Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Tar Gotland eller regeringskansliet beslut?

Ruben Agnarsson | 02 jun , 2016
Snart avgörs frågan om Ryssland ska få tillgång till hamnen i Slite nästa år Såväl tekniska nämnden på Gotland som regeringskansliet bereder nu frågan om ryskägda Nord Stream ska få tillgång till hamnen i Slite i samband med att företaget ska bygga ytterligare två gasledningar i Östersjön.
Slite hamn670När tekniska nämnden träffas på morgonen den 20 januari i år, i konferensrummet Rügen i Rådhuset i Visby, ligger ett annorlunda ärende på ledamöternas bord.
Föredragande i ärendet är hamnchefen Mats Eriksson, och som ”medverkande strateg” finns även Bertil Klintbom med under mötet.
Protokollet från det historiska mötet låter vid en första anblick som vilket kommunalpolitiskt nämnd-sammanträde som helst.
Den socialdemokratiske ordföranden Tommy Gardell leder mötet och efter att Sixten Anna Johansson (V) valts som ny ersättare i arbetsutskottet efter Bodil Rosengren (V), går sammanträdet över till punkt två på dagordningen.
  

”Diskussion med intressenten” 

Protokollet inleder med att sammanfatta uppdraget till tekniska nämnden, som Regionstyrelsen beslutade om den 29 oktober förra året:
”Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med intressenten i syfte att tillsammans undersöka förutsättningarna för att lösa logistikfrågor, kajplatsfrågor och reservhamnsfrågan på ett tillfredsställande sätt” lyder protokollet, som fortsätter:
”Tekniska nämnden får i uppdrag att, om så blir aktuellt, redovisa hur en helhetslösning inklusive ekonomi kan planeras för projektet i Slite hamn. Förutom de åtaganden som nämns i första beslutssatsen presenteras bland annat tidplan för projektet och tillstånd som behöver sökas för genomförandet.”
Bakom den kortfattade benämningen ”Intressenten” i tekniska nämndens beslut döljer sig ryskägda Nord Stream, som planerar att bygga ytterligare en gasledning strax utanför Gotland – ett projekt som av Vladimir Putin betraktas som militärstrategisk infrastruktur som ska skyddas av en moderniserad rysk Östersjöflotta.
Några korta meningar om att 60 000 rör kan komma att hanteras i Slite nämns, innan tekniska nämnden skyndar vidare med nästa fråga som handlar om upphandling av behandlat returträ från Gotlands återvinningscentraler.
  

Tekniska nämnden flyttar Kustbevakningen

När tekniska nämnden den 17 februari i år har ett uppföljande möte om det aktuella projektet ges Teknikförvaltningen på Gotland i uppdrag att ta fram ett kontraktsförslag för godkännande i tekniska nämnden och ett slutligt godkännande i regionstyrelsen.
Även under detta möte är hamnchefen Mats Eriksson och strategen Bertil Klintbom med. Klintbom var teknisk direktör och Vladimir Putins motpart när Nord Stream använde Slite hamn för att bygga den ursprungliga gasledningen i Östersjön.
Tekniska nämnden beslutar under sitt sammanträde den 17 februari att kustbevakningens fartyg i Slite ska flyttas till den västra sidan av ön under de 18 månader som projektet pågår: ”Vad gäller kajplatsfrågorna så bör även de hanteras som förra gången vilket innebär att Kustbevakningen erbjuds alternativ plats i Visby hamn”.
Till Gotlands tidningar säger ordförande Tommy Gardell (S) att det inte är tekniska nämndens ansvar att bedöma de säkerhetspolitiska aspekterna, eftersom den frågan och andra som berör gasledningen avgörs på högre nivå.
– Vårt ansvar är att titta på förutsättningarna på samma sätt som för vilket företag som helst, säger Tommy Gardell.
Inte heller Gotlands hamnchef bekymrar sig för de säkerhetspolitiska aspekterna av beslutet. Gotlands tidningar konstaterar: ”Lärdomar från förra gången Nordstream använde hamnen är enligt hamnchefen Mats Eriksson att man måste sopa bättre på vägarna.”
  

Riksdagsfråga

Dagen efter nämndens beslut om att ta fram ett kontraktsförslag till Nord Stream, ställer Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman en fråga i riksdagen till försvarsminister Peter Hultqvist (S) om ”förberedd förstörelse av den så kallade Apotekarkajen i Slite”. 
Widman undrar: ”Vilka åtgärder är försvarsminister Peter Hultqvist beredd att vidta för att Försvarsmakten ska hörsamma denna sin skyldighet i fråga om Apotekarkajen i Slite?”
Under åtta års tid har Allan Widman verkat för att kajen i Slite ska förberedas för förstöring. Hans partikollega på Gotland, Ulf Karlsson, har drivit samma fråga lokalt.
Tekniska nämndens sammanträde den 26 augusti förra året avslöjade att det aktuella hamnbygget i Slite rymmer dimensioner som sträcker sig långt utanför tekniska nämndens ansvarsområde.
Då behandlades nämligen en motion från Ulf Karlsson (L) om att bygga sprängkistor och sprängtunnlar i hamnar på Gotland. Motionen lyder bland annat:
”När nya kajen i Slite planerades av Nordstream (ryskt bolag) från 2007, lär frågan om behovet av sprängkistor-/tunnlar tagits upp. Försvaret ansåg då att behovet inte fanns, då det försvarspolitiska läget var ett annat än idag. Gotland höll på att avmilitariseras. Idag är läget ett annat och nu bör vi förbereda eventuell räddning av det som räddas kan.”
Tekniska nämnden avslår förslaget från Ulf Karlsson med hänvisning till att Region Gotland skall avvakta nationella direktiv, som utifrån en nationell bedömning av det säkerhetspolitiska läget, kan påkalla försvarsförberedelser på infrastruktur.
  

Inga nationella direktiv

Men några nationella direktiv har hittills inte kommit. När den estniska nationella kongressen i Sverige så sent som i februari ställde en brevfråga till utrikesminister Margot Wallström om det planerade Nord Stream-projektet, blev svaret från utrikesministern att de lokala myndigheterna på Gotland har ett stort mått av självständighet att själva fatta dessa beslut.
Den 12 maj i år får försvarsminister Peter Hultqvist (S) ytterligare en riksdagsfråga om det planerade ryska lånet av hamnen i Slite. 
Denna gång är det Lena Asplund (M) som påminner regeringen om de säkerhetspolitiska risker det skulle medföra ”att låta ett konsortium, som till största delen ägs av ryska intressen, få tillgång till strategiskt viktiga hamnar i Sverige. Sedan dess har den säkerhetspolitiska situationen försämrats betydligt i och med den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim.”
Med bakgrund av utrikesminister Sergej Lavrov dessutom hotat med att Ryssland skulle vidta militära åtgärder om Sverige gick med i Nato, frågade Asplund vilka risker försvarsministern ser när det gäller att ge ett ryskdominerat konsortium, med nära band till den ryska regimen, tillgång till ”en av de strategiskt mest viktiga svenska hamnarna i det oroliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i?”
I sitt svar delade Peter Hultqvist Lena Asplunds bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. 
– Frågorna bereds för närvarande i Regeringskansliet, blir försvarsministerns svar.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

 

Kaliber: Stora brister i Gotlands försvar


Det försvar som just nu håller på att byggas upp på Gotland för en miljard kronor håller inte måttet, hävdar flera försvarsexperter som P1-programmet Kaliber i Sveriges Radio har talat med.
– Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara över huvud taget. Vi talar om en enstaka plats, Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt, säger Karlis Neretnieks, som tidigare varit chef för Gotlands regemente och rektor på Försvarshögskolan.

  
Försvarsexperterna som Kaliber har pratat med är framför kritiska till att det inte finns luftvärn eller artilleri på ön.
Vid kris måste luftvärnet komma från Halmstad och artilleriet från Boden. Även de soldater som kan köra stridsgrupp Gotlands 14 stridsvagnar måste åka till ön från fastlandet.
Försvarsexperterna får medhåll av överstelöjtnant Hans Håkansson, chef för Gotlands hemvärnsgrupp.
Försvaret av Gotland blir en bråkdel av hur det såg ut vid kalla krigets slut. Då kunde 6 000 gotländska soldater, anställda och som gjort värnplikten, snabbt mobiliseras.
2018 blir det 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så de 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön. Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön, konstaterar Kaliber.
På mindre än tio år – från 2000 till 2005 – lades fyra stora regementen på Gotland ned. Kvar finns de minnestenar som rests till minne av Sveriges militära närvaro på ön.
Endast det svenska hemvärnet finns numera kvar på Östersjöns mest militärstrategiska ö.?
  

Allvarligt om Gotland hotades

Nyligen sade USA:s vice försvarsminister Robert Work att USA skulle se mycket allvarligt på om Gotland hotades militärt vid en kris i Östersjöområdet. Uttalandet publicerades i Dagens Nyheter och kom efter ett möte med försvarsministerns åtta nordisk-baltiska motsvarigheter i Stockholm förra veckan.
Även Sveriges förre överbefälhavare Bengt Gustafsson menar att Rysslands och Vitrysslands infrastruktur främst är vänd mot Östersjön och att länderna för sin export och import är beroende av Östersjöutloppen.
– Situationer kan snabbt uppkomma då ett läge liknande den vi nu har på Krim kan uppkomma i Östra Estland eller Lettland, som har en stor andel etniska ryssar, eller i anslutning till ryska Kaliningrad, som omringas av Litauen och Polen, sade han till Inblick för ett år sedan och beskrev hur Gotland ger innehavaren en stor territoriell andel av Östersjön.
– Enbart av utrikespolitiska skäl har vi därför anledning att visa omvärlden att vi sätter ett pris på Gotland. Om Gotland är ett militärt vakuum kan det vid en kris vara frestande för en stormakt att använda sig av Gotland för att påverka en situation i Baltikum eller för Ryssland, exempelvis för skydd av gasledningen till Tyskland eller sjövägarna till Östersjöutloppen, förtydligade Bengt Gustafsson som efterlyste en militär enhet på ön redan i fred, ”för att visa att vi är beredda försvara Gotland”.
  

Gotland helt centralt

Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, uttryckte redan för två år sedan i Inblick att det som hänt i Ukraina har förstärkt hans övertygelse att Gotland är helt centralt för svensk säkerhet.
– De senaste dagarnas händelser är ett kvitto på att jag har haft rätt, sade Karlis Neretnieks i mars 2014.
– Även den ryska gasledningen i Östersjön får en ökad betydelse genom att Nordstream kan fortsätta leverera gas till Europa även om leveranserna via Ukraina skulle stoppas. Att Ryssland sagt att gasledningen ska försvaras militärt är ju helt naturligt, i och med att den har så stor ekonomisk betydelse, fortsatte Karlis Neretnieks.
Han var även kritisk till att den hamn som Nordstream byggt vid Slite på norra Gotland, inte är sprängbar.
– Att den byggdes utan sprängkammare är ett tecken på de senaste årens svenska naivitet som gränsar till dumhet. Det är klart att en sådan skulle ha byggts in! betonade Karlis Neretnieks.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
palme
okt 29, 2020
Olof Palme, Anders Thunborg, Lennart Ljung, Per Rudberg och Bo Theutenberg förvaltade Sveriges hemliga livlina till Nato. Palmemordet skedde under en period då Bo Theutenberg manövrerades bort från UD, Anders Thunborg slutade som försvarsminister, marinchefen Per Rudberg pensionerades och Lennart Ljung byttes ut som överbefälhavare.
eBlick
okt 16, 2020
I slutet av september anordnade Israels Vänner en debatt mellan politiker om antisemitism i Malmö. Alla politikerna hade stött på problemet och var överens om att det främst finns bland grupper inflyttade från Mellanöstern. Samtidigt betonades att det finns antisemitism i alla extrema grupper och även en vardagsantisemitism i samhället.
eBlick
okt 16, 2020
Fler och fler arabländer överger den heliga kon Palestina. Inom loppet av en månad slöt två arabiska gulfstater, Förenade Arabemiraten och Bahrain, normaliseringsavtal med Israel. För Israel är det livsviktigt att accepteras av sina grannar. Men det palestinska ledarskapet fördömer avtalet och känner sig övergivna.
eBlick
okt 09, 2020
I slutet av september arrangerade Israels vänner en konferens mot antisemitism i Malmö. Fredrik Sieradzki från judiska församlingen var inbjuden för att berätta hur han ser på problemet och vad som görs för att vända trenden.
eBlick
okt 01, 2020
Tillsammans med övriga anställda och frilansare på redaktionen ser Inblicks redaktionsledning till att ta fram Inblicks innehåll varje vecka. Här är en presentation av redaktionsledningens medarbetare.
eBlick
sep 24, 2020
Fredsavtalet mellan Israel och de två arabstaterna Förenade Arabemiraten och Bahrein undertecknades i förra veckan i Vita huset i Washington, DC. Strax innan meddelade Bahrein att de som den fjärde arabiska staten erkände Israel, några veckor efter att Förenade Arabemiraten fattat samma beslut.
eBlick
sep 14, 2020
Han säger i polisförhören att han kände ett tvång att döda två människor för att få inre frid. Daniel Nyqvist har varken före eller efter det brutala dubbelmordet i Linköping 2004 varit i klammeri med rättvisan. I 16 år levde han under radarn. I nästa vecka ställs han inför rätta åtalad för ett dubbelmord han erkänt sig skyldig till.
eBlick
sep 14, 2020
Förra måndagen presenterade Olle Eriksson projektet Ung inlåst under ett digitalt seminarium från Skyddsvärnets lokaler i Stockholm. – Vår fulla övertygelse är att om vi ska lyckas nå dem som fått en tråkig och tuff start i livet behöver de få en tilltro till vuxenvärlden, berättade Olle Eriksson.
eBlick
sep 11, 2020
Rinkeby Folkets hus var oroliga för att barnen glömdes bort under coronakrisen. Därför startade man tillsammans med Rädda Barnen initiativet Pysselakuten i maj i år. Drygt en månad senare greps och anhölls Rinkeby Folkets hus ordförande av polis, misstänkt för våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
eBlick
sep 03, 2020
Cajsa Tengblad kom nyligen ut med boken "Kroppsnöjd och själsstark." På ett personligt sätt beskriver hon sin väg till att bli nöjd med sin kropp och ger tips på vad själen behöver för att må bra. – Att bli vän med sig själv och stärka den psykiska motståndskraften är livsviktigt, säger hon.
eBlick
sep 03, 2020
Professionella artister och musiker har drabbats hårt av restriktionerna som följt av pandemin med förlorade speltillfällen och intäkter. Nu visar en ny enkätundersökning att var tredje musiker är på väg att lämna yrket. – Den verkliga siffran är mycket högre, säger musikern Simon Ådahl till Inblick.