Detta ska vaska fram kandidater till alla politiska nivåer från president och ner till lokala företrädare. På båda sidor mobiliserar nu de kandidater som vill beträda ämbetet som världens mäktigaste man.

Donald Trump har redan tillkännagett att han åter ställer upp. Övriga kandidater på högersidan är före detta FN-ambassadören Nikki Haley. Det väntas att ett antal till ställer upp, däribland före detta vicepresident Mike Pence och eventuellt Floridas populäre guvernör Ron DeSantis.

På demokraternas sida tronar den 46:e presidenten, Joe Biden, snart 81 år. Han tänker utmana naturlagarna och försöka bli president, en andra period. Den gamle vicepresidenten och senatorn från Delaware är redan, med god marginal, den äldsta presidenten i USA:s historia. Skulle han vinna demokraternas nominering, vilket han med all sannolikhet gör, och mot förmodan besegra den potentielle huvudmotståndaren Donald Trump en gång till, kommer han vara 86 år då hans tid i Vita huset är till ända.

Det är inte vanligt att en sittande president kastar in handduken utan att ställa upp för omval. Det är också synnerligen ovanligt att en sittande president utmanas i sitt eget parti. Senast det hände var 1980, då senatorn Ted Kennedy utmanade sittande presidenten, den impopulära Jimmy Carter. Presidenten vann primärvalet men förlorade stort till republikanen Ronald Reagan. Något liknande kan ske även 2024.

Biden är inte populär i opinionsmätningarna och bland hans egna partikamrater lyfts farhågor att han inte längre är kapabel att vara president. Trump har i åratal ifrågasatt Bidéns mentala hälsa, senast i veckan. Nu kommer även farhågor inifrån Bidens eget parti, att åldern tagit ut sin rätt.

Många demokratier vill därför se en annan kandidat, men tiden är knapp. Ingen annan anses vara känd nog att kunna vinna mot Trump eller DeSan-
tis. Den sistnämnde är en kommande stjärna, frågan är om tiden är inne redan nu och att han vill utmana ödet och få en fiende som Donald Trump.

Många av Bidens gamla kumpaner i Washington D.C, där han verkat sedan 1972 i kongressen, har dock tjänstgjort långt upp i åren. Biden framstår som en ungdom gentemot Dianne Feinstein (D), 90 och Chuck Grassley (R) 90, som omvaldes för sex nya år i senaste valet. Robert Byrd från West Virginia, tjänstgjorde längst av alla i kongressen, 52 år och var 92 år då han dog 2010. Den äldsta någonsin är dock den kontroversielle sydstats republikanen Strom Thurmond från South Carolina, som tjänstgjorde i ett halvt århundrade och var 100 år gammal då han slutade 2001. Dessa herrar hade dock inte den press på sig som det åligger Biden som president.

Donald Trump höll i veckan ett tal i New Hampshire där han lovade att stoppa ett annalkande tredje världskrig, att få bukt med inflationen, rädda dollarn som världsvaluta, försvara religions- och yttrandefriheten, föräldrars rätt att uppfostra sina barn och att neka transpersoner att delta i sporter eller omklädningsrum annat än sina biologiska kön. Detta kulturkrig ser ut att bli en stor valfråga.

Enligt många experter ska det mycket till för att Trump ska förlora nomineringen, trots alla skandaler och anklagelser. Det mesta tyder då på en osannolik och oviss returmatch mellan Trump och Biden. Den kan sluta hur som helst.

Då båda kandidaterna är synnerligen ifrågasatta så kan valet istället bli en tvekamp mellan partiernas vicepresidenter. Kamala Harris har inte levt upp till förväntningarna och på republikansk sida är det öppet vem det blir. Det bästa för partiet och för USA vore om Trump och DeSantis kunde försonas och enas på samma valsedel. En ung och stark konservativ röst som DeSantis har framtiden för sig och lär en dag ta sig till Vita huset, med eller utan Trumps hjälp.