2018 bestämde den dåvarande socialdemokratiska regeringen att den svenska skolans arbete skulle genomsyras av digitala hjälpmedel. Skollagen ändrades och det plöjdes ned stora pengar i vidareutbildning av lärare och stora mängder digitala hjälpmedel köptes in.

Alla är inte lika övertygade om att digitaliseringen av skolan enbart har positiva följder. De som kritiserat digitaliseringen har beskrivits som bakåtsträvande traditionalister. Oavsett fördelarna med att undervisningen präglas av digitala hjälpmedel finns det flera argument för att skolan också bör vara en analog. Det unga inte får hemma, vare sig det handlar om lärande, kunskap eller studievana, är tanken att skolan ska ge dem. Skolan ska ge unga en bra grund att stå på i livet och därigenom hjälpa till att ge de bästa tänkbara förutsättningar för framtiden.

Kampen mellan att lära sig skriva, läsa böcker och skärmtid är hård i många hem. Kampen handlar om att begränsa skärmtiden och alla som varit eller är föräldrar sedan digitaliseringen gjorde entré i skola och samhälle, vet att skärmen har en sällsam förmåga att behålla unga människors uppmärksamhet. Ofta blir det på bekostnad av fysisk aktivitet. För att inte tala om den utrotningshotade tristessen. Ett barn varken får eller kan ha det tråkigt. Ett barn som aldrig lär sig att ha tråkigt kommer inte att upptäcka de värden av glädje som finns i livet.

Skärmarna och App-skaparna har för länge sedan vunnit striden om ungas koncentration och uppmärksamhet. Att lära sig skriva eller att läsa en intressant bok existerar inte i många ungas liv idag. En del kan inte ens skriva för hand, eller läsa en bok och låta sig fångas av en intressant berättelse. Risken för allvarliga konsekvenser för barn och ungdomar som aldrig upplevt något annat än den digitala världen eller lever i ett hem där man sällan eller aldrig läser en bok, är stor.

En skola med analoga inslag kommer aldrig att hämma den digitala utvecklingen eller kunskapen i ett samhälle. Den kommer aldrig att beröva barn och ungdomar förmågan att tillägna sig kunskap som bara finns i den universella världen. Smartphones och paddor har gjort entré för att stanna. Användningen av dem har vuxit samman med själva livet.

I stället kommer en allt mer digitaliserad värld och skola att skapa klyftor och ojämlikhet i samhället. De föräldrar som lyckas skapa regler omkring skärmanvändning och skapa utrymme för läsning och analoga aktiviteter, kommer att forma barns förmåga till kreativitet och inlärning. De unga som har mest att vinna på att skolan också har analoga inslag är barn som lever i miljöer där skärmen tar den mesta uppmärksamheten.

Vetenskapen ger stöd till uppfattningen att kombinationen mellan att läsa och skriva för hand, är ett effektivt sätt till inlärning. Människan lär sig fortare genom att både läsa och skriva. Både läs och skrivförmågan är kraftigt försämrad idag hos en ung generation. Läsförståelsen är låg och förmågan att skriva för hand är på utdöende.

Den skola som tillåter sina lärare att använda analoga hjälpmedel och göra det de är utbildade till, att förmedla kunskap och lärande, är de som kommer att lyckas bäst. De kommer forma en ung generation med kreativitet, eget tänkande och förmågan att skriva och läsa. De kommer att skapa en stabil grund att stå på för en ung generation i vårt land.