Natodebatten i Sverige har blivit krigsskadad och det är förvånande, hur intensiv debatten om Nato helt plötsligt blivit. Opinionsvindarna har svängt på kort tid och snart är samtliga partier för ett medlemskap. Någon nyanserad debatt om för- och nackdelar hinns knappt med. Vilka kan vara de starkaste argumenten för och emot ett medlemskap?

Av fyra starka argument för ett medlemskap, skulle det första kunna vara att ett medlemskap skulle ge Sverige de starkaste försvarsgarantier som går att få. Ryssland har med sitt anfall mot Ukraina visat att man är berett att oprovocerat anfalla fredliga grannländer. Den ryska regeringen har också deklarerat att den inte accepterar den säkerhetsordning som funnits i Europa i 50 år. Med 30 andra Natoländer i ryggen blir ett anfall på Sverige mycket svårare och mer riskfyllt att genomföra för en angripare.

Det andra argumentet som ofta lyfts fram i debatten är kärnvapen. USA, Storbritannien och Frankrike har alla kärnvapen. Det höjer svårighetsgraden för att anfalla en Natomedlem och ökar därmed skyddet.

Det tredje argumentet för ett medlemskap är att Sverige har i över 20 års tid samarbetat allt mer med Nato och anpassats till Natostandard. Sverige har också deltagit i Nato-ledda militära insatser i Libyen och Afghanistan och i Nato-ledda militärövningar.

Det fjärde och sista argumentet för ett medlemskap är att de flesta av Europas demokratier ingår i Nato. Sedan Ryssland startade sitt senaste anfallskrig mot Ukraina den 24 februari har EU, Nato och en rad demokratiska länder ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig och tagit ställning mot Ryssland. Det har blivit en stark enighet runt stödet till Ukraina som gör det mer attraktivt att vara med fullt ut i både Nato och EU.

Vad skulle kunna vara fyra starka argument emot ett medlemskap? Det första argumentet emot är att Nato bygger på principen ”en för alla, alla för en”. Det innebär att svenska soldater och värnpliktiga kan behöva delta i strid till försvar av andra Natoländer. Närmast till hands ligger de baltiska staterna, Finland och Norge, som alla ligger i vårt närområde och gränsar till Ryssland. Vid ett angrepp skulle Sverige delta i sådana försvarsstrider. Nato kan inte tvinga Sverige att skicka militära styrkor eller peka ut vad som måste göras, men ska en försvarsallians fungera måste medlemsländerna ställa upp solidariskt för varandra.

Kärnvapenfrågan är det andra argumentet emot ett Natomedlemskap. Den frågan kan inte enbart ses som ett positivt argument. Sverige har valt att avskaffa sitt eget kärnvapenprogram och har arbetat i FN för att avveckla alla sådana vapen. Det är en moralisk fråga för många svenskar, som inte likställer kärnvapen med säkerhet. Går Sverige med i Nato blir vi sannolikt en del av organisationens arbetsgrupp.

Det tredje argumentet emot ett Natomedlemskap är de medlemsländer som dragit sig bort från den grundläggande tanken i Nato om demokrati och respekt för individens frihet. Turkiet är det tydligaste exemplet. Landet ockuperar sedan länge en del av Cypern. De har också gått in med soldater i Irak, Libyen och Syrien, bland annat för att bekämpa kurdisk gerilla. Att Sverige via ett medlemskap skulle bli allierat med Turkiets president Erdogan, känns främmande.

Ett fjärde argument emot är att ett medlemskap skulle provocera Ryssland. Fler hot har redan riktats från Ryssland mot Sverige. Ingen kan vara säker på vad president Putin är beredd att göra.

Det finns självklart fler argument att lyfta fram både för och emot. Det är upp till var och en att själv ta ställning.