet och svenskhet. Det finns något sunt och fint i det genuint svenska som måste skyddas. Den svenska flaggan ska hissas på våra flaggdagar och vi ska med stolthet sjunga vår nationalsång på Sveriges nationaldag. Att det blivit så enkelt att resa inom EU, vi behöver ju inga pass, kan aldrig slå ut varken den svenska kronan eller den svenska identiteten. Vi ska fortsätta äta sill och potatis på midsommarafton, utan EU:s synpunkter på varken sillens konsistens eller potatisens och jordgubbens storlek.