I samhället idag ses självskadebeteende tyvärr många gånger som ett ”tjejproblem” som drabbar tonåringar men problemet drabbar alla, oavsett kön, ålder och etnicitet. Vi vet redan nu att hälften av alla unga mellan 16 och 29 år kämpar med självskadebeteende, ätstörningar eller depressioner.

Redan 2011 kom en rapport som visar att självskadebeteendet på tio år har ökat med 27 procent bland män i åldrarna 15 till 24 år. Det är nu vanligare att unga män vårdas på sjukhus för att de skadat sig själva, än för att de utsatts för våld. Denna information upprepades i inslaget i SVT januari 2022.

Självskadebeteende innebär att personen medvetet gör sig själv illa fysiskt. Man skadar sig för att undvika svåra och obehagliga känslor, svåra minnen eller obehagliga upplevelser.

Det är också vanligt att den som skadar sig är väldigt kritisk mot sig själv. Den som skadar sig mår bättre för stunden men efteråt mår de ofta ännu sämre. Beteendet blir en ond cirkel som ger ett sämre och sämre mående över tid. Att hälften av alla unga kämpar med sig själva och sin psykiska hälsa är ingen bra signal i ett samhälle som för övrigt har ett bra välstånd. Vad saknas? Vad har vi missat?

I ett blogginlägg på SHEDO:s (Self harm and eating disorder organisation) hemsida skriver Lisa att hon många gånger hört att hon måste bli bättre på att be om hjälp, nickat och tänkt att hon måste gå emot känslan av rädsla som förlamande lägger sig över bröstet och i kroppen. Lisa berättar att rädslan över hur reaktionen blir hos den som lyssnar är ett hinder att faktiskt våga prata. Hon menar att reaktionen hos den som ska lyssna ofta blir dramatisk. Reaktionen blir att direkt kalla på läkare eller tillkalla räddningspersonal vilket gör att det tar emot ännu mer att ta upp sitt problem för någon annan. Lisa efterlyser ett lugnare samtal, ett allvarligt lyssnande och framför allt att den som lyssnar stannar kvar.

”Om jag visste, att den jag vågade berätta för, också vågade stå kvar där med mig utan att springa iväg, skulle jag också våga be oftare om hjälp. Tankar kan ofta vara just bara tankar, ibland behöver man bara lite hjälp att få lyfta ur dem ur hjärnan för att kunna gå iväg med lättare steg”, säger hon.

I ett samhälle som är ett av världens mest individualistiska kan säkert en sådan uppmaning som Lisa ger vara krävande. Vi behöver ha tid för att se och lyssna. Många gånger drar vi oss för frågor som skulle kunna dra oss in i ett engagemang för någon annan. Vi har helt enkelt inte tid för något annat än oss själva och vårt eget. Engagemang finns dock i Sverige tack och lov för dem som kämpar med destruktiva tankar och handlingar. Olika ideella organisationer, skolan, ungdomsmottagningar och vården arbetar med problemen men trots detta är frågan liten i samhällsdebatten.

TikTok är den mest populära appen i sociala medier bland ungdomar över hela världen med hundratals miljoner användare. TikTok lanserade i november 2021 nya funktioner med ambitionen att hjälpa unga med psykisk ohälsa, bland annat de som kämpar med självskadebeteende. När en användare söker efter ord och fraser som ”självmord”, hänvisar TikTok dem till en hjälplinje där användare kan få stöd och information om behandlingsalternativ.

”Vi tillåter inte innehåll som glorifierar eller normaliserar självmord, självskadebeteende eller ätstörningar. Men vi stödjer personer som väljer att dela med sig av deras personliga upplevelser för att öka medvetenheten, hjälpa andra som har det kämpigt”, säger Liv Sandberg på TikTok Nordics.

Ett bra initiativ som kanske kan leda till att fysiska samtal uppstår men om vi ska få en vändning i samhället när det gäller unga och deras kamper måste vi vakna och våga se oss omkring. Vi behöver lyfta frågan mer och arbeta för ett öppnare samtalsklimat genom information om ungas mående och verktyg att möta dem.