Någon har uttryckt att 70-talets revolter i miljöfrågan, frågan om sexuell frihet, demonstrationer för fred och frihet, och upproret mot etablissemangets traditionella tänkande är tydliga just nu. 70-talets musik av Beatles, Rolling Stones och Bee Gees hörs i högtalarna på restauranger och i butiker. Ingen tid kan upprepas men att 70-talet blandas med den nya tiden är helt uppenbart.

Unga har alltid ställt obekväma frågor om världen och livet. Den nya generationen vill alltid förändra det som för dem känns gammalt och förlegat. Samtidigt som en ung generation söker efter hopp i den generation som gått före och vill höra om det som varit.

En ny trend som fötts under 2000-talet är att det som tidigare varit dolt och privat är mera öppet. Sedan mobiltelefonerna blev var människas egendom kan vi nu höra privata samtal på exempelvis tåg och buss. Samtal vi egentligen inte vill vara delaktiga i, men för många är det en naturlig del av vardagen att prata djupt utan att bry sig om att andra hör.

Mitt i den tid vi just nu befinner oss finns de existentiella frågorna som alltid varit en del av varje människas process. Livet, döden och meningen med livet.

SVT:s nya serie med Gina Dirawi som har titel ”Gina lever och dör”, har fokus på just dessa frågor. Programmet är en del av hennes eget sökande där hon söker svar på frågan: Hur ska man överleva i en ond värld? I programmet berättar hon att hennes terapeut sagt att hon lider av existentiell ångest. Denna ångest har påverkat henne under hela hennes 30-åriga liv. Rädslan att inte vara god nog och att inte göra tillräckligt för att förändra ondskan i världen.

Idag kommer allt som sker i världen närmare genom sociala medier och medial rapportering.

Krig och obegriplig ondska är vardagliga nyheter och samhället hårdnar genom skjutningar och våld på våra gator. Den generation som kommer efter har många frågor att ställas inför och det är inte konstigt att den existentiella ångesten ökar.

Vad är då en existentiell fråga? De existentiella frågorna handlar om att alla som lever en dag ska dö, och vilken mening vi har i våra liv. Vilken mening det finns med det som händer oss. Det kan också handla om ensamhet och gemenskap, trygghet och tillit, sorg, skuld och förlåtelse. Att leva med dessa frågor dagligen kan orsaka att vardagen blir störd vilket diagnosticeras som generaliserat ångestsyndrom – GAD.

Enligt en undersökning som gjordes 2021 uppgav 43 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. En majoritet av dessa uppgav lätta besvär och det var fler kvinnor än män.

De flesta människor drabbas av ångest och oro en kortare tid men det finns studier som visar att en del kämpar hela livet. Var tredje person har drabbats av en panikångestattack det senaste året och 2–3 procent av befolkningen lever med GAD, existentiella tankar som stör vardagslivet.

Öppenheten kring det som tidigare varit dolt och tabu att tala om, kan vara bra. Kanske behöver vi våga tala om liv och död på ett nytt sätt och beröra frågorna om krig och ondska utifrån oss själva. När Gina Dirawi i sitt första program intervjuade en döende man hade de två sätt att se på förändring. Gina ville kliva ut i världen och ställa allt till rätta, mannens filosofi var att börja inuti sig själv, plocka fram det goda och låta det ge svallvågor till andra. Vilket sätt väljer du?