Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friades i Sverige - dömdes i Norge

Ruben Agnarsson | 27 apr , 2017
Tre norrmän som friades i Gunnel Skeppholms brottsutredning som Inblick skrev om i förra veckan, fälldes senare i Norge och fick fängelse. Därmed är sju personer dömda för skattebrott och/eller bedrägeri.

friades_i_sverige_domdes_i_norge
I november 2002, mot alla odds, vann Gunnel Skeppholm i Svea hovrätt efter åtta månaders förhandling. Fem personer dömdes i ett av Sveriges största ekobrottmål. En person fick fängelse i 3,5 år, en annan fick fängelse i 2,5 år, två personer fick fängelse i ett år och den femte personen fick böter.

När Högsta domstolen den 28 juni 2005 beslutade att inte ge prövningstillstånd i målet hade det gått nio år och en månad sedan EBM hade gett henne uppdraget att leda förundersökningen.

Tre norrmän i den svenska brottsutredning som Gunnel Skeppholm ledde slapp undan fällande domar.

Men drygt fem år efter att de svenska domarna fastställts, väckte Oslo tingsrett åtal mot just dessa tre personer, och i mars 2011 dömdes alla tre till fängelse i sex år.

Den norska Lagmannsretten (motsvarar svensk hovrätt) mildrade påföljden på grund av den långa tiden från brotten till domen; en fick fängelse i 3 år och 3 månader, en fick fängelse i 4 år och en i 2 år.

Blir lättad

Gunnel Skeppholm blir lättad när hon av Inblick får veta att de norska männen som friades i hennes utredning dömdes i efterskott i Norge.

– Något i mig väcktes till liv, när jag fick veta att norrmännen dömts till fängelse. Jag är mycket tacksam för upplysningen, betonar hon för Inblick.

Gunnel Skeppholms åklagararbete för Sverige ledde till att konkursförvaltaren fått två förlikningar med försäkringsbolaget Zurich. 41 miljoner kronor av det mycket större belopp som de dömda stulit ur skalbolagen, ska på så sätt ha återbetalats till de skalbolag som försatts i konkurs.

– Jag har nu begärt uppgift av Kronofogdemyndigheten om vart miljonerna tagit vägen. Bolagen har ju inga skulder – Skatteverket har efterskänkt skatteskulden om 120 miljoner kronor – så pengarna finns någonstans. Men var? När jag fått besked är cirkeln sluten för min del, säger Gunnel Skeppholm.

RUBEN AGNARSSON

Lambertz670
Lambertz kommenterar Skeppholms kritik

 

Förra veckan kritiserade statsåklagaren Gunnel Skeppholm domare i Högsta domstolen för deras stora extrainkomster som skiljedomare.

Inblick har frågat Göran Lambertz, som för några veckor sedan slutade som domare i Högsta domstolen, vad han tycker om sina före detta kollegors välavlönade extraknäck.


– I mina ansökningar om stämning avseende grova oredligheter mot borgenärer, grova bokföringsbrott och grova skattebrott, åberopade jag som försvårande omständighet att grov ekonomisk brottslighet döljs av justitieråd i hemliga skiljedomstolen, sade Gunnel Skeppholm i förra veckans Inblick och menade att justitieråd avlönas med svarta pengar och att hon i den rättsprocess som hon vann, utmanade ett brottssyndikat bestående av domare, advokater och näringsliv.

När Inblick frågar det nyligen pensionerade justitierådet och förre justitiekanslern Göran Lambertz om Gunnel Skeppholms kritik, betonar den tidigare domaren att han inte känner till fallen som Inblick skrev om och därför inte kan bedöma om Gunnel Skeppholms påståenden kan vara riktiga.

– Självklart ska brott utredas av staten och inte gömmas undan i skiljedomsverksamheten. Det är möjligt att det har förekommit sådant undangömmande, men jag är övertygad om att varken justitieråden eller Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut skulle medvetet medverka till sådant, betonar Göran Lamberz.

– Ett justitieråd som upptäcker undangömd brottslighet i ett mål reagerar med största säkerhet adekvat och anmäler brottsligheten och/eller avträder från sitt uppdrag, fortsätter han och menar att verksamheten i skiljedomsinstitutet är mycket värdefull som en del i näringslivets tvistlösning, internationellt och nationellt.

– Det är bland annat av stort värde för parterna att kunna lösa sina mellanhavanden utan offentlighet. Att skiljetvisterna i den meningen är ”hemliga” är inte konstigt eller skumt på något sätt, utan fullt legitimt och ofta nödvändigt. Det förekommer i hela världen och är ett omistligt inslag som stöd åt seriös näringsverksamhet.

Nödvändig tvistlösning

Göran Lambertz vänder sig mot intrycket som ges att skiljedomsverksamheten i sig inrymmer korruption.

– Så är det inte, utan det rör sig som sagt om nödvändig och fullt legitim tvistlösning. Därmed inte sagt att det inte kan ha förekommit korruption i skiljedomssammanhang. Men jag vågar säga att inget svenskt justitieråd skulle medvetet medverka till korruption.

– Justitieråden är skyldiga att redovisa sina sidouppdrag och gör det säkerligen omsorgsfullt och korrekt. Självklart är de också skyldiga att ha den redovisning i aktiebolagen som lagen kräver och att deklarera för bolagens inkomster med angivande av varifrån inkomsterna kommer. Extrainkomsterna är därför inte hemliga och knappast heller svåra att kontrollera, menar Göran Lambertz.

– Det som gäller är att en domare inte får ha bisysslor som är förtroendeskadliga. Domaren ska dessutom anmäla sina bisysslor till arbetsgivaren. Något ”betjänande av näringslivet i hemlighet” får därmed inte förekomma, och förekommer säkert inte heller.

Risk med höga löner

Han håller med om att domare som uppsåtligen medverkar till att föra skattebetalarna bakom ljuset och mot betalning döljer brott i ”Skiljedomstolen”, bryter mot domareden i rättegångsbalken.

– Ja, påståendet är riktigt. Men jag tror inte att några sådana brott mot domareden förekommer. Jag vill tillfoga att de justitieråd som deltar i skiljedomsverksamhet anlitas för att de är särskilt skickliga. Det är viktigt för en väl fungerande verksamhet att parterna kan anlita de allra skickligaste. Detta talar för att justitieråden får arbeta som skiljemän.

– Det finns dock en risk för förtroendeskada om inkomsterna från sådan verksamhet blir alltför höga jämfört med den ordinarie lönen. Och det kan alltid diskuteras om fördelarna av att justitieråden får delta i skiljedomsverksamhet är större än de nackdelar som följer av att deltagandet ofta ifrågasätts, avslutar det före detta justitierådet.

RUBEN AGNARSSON

 
eBlick
Vasteraskoalition_riskerar_att_spricka
apr 24, 2018
I över åtta år har Pilträdsgymnasiet försökt att få sin utbildning godkänd. Under alla år som Skolinspektionen sagt nej, med hänvisning till negativa effekter för kommunens gymnasieverksamhet, har den kommunala musiklinjen minskat från 56 till 15 elever. Denna vecka hamnar återigen Pilträdsgymnasiets ansökan på Utbildningsnämndens bord i Västerås. Nu kan frågan spräcka den styrande koalitionen.
eBlick
apr 26, 2018
Trots att många fruktar att den nya tekniken med ett inopererat mikrochip i handen är inledningen på en ny tidsålder och en föraning om Bibelns varningar för att sätta Vilddjurets märke i pannan eller på handen, så låter alltfler svenskar operera in ett sådant chip, mellan tummen och pekfingret i ena handen. Bra eller dåligt? Ja, här går meningarna verkligen isär.
eBlick
apr 20, 2018
Ett telefonsamtal mellan professor Lennart Möller på Jesusmanifestationen och Keren Kajemet Sveriges Max Federmann var början till Jerusalemmanifestationen, ett projekt för att främja turismen kring Burma Road, den alternativa väg som byggdes under befrielsekriget 1948 för att häva blockaden av Jerusalem.
eBlick
apr 19, 2018
– Jag tror absolut att kvinnans liv hade kunnat räddas, för min upplevelse var att polisens kommunikationscentral inte tog det på allvar och inte använde de resurser som fanns tillhands, säger Inblicks uppgiftslämnare med anledning av tragedin i Sävsjö i vintras när en flyktingkvinna frös ihjäl och hennes två barn blev kraftigt köldskadade.
eBlick
apr 19, 2018
Nyligen godkändes Love and Hopes budget av Nepals myndigheter. Och öppningarna i Indien att jobba mot sexindustrin är fler och större än någonsin. Inblick har talat med Love and Hopes Jonatan Alfvén, som beskriver två tumultartade år som började med ett uppmärksammat Facebookinlägg i början av 2016.
eBlick
apr 18, 2018
Denna vecka, den 19 april i år, fyller den moderna staten Israel enligt den judiska kalendern 70 år. – Det är en stor händelse och en stor anledning att fira Israel som nation, sammanfattar EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) sina intryck av de 70 år som landet har existerat som nation.
eBlick
apr 12, 2018
I en ny rapport meddelar Socialstyrelsen att man gjort en ny bedömning av en systematisk översikt om metoder för åldersbedömning. Rapportens slutsats, att magnetkamera är en lovande metod som bör studeras vidare, kvarstår. Däremot anser Socialstyrelsen att beräkningarna bör förtydligas och metodvalet beskrivas utförligare. Pastor Bengt Sjöberg, mer känd som "Flyktingpastorn", som engagerat sig i ett flertal ensamkommande flyktingbarn från bland annat Afghanistan, kallar åldersbedömningarna för "en rättsskandal".
eBlick
apr 12, 2018
KD:s partiledare Ebba Busch Thor sade nyligen i gaytidningen QX att ett gaypar kan vara precis lika bra föräldrar som andra och berättade även att hon tvekade att gå med i Kristdemokraterna på grund av partiets negativa inställning till homoadoptioner. I ett personligt samtal i maj 2005 som nu fått ny aktualitet berättade Alf Svensson öppenhjärtigt om sin vånda över de politiska beslut som underminerar barnens rätt till sina föräldrar.
eBlick
apr 12, 2018
Inblick har tagit del av protokollet från Stockholm Prides styrelsemöte den 29 november i fjol som mörklade Pridechefens sexköp från en minderårig. En ledamot undrar om den tweet som avslöjat kontakten ”möjligen är killens mamma. Att hon kanske inte tycker om att hennes son är en HBTQ-person och har en sida på Qruiser.”
eBlick
apr 06, 2018
Den gångna helgen var det val i Egypten. Nu har Amnesty International startat en blixtaktion med krav på att en fängslad egyptisk fotojournalist, som suttit fängslad i snart fem år utan att vara dömd för något, ska friges. Han hotas av dödsstraff, då åklagaren i målet har bestämt sig för att kräva lagens strängaste straff.
eBlick
apr 06, 2018
Denna vecka pågår Rysslands robotövning i Östersjön, endast några mil söder om ett av Sveriges mest känsliga militärområden. – Den är en allvarlig provokation och måste ses som en sådan, den är ett uttryck för att Ryssland allt mer vill markera dominans i Östersjön, menar Gunnar Hökmark (M), EU-parlamentariker.