Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Sommarnummer av Inblick i Trons Värld!


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Påsknumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV_sommar_2020_framsida hemsida

Sommarnummer 2020


Sommaren för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Sommarnumret innehåller ​​åtta ​goa livsberättelser, samt en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

16 sidor, vikt 60 gram


      



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV_vår_2020_framsida_hemsida

​Påsk 20​20

Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram

      
ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram


14 sep, 2020

Så här tycker Malmös politiker om antisemitismen

Monika Ekström | 16 okt , 2020
I slutet av september anordnade Israels Vänner en debatt mellan politiker om antisemitism i Malmö. Alla politikerna hade stött på problemet och var överens om att det främst finns bland grupper inflyttade från Mellanöstern. Samtidigt betonades att det finns antisemitism i alla extrema grupper och även en vardagsantisemitism i samhället.
Debattbilden (1)

Sara Wettergren (L)

Skolkommunalråd

Sara Wettergren har bakgrund som statsvetare.
– Det var en självklarhet för mig när vi styr med Socialdemokraterna att ta tag i denna fråga. Det känns otroligt angeläget att arbeta mot alla former av rasism och inte minst mot antisemitism i skolan, inledde hon.


Trots att Sara är skolkommunalråd i Malmö kunde hon inte svara på frågan om hur det undervisas om Israels rätt att existera.
– Det är en del av ämnet historia och det undervisas. Sedan vet jag inte i vilken grad. Jag förutsätter att det görs. Israel har vi godkänt och man behöver få kunskap om det, svarade Sara.
Hon menade att skolorna är styrda genom riktlinjer från skolverket och
genom läromedel.
– Det är väldigt klart och tydligt vad läraren ska undervisa i, fortsatte hon.
Där var hon inte överens med Joakim som arbetat som lärare. Han påpekade att lärarna har ganska stor frihet.
– När nu Malmö kommun lägger extra resurser för att motverka antisemitism kanske nya samordnaren kan trycka extra mycket på just detta
med Israels rätt att existera, funderade Sara.
Två dagar innan debatten hade hon varit med i en utbildningsdag om antisemitism med elever, lärare och annan skolpersonal. Under den dagen fick elever berätta om sina upplevelser från resor till Auschwitz. I våras deltog åtta högstadieskolor i hågkomstresor dit.
– Det blir väldigt starkt när de unga själva får berätta. Alla vittnade om att det var väldigt vanligt med antisemitiska uttryck i korridorerna, men att resorna varit en ögonöppnare.
– Det har förändrat deras sätt att se på varandra och att inte längre tolerera den här vardagsrasismen. Det är häftigt att se att det går att förändra attityder genom kunskap.

Joakim Sandell (S)

Ordförande Socialdemokraterna

Joakim Sandell kom i kontakt med Malmös antisemitism när han gjorde sin praktik som lärare på Hermodsdalsskolan.
– Antisemitismen var väldigt tydlig och rörde speciella frågor. Det var enbart kopplat till Israel och Palestina, berättade Joakim som i grunden är
gymnasielärare i historia och samhällskunskap.

– All antisemitism måste bekämpas.
Allt arbete med att förbättra människors kunskaper tror jag är en nyckel i detta, fortsatte Joakim. När panelen fick frågan om hur det undervisas i skolorna om Israel har rätt att existera berättade Joakim att ämnet ofta bollas över till historie- och samhällskunskapsläraren.
– Jag upplever bland mina kollegor på gymnasiet att de ska hinna med hela historien på ett år. Allt som oftast hinner man bara i princip till andra världskriget. Det har inte varit jättemycket fokus på Israel bland lärarna,
upplever jag.
Han anser att det är viktigt att även arbeta med föräldrar.
– Äpplet faller inte så långt från trädet. Man märker under utvecklingssamtal att många av idéerna som eleverna framför har de med sig hemifrån.
– Det är ett oerhört arbete att inte bara arbeta med barn och ungdomar, utan också jobba med föräldrarna.
Han gjorde kopplingar till flyktingströmmen från Syrien 2015.
– Har du växt upp i Syrien så har du statlig television och en regering som har uppfattningar om judar på ett sätt som inte är acceptabelt.
– Bara för att man tar tåget över Öresundsbron så kommer man inte att släppa den här typen av idéer. Man har i princip blivit marinerad med antisemitism hemifrån.
Därför tror Joakim att samarbetet mellan moskéer och judiska församlingen som pågår i Malmö är viktigt.

Stefana Hoti (MP)

Partiföreträdare Miljöpartiet

Stefana Hoti kom i kontakt med antisemitism i Malmö som ungdomssamordnare för tio år sedan.
– Jag jobbade med ungdomar i Limhamn. De berättade om otryggheten som de upplever i staden, berättar Stefana Hoti.

– Det börjar redan i förskolan och skolan. Det är nödvändigt med kunskapsspridning. Stefana har varit med och startat ett forum för mänskliga rättigheter. Där har de fokuserat på hatbrott och hat mot judiska grupper.
– Vi har sett hur mycket vardagsrasismen sliter på människor. Det har varit genomgripande i alla grupper av det hatet och språkbruket.
– Det tär på tilliten i samhället och tilliten till varandra. Just nu fokuserar arbetet på att lyssna på berättelser från utsatta för att hitta en röd tråd.
– Vi ska plocka upp den röda tråden till kommunstyrelsen för att ta politiska beslut och gå vidare.
Stefana kommer från ett kommunistiskt land och betonar vikten av att lära unga om kritiskt tänkande.
– Samtidigt behöver eleverna förstå vad politisk propaganda är och kunna bilda sig en egen uppfattning och genomskåda hur media vinklar.
– Det är det mest värdefulla ett barn kan få med sig.

Martin Hallander (KDU)

Förbundsordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

– Jag fick en aha-upplevelse som ung malmöit under Davis Cup-matchen 2009. Att antisemitismen finns här på ett sådant påtagligt sätt fick mig verkligen att bli väckt, berättar Martin Hallander.

Enligt Martin skär antisemitismen igenom alla typer av extremism och han anser att det är det som gör problemet extra unikt. Liksom de andra politikerna och moderatorn förstod han att det stora problemet med antisemitism kommer från Mellanöstern.
– Vi har varit rädda väldigt länge för att prata om antisemitism som
kommit från Mellanöstern, kommenterade Martin.
– Men det är klart som korvspad att om du som ung människa fått höra från din regering, din familj och din omgivning att judar är på det ena eller andra sättet så kommer du att tro på det.
Martin ser ett stort behov av att diskutera frågan om antisemitism, eftersom Sverige var det enda landet som röstade i UNESCO att det judiska folket inte har någon historisk koppling till Tempelplatsen i Jerusalem.
– Det gör att frågan blir så mycket större i Sverige. Jag ser inte ett lika stort behov av den politiska debatten i andra länder. Det är viktigt hur våra politiska ledare agerar. Det är viktigt med icke-judiska förebilder.
Martin betonade att det finns problem med att elever stryker över Israel från geografikartorna eller i atlasen i klassrummet.
– Kanske till och med att det i vissa skolor används kartor där Israel inte ens finns med.
– Vad blir det för konsekvenser när det sker och framför allt hur gör vi för att lärare får verktyg att kunna hantera det här i klassrummen?
– Jag tror återigen att samhällsklimatet påverkar. Vi får inte glömma bort att Israel har rätt att existera som en judisk stat. Punkt.
Martin konstaterar att i diskussioner om Israel finns ofta en reservation mot landet.
– Det är klart man kan tycka att det som händer politiskt i staten Israel inte alltid jättebra. Precis som jag inte tycker att den regering vi har i Sverige idag är jättebra, byt ut den. Men det betyder inte att jag har en reservation mot vad jag tycker om Sverige.
– Det är märkligt att den reservationen kommer på ett särskilt sätt när det gäller Israel.

Fotnot: Inblick skrev om tennismatchen i samband med artikel om Fredrik Sieradzki i Inblick nummer 41, 2020.

Thomas Ander (KD)

Moderator

– Det är något fundamentalt fel i Malmö när jag som etnisk svensk inte ska kunna ha på mig denna tröja i Malmö. Det måste vi motverka, sa Thomas Ander som var iklädd Israels landslags fotbollströja.

Thomas Ander inledde debatten med att berätta att han skulle vilja ha på sig den israeliska tröjan under en fotbollsmatch i Malmö. Tröjan har samma färger som Malmö FF.
– Det har inte skett än för jag har inte vågat. Jag har känt sådan otrygghet för vad som eventuellt skulle kunna hända på grund av den antisemitism som finns i vår vackra stad.
– Tröjan beskriver lite av den otrygghet och osäkerhet som judarna upplever i vår stad.
Han fortsatte med att berätta att konferensens tema var "Säg nej till antisemitism" och handlade om att problematiken kring antisemitism och hur det går att arbeta för att motverka den. Tomas ställde raka frågor och krävde raka svar av panelen.

Monika Ekström