Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friades i Sverige - dömdes i Norge

Ruben Agnarsson | 27 apr , 2017
Tre norrmän som friades i Gunnel Skeppholms brottsutredning som Inblick skrev om i förra veckan, fälldes senare i Norge och fick fängelse. Därmed är sju personer dömda för skattebrott och/eller bedrägeri.

friades_i_sverige_domdes_i_norge
I november 2002, mot alla odds, vann Gunnel Skeppholm i Svea hovrätt efter åtta månaders förhandling. Fem personer dömdes i ett av Sveriges största ekobrottmål. En person fick fängelse i 3,5 år, en annan fick fängelse i 2,5 år, två personer fick fängelse i ett år och den femte personen fick böter.

När Högsta domstolen den 28 juni 2005 beslutade att inte ge prövningstillstånd i målet hade det gått nio år och en månad sedan EBM hade gett henne uppdraget att leda förundersökningen.

Tre norrmän i den svenska brottsutredning som Gunnel Skeppholm ledde slapp undan fällande domar.

Men drygt fem år efter att de svenska domarna fastställts, väckte Oslo tingsrett åtal mot just dessa tre personer, och i mars 2011 dömdes alla tre till fängelse i sex år.

Den norska Lagmannsretten (motsvarar svensk hovrätt) mildrade påföljden på grund av den långa tiden från brotten till domen; en fick fängelse i 3 år och 3 månader, en fick fängelse i 4 år och en i 2 år.

Blir lättad

Gunnel Skeppholm blir lättad när hon av Inblick får veta att de norska männen som friades i hennes utredning dömdes i efterskott i Norge.

– Något i mig väcktes till liv, när jag fick veta att norrmännen dömts till fängelse. Jag är mycket tacksam för upplysningen, betonar hon för Inblick.

Gunnel Skeppholms åklagararbete för Sverige ledde till att konkursförvaltaren fått två förlikningar med försäkringsbolaget Zurich. 41 miljoner kronor av det mycket större belopp som de dömda stulit ur skalbolagen, ska på så sätt ha återbetalats till de skalbolag som försatts i konkurs.

– Jag har nu begärt uppgift av Kronofogdemyndigheten om vart miljonerna tagit vägen. Bolagen har ju inga skulder – Skatteverket har efterskänkt skatteskulden om 120 miljoner kronor – så pengarna finns någonstans. Men var? När jag fått besked är cirkeln sluten för min del, säger Gunnel Skeppholm.

RUBEN AGNARSSON

Lambertz670
Lambertz kommenterar Skeppholms kritik

 

Förra veckan kritiserade statsåklagaren Gunnel Skeppholm domare i Högsta domstolen för deras stora extrainkomster som skiljedomare.

Inblick har frågat Göran Lambertz, som för några veckor sedan slutade som domare i Högsta domstolen, vad han tycker om sina före detta kollegors välavlönade extraknäck.


– I mina ansökningar om stämning avseende grova oredligheter mot borgenärer, grova bokföringsbrott och grova skattebrott, åberopade jag som försvårande omständighet att grov ekonomisk brottslighet döljs av justitieråd i hemliga skiljedomstolen, sade Gunnel Skeppholm i förra veckans Inblick och menade att justitieråd avlönas med svarta pengar och att hon i den rättsprocess som hon vann, utmanade ett brottssyndikat bestående av domare, advokater och näringsliv.

När Inblick frågar det nyligen pensionerade justitierådet och förre justitiekanslern Göran Lambertz om Gunnel Skeppholms kritik, betonar den tidigare domaren att han inte känner till fallen som Inblick skrev om och därför inte kan bedöma om Gunnel Skeppholms påståenden kan vara riktiga.

– Självklart ska brott utredas av staten och inte gömmas undan i skiljedomsverksamheten. Det är möjligt att det har förekommit sådant undangömmande, men jag är övertygad om att varken justitieråden eller Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut skulle medvetet medverka till sådant, betonar Göran Lamberz.

– Ett justitieråd som upptäcker undangömd brottslighet i ett mål reagerar med största säkerhet adekvat och anmäler brottsligheten och/eller avträder från sitt uppdrag, fortsätter han och menar att verksamheten i skiljedomsinstitutet är mycket värdefull som en del i näringslivets tvistlösning, internationellt och nationellt.

– Det är bland annat av stort värde för parterna att kunna lösa sina mellanhavanden utan offentlighet. Att skiljetvisterna i den meningen är ”hemliga” är inte konstigt eller skumt på något sätt, utan fullt legitimt och ofta nödvändigt. Det förekommer i hela världen och är ett omistligt inslag som stöd åt seriös näringsverksamhet.

Nödvändig tvistlösning

Göran Lambertz vänder sig mot intrycket som ges att skiljedomsverksamheten i sig inrymmer korruption.

– Så är det inte, utan det rör sig som sagt om nödvändig och fullt legitim tvistlösning. Därmed inte sagt att det inte kan ha förekommit korruption i skiljedomssammanhang. Men jag vågar säga att inget svenskt justitieråd skulle medvetet medverka till korruption.

– Justitieråden är skyldiga att redovisa sina sidouppdrag och gör det säkerligen omsorgsfullt och korrekt. Självklart är de också skyldiga att ha den redovisning i aktiebolagen som lagen kräver och att deklarera för bolagens inkomster med angivande av varifrån inkomsterna kommer. Extrainkomsterna är därför inte hemliga och knappast heller svåra att kontrollera, menar Göran Lambertz.

– Det som gäller är att en domare inte får ha bisysslor som är förtroendeskadliga. Domaren ska dessutom anmäla sina bisysslor till arbetsgivaren. Något ”betjänande av näringslivet i hemlighet” får därmed inte förekomma, och förekommer säkert inte heller.

Risk med höga löner

Han håller med om att domare som uppsåtligen medverkar till att föra skattebetalarna bakom ljuset och mot betalning döljer brott i ”Skiljedomstolen”, bryter mot domareden i rättegångsbalken.

– Ja, påståendet är riktigt. Men jag tror inte att några sådana brott mot domareden förekommer. Jag vill tillfoga att de justitieråd som deltar i skiljedomsverksamhet anlitas för att de är särskilt skickliga. Det är viktigt för en väl fungerande verksamhet att parterna kan anlita de allra skickligaste. Detta talar för att justitieråden får arbeta som skiljemän.

– Det finns dock en risk för förtroendeskada om inkomsterna från sådan verksamhet blir alltför höga jämfört med den ordinarie lönen. Och det kan alltid diskuteras om fördelarna av att justitieråden får delta i skiljedomsverksamhet är större än de nackdelar som följer av att deltagandet ofta ifrågasätts, avslutar det före detta justitierådet.

RUBEN AGNARSSON

 
eBlick
IB_man_i_nya_Palme_förhör
nov 16, 2017
Han jobbade för IB och dess efterföljare fram till mitten av 1990-talet, har dykt efter Palme-vapnet och har försökt att förmedla kontakt mellan Christer Pettersson och Mårten Palme. För några veckor sedan var Donald Forsberg kallad till ett tre timmar långt förhör med Palme-gruppen.
eBlick
nov 16, 2017
Varje år genomförs 38 000 aborter i Sverige, många av dem är tonårsaborter. Molly var bara 15 år när hon blev gravid och mot sin vilja tvingades till abort. – Två starka personer högg tag i varsin arm på mig och släpade mig fram till stolen där de tvingade ner mig och höll fast mig, med våld, berättar Molly.
eBlick
nov 15, 2017
I förra veckan tog Nuri Kino, inför libanesiska statsråd, arméofficerare, celebriteter och finanstoppar, emot ett pris av Syriac League, vars ordförande Habib Afram är rådgivare åt president Michel Aoun. I en exklusiv artikel för Inblick beskriver Nuri Kino sina intryck från resan i Mellanöstern.
eBlick
nov 09, 2017
Hon blev republikan på sin första SSU-kurs och blev ordförande för Republikanska föreningen efter att ha tackat nej till att äta middag med kungen. Riksdagsledamoten Yasmine Larsson (S) tror att en majoritet av Sveriges befolkning är för monarki på grund av sin okunnighet.
eBlick
nov 02, 2017
Den 10 oktober inföll "Världsdagen för psykisk ohälsa" och 46 procent av sjukskrivningarna i Sverige är av psykisk art. – Man kan skylla på arbetsgivaren, men det är bara du själv som kan förändra situationen. Att våga ge dig ut och flyga, säger företagssköterska Lennart Pettersson, till Inblick. – Ibland kraschlandar vi. Det gör lite ont, men det gäller att ta sig upp och göra så att själen mår bra, fortsätter Lennart som själv kraschlandade för några år sedan.
eBlick
okt 26, 2017
Nästa vecka är det 100 år sedan Balfourdeklarationen offentliggjordes, vilken gav brittiskt stöd för att bilda ett ”nationellt hem för det judiska folket” i det dåvarande Palestina. Området har sedan dess delats upp i omgångar, år 1922 fick Jordanien 78 procent av området och år 1948 delade FN upp de återstående 22 procenten mellan Israel och araberna i området.
eBlick
okt 26, 2017
Han har precis träffat kung Carl Gustaf och under en högtidlig ceremoni lämnat över sitt kreditivbrev till den svenske statschefen, som därmed gett Ilan Ben-Dov formell rätt att verka i Sverige. Inblick har tagit pulsen på Israels nye ambassadör i Sverige och bad honom samtidigt kommentera nästa veckas stora 100-årsjubiléum, till minne av Balfourdeklarationen.
eBlick
okt 19, 2017
”Schori påverkade mordutredningen”, sade Olof Frånstedt i det samtal med Bo Theutenberg och Svante Winqvist som refereras i boken ”Dagbok från UD, volym 3”. Men Pierre Schori var inte ensam om att försöka påverka utredningen efter mordet på Olof Palme i den krets kring Palme som hade intima KGB-kontakter.
eBlick
okt 19, 2017
Officiellt ägnade sig Birger Elmér åt att spionera på kommunister som misstänktes för samröre med Sovjet under kalla kriget. I praktiken var han själv kommunist när han värvades till försvaret och pekas nu ut som KGB-man.
eBlick
okt 12, 2017
Som de flesta butiker i Sverige har Anemonen i Älmhult följt den nya lagen och satt upp information om att använda färre plastpåsar. Det har blivit ett samtalsämne i butiken. – Det är egentligen vår generation som varit sämst och vi har fått börja tänka om, säger Marlén Lange som driver blomsteraffären.
eBlick
okt 12, 2017
Chefsåklagare Krister Petersson har begärt uppgifter från Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) angående mordet på Olof Palme. På senare år har tanken på att en utländsk underrättelsetjänst låg bakom Palmemordet diskuterats allt oftare.