Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Tar Gotland eller regeringskansliet beslut?

Ruben Agnarsson | 02 jun , 2016
Snart avgörs frågan om Ryssland ska få tillgång till hamnen i Slite nästa år Såväl tekniska nämnden på Gotland som regeringskansliet bereder nu frågan om ryskägda Nord Stream ska få tillgång till hamnen i Slite i samband med att företaget ska bygga ytterligare två gasledningar i Östersjön.
Slite hamn670När tekniska nämnden träffas på morgonen den 20 januari i år, i konferensrummet Rügen i Rådhuset i Visby, ligger ett annorlunda ärende på ledamöternas bord.
Föredragande i ärendet är hamnchefen Mats Eriksson, och som ”medverkande strateg” finns även Bertil Klintbom med under mötet.
Protokollet från det historiska mötet låter vid en första anblick som vilket kommunalpolitiskt nämnd-sammanträde som helst.
Den socialdemokratiske ordföranden Tommy Gardell leder mötet och efter att Sixten Anna Johansson (V) valts som ny ersättare i arbetsutskottet efter Bodil Rosengren (V), går sammanträdet över till punkt två på dagordningen.
  

”Diskussion med intressenten” 

Protokollet inleder med att sammanfatta uppdraget till tekniska nämnden, som Regionstyrelsen beslutade om den 29 oktober förra året:
”Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med intressenten i syfte att tillsammans undersöka förutsättningarna för att lösa logistikfrågor, kajplatsfrågor och reservhamnsfrågan på ett tillfredsställande sätt” lyder protokollet, som fortsätter:
”Tekniska nämnden får i uppdrag att, om så blir aktuellt, redovisa hur en helhetslösning inklusive ekonomi kan planeras för projektet i Slite hamn. Förutom de åtaganden som nämns i första beslutssatsen presenteras bland annat tidplan för projektet och tillstånd som behöver sökas för genomförandet.”
Bakom den kortfattade benämningen ”Intressenten” i tekniska nämndens beslut döljer sig ryskägda Nord Stream, som planerar att bygga ytterligare en gasledning strax utanför Gotland – ett projekt som av Vladimir Putin betraktas som militärstrategisk infrastruktur som ska skyddas av en moderniserad rysk Östersjöflotta.
Några korta meningar om att 60 000 rör kan komma att hanteras i Slite nämns, innan tekniska nämnden skyndar vidare med nästa fråga som handlar om upphandling av behandlat returträ från Gotlands återvinningscentraler.
  

Tekniska nämnden flyttar Kustbevakningen

När tekniska nämnden den 17 februari i år har ett uppföljande möte om det aktuella projektet ges Teknikförvaltningen på Gotland i uppdrag att ta fram ett kontraktsförslag för godkännande i tekniska nämnden och ett slutligt godkännande i regionstyrelsen.
Även under detta möte är hamnchefen Mats Eriksson och strategen Bertil Klintbom med. Klintbom var teknisk direktör och Vladimir Putins motpart när Nord Stream använde Slite hamn för att bygga den ursprungliga gasledningen i Östersjön.
Tekniska nämnden beslutar under sitt sammanträde den 17 februari att kustbevakningens fartyg i Slite ska flyttas till den västra sidan av ön under de 18 månader som projektet pågår: ”Vad gäller kajplatsfrågorna så bör även de hanteras som förra gången vilket innebär att Kustbevakningen erbjuds alternativ plats i Visby hamn”.
Till Gotlands tidningar säger ordförande Tommy Gardell (S) att det inte är tekniska nämndens ansvar att bedöma de säkerhetspolitiska aspekterna, eftersom den frågan och andra som berör gasledningen avgörs på högre nivå.
– Vårt ansvar är att titta på förutsättningarna på samma sätt som för vilket företag som helst, säger Tommy Gardell.
Inte heller Gotlands hamnchef bekymrar sig för de säkerhetspolitiska aspekterna av beslutet. Gotlands tidningar konstaterar: ”Lärdomar från förra gången Nordstream använde hamnen är enligt hamnchefen Mats Eriksson att man måste sopa bättre på vägarna.”
  

Riksdagsfråga

Dagen efter nämndens beslut om att ta fram ett kontraktsförslag till Nord Stream, ställer Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman en fråga i riksdagen till försvarsminister Peter Hultqvist (S) om ”förberedd förstörelse av den så kallade Apotekarkajen i Slite”. 
Widman undrar: ”Vilka åtgärder är försvarsminister Peter Hultqvist beredd att vidta för att Försvarsmakten ska hörsamma denna sin skyldighet i fråga om Apotekarkajen i Slite?”
Under åtta års tid har Allan Widman verkat för att kajen i Slite ska förberedas för förstöring. Hans partikollega på Gotland, Ulf Karlsson, har drivit samma fråga lokalt.
Tekniska nämndens sammanträde den 26 augusti förra året avslöjade att det aktuella hamnbygget i Slite rymmer dimensioner som sträcker sig långt utanför tekniska nämndens ansvarsområde.
Då behandlades nämligen en motion från Ulf Karlsson (L) om att bygga sprängkistor och sprängtunnlar i hamnar på Gotland. Motionen lyder bland annat:
”När nya kajen i Slite planerades av Nordstream (ryskt bolag) från 2007, lär frågan om behovet av sprängkistor-/tunnlar tagits upp. Försvaret ansåg då att behovet inte fanns, då det försvarspolitiska läget var ett annat än idag. Gotland höll på att avmilitariseras. Idag är läget ett annat och nu bör vi förbereda eventuell räddning av det som räddas kan.”
Tekniska nämnden avslår förslaget från Ulf Karlsson med hänvisning till att Region Gotland skall avvakta nationella direktiv, som utifrån en nationell bedömning av det säkerhetspolitiska läget, kan påkalla försvarsförberedelser på infrastruktur.
  

Inga nationella direktiv

Men några nationella direktiv har hittills inte kommit. När den estniska nationella kongressen i Sverige så sent som i februari ställde en brevfråga till utrikesminister Margot Wallström om det planerade Nord Stream-projektet, blev svaret från utrikesministern att de lokala myndigheterna på Gotland har ett stort mått av självständighet att själva fatta dessa beslut.
Den 12 maj i år får försvarsminister Peter Hultqvist (S) ytterligare en riksdagsfråga om det planerade ryska lånet av hamnen i Slite. 
Denna gång är det Lena Asplund (M) som påminner regeringen om de säkerhetspolitiska risker det skulle medföra ”att låta ett konsortium, som till största delen ägs av ryska intressen, få tillgång till strategiskt viktiga hamnar i Sverige. Sedan dess har den säkerhetspolitiska situationen försämrats betydligt i och med den ryska aggressionen mot Ukraina och den illegala annekteringen av Krim.”
Med bakgrund av utrikesminister Sergej Lavrov dessutom hotat med att Ryssland skulle vidta militära åtgärder om Sverige gick med i Nato, frågade Asplund vilka risker försvarsministern ser när det gäller att ge ett ryskdominerat konsortium, med nära band till den ryska regimen, tillgång till ”en av de strategiskt mest viktiga svenska hamnarna i det oroliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i?”
I sitt svar delade Peter Hultqvist Lena Asplunds bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. 
– Frågorna bereds för närvarande i Regeringskansliet, blir försvarsministerns svar.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

 

Kaliber: Stora brister i Gotlands försvar


Det försvar som just nu håller på att byggas upp på Gotland för en miljard kronor håller inte måttet, hävdar flera försvarsexperter som P1-programmet Kaliber i Sveriges Radio har talat med.
– Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara över huvud taget. Vi talar om en enstaka plats, Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt, säger Karlis Neretnieks, som tidigare varit chef för Gotlands regemente och rektor på Försvarshögskolan.

  
Försvarsexperterna som Kaliber har pratat med är framför kritiska till att det inte finns luftvärn eller artilleri på ön.
Vid kris måste luftvärnet komma från Halmstad och artilleriet från Boden. Även de soldater som kan köra stridsgrupp Gotlands 14 stridsvagnar måste åka till ön från fastlandet.
Försvarsexperterna får medhåll av överstelöjtnant Hans Håkansson, chef för Gotlands hemvärnsgrupp.
Försvaret av Gotland blir en bråkdel av hur det såg ut vid kalla krigets slut. Då kunde 6 000 gotländska soldater, anställda och som gjort värnplikten, snabbt mobiliseras.
2018 blir det 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så de 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön. Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön, konstaterar Kaliber.
På mindre än tio år – från 2000 till 2005 – lades fyra stora regementen på Gotland ned. Kvar finns de minnestenar som rests till minne av Sveriges militära närvaro på ön.
Endast det svenska hemvärnet finns numera kvar på Östersjöns mest militärstrategiska ö.?
  

Allvarligt om Gotland hotades

Nyligen sade USA:s vice försvarsminister Robert Work att USA skulle se mycket allvarligt på om Gotland hotades militärt vid en kris i Östersjöområdet. Uttalandet publicerades i Dagens Nyheter och kom efter ett möte med försvarsministerns åtta nordisk-baltiska motsvarigheter i Stockholm förra veckan.
Även Sveriges förre överbefälhavare Bengt Gustafsson menar att Rysslands och Vitrysslands infrastruktur främst är vänd mot Östersjön och att länderna för sin export och import är beroende av Östersjöutloppen.
– Situationer kan snabbt uppkomma då ett läge liknande den vi nu har på Krim kan uppkomma i Östra Estland eller Lettland, som har en stor andel etniska ryssar, eller i anslutning till ryska Kaliningrad, som omringas av Litauen och Polen, sade han till Inblick för ett år sedan och beskrev hur Gotland ger innehavaren en stor territoriell andel av Östersjön.
– Enbart av utrikespolitiska skäl har vi därför anledning att visa omvärlden att vi sätter ett pris på Gotland. Om Gotland är ett militärt vakuum kan det vid en kris vara frestande för en stormakt att använda sig av Gotland för att påverka en situation i Baltikum eller för Ryssland, exempelvis för skydd av gasledningen till Tyskland eller sjövägarna till Östersjöutloppen, förtydligade Bengt Gustafsson som efterlyste en militär enhet på ön redan i fred, ”för att visa att vi är beredda försvara Gotland”.
  

Gotland helt centralt

Karlis Neretnieks, generalmajor och tidigare rektor för Försvarshögskolan, uttryckte redan för två år sedan i Inblick att det som hänt i Ukraina har förstärkt hans övertygelse att Gotland är helt centralt för svensk säkerhet.
– De senaste dagarnas händelser är ett kvitto på att jag har haft rätt, sade Karlis Neretnieks i mars 2014.
– Även den ryska gasledningen i Östersjön får en ökad betydelse genom att Nordstream kan fortsätta leverera gas till Europa även om leveranserna via Ukraina skulle stoppas. Att Ryssland sagt att gasledningen ska försvaras militärt är ju helt naturligt, i och med att den har så stor ekonomisk betydelse, fortsatte Karlis Neretnieks.
Han var även kritisk till att den hamn som Nordstream byggt vid Slite på norra Gotland, inte är sprängbar.
– Att den byggdes utan sprängkammare är ett tecken på de senaste årens svenska naivitet som gränsar till dumhet. Det är klart att en sådan skulle ha byggts in! betonade Karlis Neretnieks.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
jensenwebb
jun 25, 2020
I Norge och Finland har två höga polischefer dömts för haschsmuggling. Walter Kegö, tidigare chef för Rikskriminalens narkotikarotel och sedan regeringens expert i mobilisering mot narkotika, menar att ryska underrättelsetjänster är mycket aktiva i narkotikahandeln. – I Estland jobbade chefen för den nationella narkotikaroteln åt den ryska maffian, som styrs FSB och GRU, konstaterar han.
eBlick
jun 25, 2020
– Än så länge vet vi inte med säkerhet förutsättningarna för resor till Israel i höst, men vi räknar med att landet kommer att lyfta restriktionerna senare under sommaren. Kanske det öppnas för resande från september, berättar Göran Duveskog som äger och driver Duveskogs reseservice som arrangerar åtskilliga resor till Israel varje år.
eBlick
jun 18, 2020
PISA 2018 visar att Sveriges skolresultat förbättrats och välkomnades i höstas av regeringen. Nu ställs dock frågor om de förbättrade resultaten berodde på fusk. – Det är bra att vi får till stånd en kommission som kvalitetsgranskar PISA 2018 undersökningens resultat, säger den liberale politikern och läraren Niklas Lehresjön till Inblick.
eBlick
jun 04, 2020
Jonas Olsson har drivit Sjöstugans camping och hotell i Älmhult i 19 år. Redan sedan starten har de hyrt ut kanoter. Det är en viktig del av verksamheten. – Att paddla kanot är en jättehärlig aktivitet. Och under den tid som vi lever i nu blir det något helt annorlunda. Gillar man uteaktiviteter så är det en kanonbra aktivitet.
eBlick
jun 04, 2020
Det finns enligt Börje Claésson massor av intressant att uppleva i Småland med omnejd. Till Inblick delar han med sig av sina bästa “hemester” tips. – I min ungdom cyklade jag och min bror på tältsemester till Kållandsö, det slutade med att han mötte sin blivande fru, säger Börje med ett leende på läpparna.
eBlick
maj 22, 2020
I den nyutkomna boken «För ditt eget bästa» berättar Pia Johansson hur hon träffade en man och om hur lycklig relationen var i början med middagar och blommor. Efter fem år var den tidigare så energiska Pia ett nervvrak med en kropp som började säga ifrån. – På slutet är man ingenting. Då behöver de ta ett nytt offer att kasta på den känslomässiga sopstationen och gärna trampa en gång till så att man är riktigt död, berättar Pia för Inblick.
eBlick
maj 22, 2020
Riksbanken förordar svenskt medlemskap i EU:s bank- union. Forum för EU-debatt har en diametralt motsatt åsikt. – Detta är ett sätt att frånta Sverige mer makt över våra banker och knyta oss närmare Euron, säger Nils Lundgren, som är debattör och ekonom, till Inblick.
eBlick
maj 22, 2020
Karelen, den del av Finland som ockuperades av Sovjet och ledde till att 400 000 finska flyktingar fick fly till övriga Finland under andra världskriget, skapar återigen rubriker. I centrum står en rysk rättsskandal kring en människorättsaktivist som har hittat flera av Stalins massgravar i området.
eBlick
maj 07, 2020
I coronapandemins spår har det blivit nödvändigt för landets politiker att finna digitala arbetsformer. Ålderspresident Tuve Skånberg sitter i riksdagens konstitutionsutskott (KU) som arbetar med demokratifrågor. – Det är som att vara urmakare inuti riksdagens urverk, mycket av det som KU avhandlar lämpar sig inte att göra på distans, säger han till Inblick.
eBlick
maj 07, 2020
– Vi har rett ut många svårigheter tidigare. Men många kommer att behöva lite hjälp, särskilt de som är sköra, de som redan har en problematisk tillvaro och de som nu får hela sin tillvaro förändrad, säger Marianne Olsson om hur coronakrisen påverkar människor. Hon ger tips och råd för att klara av situationen.
eBlick
apr 30, 2020
Det pågående gängkriget i Östergötland har skördat ytterligare ett dödsoffer. Men tack vare ett intensivt och mycket framgångsrikt polisarbete kunde de två gärningsmännen till den senaste dödsskjutningen snabbt gripas och häktas. – Kriget kommer fortsätta så länge inget av gängen viftar med vit flagg och ger upp, vilket inte finns på kartan, säger Inblicks uppgiftslämnare ”Niklas”.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 26 jun, 2020
Christian Mölk | 17 jun, 2020
Christian Mölk | 20 apr, 2020
Christian Mölk | 13 apr, 2020
Christian Mölk | 03 mar, 2020
Christian Mölk | 27 feb, 2020
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020
Christian Mölk | 11 nov, 2019