I en del andra länder har vi sett dödliga terrordåd mot judiska mål, regeringar och etablerade medier underblåser fientlighet mot judar. Sedan millennieskiftet har antisemitismen blivit alltmer tydlig i Sverige, Europa och andra delar av världen. Via sociala medier har konspirationsteorier och antijudiska budskap fått ökad spridning. Dessa har även givits kraft av nationalistiska och rasistiska strömningar i Europa och USA, liksom av propaganda med ursprung i Mellanöstern. Hatbrotten mot judar ökar. Det handlar om hets, hot, våld och vandalisering av synagogor och judiska begravningsplatser. Många vittnar också om att antijudiska glåpord har blivit vanligare i vardagen.

Antisemitismen har djupa rötter. Många fördomar om judar kan spåras hundratals år tillbaka. Liksom tidigare i historien är det i dag ofta kriser och konflikter som aktiverar antisemitismen. Även i vår tid utgör konspirationsteorier om judar en viktig beståndsdel i antidemokratiska ideologier och rörelser. Antisemitism får svåra konsekvenser för judiska minoriteter. I likhet med all annan rasism är den också ett angrepp på grundläggande demokratiska värden. Att motverka antisemitism är därför ett demokratiskt ansvar.

Antisemitism betyder fördomar och hat mot judar. Det handlar om negativa eller fientliga attityder och föreställningar, men också om handlingar som diskriminering och våld. Antisemitismen bygger till stor del på historiskt och kulturellt rotade fördomar och myter som förs vidare och som utvecklas och anpassas till vår tid. Det finns många likheter mellan antisemitism och andra former av rasism. Till exempel förnekandet av människors lika värde, uppfattningen att vissa grupper är överlägsna och andra underlägsna. Men det finns också skillnader. En sådan är att judar i antisemitisk propaganda sägs styra världen genom hemliga konspirationer. Detta synsätt gör att judarna beskylls för allt som har hänt och händer i världen. Judar har på falska grunder beskyllts för att ligga bakom allt från dödliga pandemier såsom Coronapandemin, världskrig och ekonomiska kriser.

Idag den 27 januari hålls den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde. I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer och seminarier på många orter runt om i Sverige.

Årets tema är ”Utopins pris”. Det handlar om konsekvenserna av nazisternas utopiska ideologi. Nazismens mål var ett samhälle baserat på ideologisk och etnisk likhet. Detta ledde till ett ständigt stegrande våld mot de som föll utanför normen, judar, romer, funktionsnedsatta, homosexuella och politiska motståndare.

Låt oss uppmärksamma Förintelsens minnesdag. Ta del av de manifestationer som ordnas på olika platser i Sverige och på olika sociala plattformar. Det är viktigt att vi både hedrar offren och de överlevande från Förintelsen, samt sprider kunskap om och aktivt motverkar den nya våg av antisemitism som sprids i Sverige och övriga världen.