Nästa stora fråga som oundvikligen dyker upp är hur livsmedelsförsörjningen ska säkerställas både i Europa och övriga världen. Kriget i Ukraina kommer att påverka länder i Mellanöstern och Nordafrika eftersom mer än 50 procent av spannmålen importeras från Ukraina och Ryssland. Ukraina är även den viktigaste aktören på marknaden när det gäller solrosolja med över 50 procent av världshandeln.

Sverige har varit ett land där jorden brukats under tusentals år. Under medeltiden var 90 procent av befolkningen jordbrukare. Under 1800-talet hade siffran sjunkit till 80 procent för att sjunka till 40 procent efter andra världskriget. Idag är endast 1,5 procent av Sveriges befolkning lantbrukare.

Under 1980-talet var Sverige till hundra procent självförsörjande när det gäller de viktigaste baslivsmedlen. Idag, 40 år senare importerar Sverige mer än 50 procent av allt vi äter även om vi fortfarande klarar försörjningen när det gäller spannmål, socker och morötter.

Våra svenska bönder kämpar en ojämn kamp för att överleva och många jordbruk har lagts ner på grund av olönsamhet.

Djurhållningen har gått ner och nu importeras kött i stället för att produceras i Sverige. Många väljer närproducerat men detta har inte blivit en vana för alla.

Vår granne har djur och mjölkproduktion. Ett av hans bekymmer är djurrättsaktivister som objudna kommer till gården för att sabotera. Individer som även tar bilder på smutsiga platser på gården för att misskreditera böndernas arbete.

Trots utmaningar för jordbruksnäringen ökar intresset bland unga att utbilda sig till lantbrukare.

På Torsta Naturbruksgymnaisum i Krokoms kommun har antalet elever stadigt ökat. Främst är det lantbrukslinjen som lockar. ”2020 hade vi 7 elever som sökte hit, nu har vi 25”, säger Oscar Amrén som är rektor. Eleverna tycker att det är en rolig skola och många får jobb direkt efter studenten. Krigssituationen vi befinner oss i gör att dieselpriset har ökat, vilket är en utmaning för branschen men eleverna är inte särskilt oroliga. Glädjande att unga ser lantbruket som ett viktigt arbete och att kunskap om djurhantering och odling går vidare till nästa generation. När livsmedelsförsörjningen hotas kommer frågorna. Varför har lantbruket inte fått större stöd och prioritet? Varför har Sverige inte prioriterat närproducerat och närodlat i en större grad? Varför importerar vi kött när vi själva kan producera?

Den 5 maj inbjuder Livsmedelsföretagen till den årliga Matdagen. En seminariedag med tal av bland annat ledande politiker och ansvariga för livsmedelshanteringen i Sverige. Matdagen är ett årligt initiativ av Livsmedelsföretagen som är en sammanslutning av 800 olika livsmedelsproducenter. I år är temat en fråga: ”Livsmedelsförsörjning i kris och krig - är Sveriges beredskap god?” Den frågan hänger i luften. Kanske kan klarhet ges under matdagens olika seminarier som ska svara på om den svenska livsmedelsförsörjningen är rustad för en farlig framtid.