Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friades i Sverige - dömdes i Norge

Ruben Agnarsson | 27 apr , 2017
Tre norrmän som friades i Gunnel Skeppholms brottsutredning som Inblick skrev om i förra veckan, fälldes senare i Norge och fick fängelse. Därmed är sju personer dömda för skattebrott och/eller bedrägeri.

friades_i_sverige_domdes_i_norge
I november 2002, mot alla odds, vann Gunnel Skeppholm i Svea hovrätt efter åtta månaders förhandling. Fem personer dömdes i ett av Sveriges största ekobrottmål. En person fick fängelse i 3,5 år, en annan fick fängelse i 2,5 år, två personer fick fängelse i ett år och den femte personen fick böter.

När Högsta domstolen den 28 juni 2005 beslutade att inte ge prövningstillstånd i målet hade det gått nio år och en månad sedan EBM hade gett henne uppdraget att leda förundersökningen.

Tre norrmän i den svenska brottsutredning som Gunnel Skeppholm ledde slapp undan fällande domar.

Men drygt fem år efter att de svenska domarna fastställts, väckte Oslo tingsrett åtal mot just dessa tre personer, och i mars 2011 dömdes alla tre till fängelse i sex år.

Den norska Lagmannsretten (motsvarar svensk hovrätt) mildrade påföljden på grund av den långa tiden från brotten till domen; en fick fängelse i 3 år och 3 månader, en fick fängelse i 4 år och en i 2 år.

Blir lättad

Gunnel Skeppholm blir lättad när hon av Inblick får veta att de norska männen som friades i hennes utredning dömdes i efterskott i Norge.

– Något i mig väcktes till liv, när jag fick veta att norrmännen dömts till fängelse. Jag är mycket tacksam för upplysningen, betonar hon för Inblick.

Gunnel Skeppholms åklagararbete för Sverige ledde till att konkursförvaltaren fått två förlikningar med försäkringsbolaget Zurich. 41 miljoner kronor av det mycket större belopp som de dömda stulit ur skalbolagen, ska på så sätt ha återbetalats till de skalbolag som försatts i konkurs.

– Jag har nu begärt uppgift av Kronofogdemyndigheten om vart miljonerna tagit vägen. Bolagen har ju inga skulder – Skatteverket har efterskänkt skatteskulden om 120 miljoner kronor – så pengarna finns någonstans. Men var? När jag fått besked är cirkeln sluten för min del, säger Gunnel Skeppholm.

RUBEN AGNARSSON

Lambertz670
Lambertz kommenterar Skeppholms kritik

 

Förra veckan kritiserade statsåklagaren Gunnel Skeppholm domare i Högsta domstolen för deras stora extrainkomster som skiljedomare.

Inblick har frågat Göran Lambertz, som för några veckor sedan slutade som domare i Högsta domstolen, vad han tycker om sina före detta kollegors välavlönade extraknäck.


– I mina ansökningar om stämning avseende grova oredligheter mot borgenärer, grova bokföringsbrott och grova skattebrott, åberopade jag som försvårande omständighet att grov ekonomisk brottslighet döljs av justitieråd i hemliga skiljedomstolen, sade Gunnel Skeppholm i förra veckans Inblick och menade att justitieråd avlönas med svarta pengar och att hon i den rättsprocess som hon vann, utmanade ett brottssyndikat bestående av domare, advokater och näringsliv.

När Inblick frågar det nyligen pensionerade justitierådet och förre justitiekanslern Göran Lambertz om Gunnel Skeppholms kritik, betonar den tidigare domaren att han inte känner till fallen som Inblick skrev om och därför inte kan bedöma om Gunnel Skeppholms påståenden kan vara riktiga.

– Självklart ska brott utredas av staten och inte gömmas undan i skiljedomsverksamheten. Det är möjligt att det har förekommit sådant undangömmande, men jag är övertygad om att varken justitieråden eller Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut skulle medvetet medverka till sådant, betonar Göran Lamberz.

– Ett justitieråd som upptäcker undangömd brottslighet i ett mål reagerar med största säkerhet adekvat och anmäler brottsligheten och/eller avträder från sitt uppdrag, fortsätter han och menar att verksamheten i skiljedomsinstitutet är mycket värdefull som en del i näringslivets tvistlösning, internationellt och nationellt.

– Det är bland annat av stort värde för parterna att kunna lösa sina mellanhavanden utan offentlighet. Att skiljetvisterna i den meningen är ”hemliga” är inte konstigt eller skumt på något sätt, utan fullt legitimt och ofta nödvändigt. Det förekommer i hela världen och är ett omistligt inslag som stöd åt seriös näringsverksamhet.

Nödvändig tvistlösning

Göran Lambertz vänder sig mot intrycket som ges att skiljedomsverksamheten i sig inrymmer korruption.

– Så är det inte, utan det rör sig som sagt om nödvändig och fullt legitim tvistlösning. Därmed inte sagt att det inte kan ha förekommit korruption i skiljedomssammanhang. Men jag vågar säga att inget svenskt justitieråd skulle medvetet medverka till korruption.

– Justitieråden är skyldiga att redovisa sina sidouppdrag och gör det säkerligen omsorgsfullt och korrekt. Självklart är de också skyldiga att ha den redovisning i aktiebolagen som lagen kräver och att deklarera för bolagens inkomster med angivande av varifrån inkomsterna kommer. Extrainkomsterna är därför inte hemliga och knappast heller svåra att kontrollera, menar Göran Lambertz.

– Det som gäller är att en domare inte får ha bisysslor som är förtroendeskadliga. Domaren ska dessutom anmäla sina bisysslor till arbetsgivaren. Något ”betjänande av näringslivet i hemlighet” får därmed inte förekomma, och förekommer säkert inte heller.

Risk med höga löner

Han håller med om att domare som uppsåtligen medverkar till att föra skattebetalarna bakom ljuset och mot betalning döljer brott i ”Skiljedomstolen”, bryter mot domareden i rättegångsbalken.

– Ja, påståendet är riktigt. Men jag tror inte att några sådana brott mot domareden förekommer. Jag vill tillfoga att de justitieråd som deltar i skiljedomsverksamhet anlitas för att de är särskilt skickliga. Det är viktigt för en väl fungerande verksamhet att parterna kan anlita de allra skickligaste. Detta talar för att justitieråden får arbeta som skiljemän.

– Det finns dock en risk för förtroendeskada om inkomsterna från sådan verksamhet blir alltför höga jämfört med den ordinarie lönen. Och det kan alltid diskuteras om fördelarna av att justitieråden får delta i skiljedomsverksamhet är större än de nackdelar som följer av att deltagandet ofta ifrågasätts, avslutar det före detta justitierådet.

RUBEN AGNARSSON

 
eBlick
Demker_ifragasatter_KDs_mojlighet_att_komma_in_i_Riksdagen
feb 15, 2018
I Svenska Dagbladet (SvD) i helgen ifrågasatte Maria Demker Kristdemokraternas (KD) möjlighet att komma in i riksdagen. Demker har varit med i Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, samt sitter med i vänsterinfluerade Arena Idés vetenskapliga råd. – Vi kom fram till att vi inte behöver redovisa hennes politiska bakgrund i det här fallet, säger SvD:s reporter Annakaisa Suni.
eBlick
feb 15, 2018
Omkring 70 000 personer råkar ut för så kallad adresskapning varje år. Adresskapning innebär att en främmande person, i de flesta fall en kriminellt belastad person, mantalsskriver sig på din adress – utan att du kan göra något åt det. – När jag ringde till Skatteverket för att fråga om hjälp så fick jag veta att de behövde minst ett halvår innan de kunde hjälpa mig. Jag var förtvivlad och grät i telefonen, men de brydde sig inte om mina tårar utan hänvisade bara till att utredningar av det här slaget inte var prioriterade och att det skulle ta minst sex månader, berättar Elin för Inblick.
eBlick
feb 08, 2018
Kristdemokraterna (Kd) osynliggörs i medier och ligger på rekordlåga opinionssiffror, men partiet har historiskt sett fått högre andel väljare i riksdagsvalet än vad opinionsmätningarna inför valet antyder.
eBlick
feb 08, 2018
Programledaren och tv-profilen Martin Timell tvingades i höstas under mycket uppmärksammade former att lämna alla sina uppdrag på TV4 efter att det i samband med MeToo-uppropet blev känt att det riktats anklagelser om sexuella trakasserier mot honom. Nu slår Timell tillbaka genom att anmäla TV4, SVT och SR till Granskningsnämnden för att dessa namngivit honom och därmed orsakat honom och hans familj publicistisk skada.
eBlick
feb 01, 2018
Ingvar Kamprad har lämnat oss. Vi som bor i Älmhult sörjer denne man som har betytt så oerhört mycket för hela bygden. Vi tänker särskilt mycket på hans familj och den sorg de nu går igenom.
eBlick
feb 01, 2018
Hennes mamma var sprutnarkoman som gick på heroin, hennes biologiska pappa var oförmögen att ta hand om sin dotter och mammans pojkvän hotade den endast treåriga styvdottern till livet. Läs den gripande historien om Josefin, 21, som trots en lång, mörk tunnel av institutionsvistelser, rymningar och tvångsplaceringar i dag har fått ordning på sitt liv.
eBlick
jan 25, 2018
I november 2002 vann hon en av Sveriges största ekobrottframgångar när Svea Hovrätt slog fast att ett antal kändisadvokater hade plundrat ett antal skalbolag, vilket resulterat i att drygt 120 miljoner skattekronor saknades. Gunnel Skeppholm har sedan i våras förgäves försökt att få klarhet i om staten verkligen fick de pengar som stulits från skalbolagen och som skulle täcka skatteskulden på 120 miljoner kronor.
eBlick
jan 25, 2018
I dag, torsdag, frågar Konstitutionsutskottet (KU) ut Säpo om it-läckan i Transportstyrelsen. I centrum står Tuve Skånberg, som i somras begärde att KU skulle kallas in från sin ledighet för att börja jobba med frågan redan i augusti. Inblick träffade riksdagsledamoten som varje morgon och kväll ber att han med sitt exempel ska få gestalta ett liv i Jesu efterföljd.
eBlick
jan 18, 2018
Den lilla nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen försöker sprida sin hatpropaganda på olika sätt. Under hösten spred rörelsens medlemmar en halv miljon flygblad där man med namn och bild hängde ut fyra så kallade ”parasiter” som man anser styr våra liv. Alla fyra är personer med koppling till den internationella finansmarknaden. Men det finns fler, enligt organisationen. – Även i Sverige, säger Martin Saxlind, redaktör för rörelsens medlemstidning Nordfront.
eBlick
jan 18, 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
eBlick
jan 11, 2018
USA hotar med att dra in stödet till UNRWA, FN:s flyktingorgan för palestinska flyktingar. UNRWA understödjer i dag fyra generationer flyktingar i Syrien, Libanon, Jordanien, Västbanken och Gaza och fungerar i praktiken – tillsammans med terrororganisationen Hamas – som regering på Gazaremsan.