Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Hur hamnade vi egentligen här?

Ruben Agnarsson | 18 jan , 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
Hur_hamnade_vi_egentligen_har
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar.
Ingen har som Göran Persson bidragit till nedskärningen av det svenska försvaret. När Göran Persson blev finansminster och sedan statsminister tog besparingarna rejäl fart. Under dessa tolv år minskade försvarsbudgetens andel av BNP från 2,3 till 1,3 procent.
Det var Göran Perssons tre försvarsministrar Thage G Peterson, Björn von Sydow och Leni Björklund som via sina tre försvarsbeslut (åren 1996, 2000 och 2004) avvecklade stora delar av det svenska försvaret. 
I sina memoarer ”Min väg, mina val” från oktober 2007 beskriver Göran Persson hur nöjd han var med denna avveckling: ”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret. Få förändringar var svårare att driva igenom… Det blev tufft. Men på det stora hela har de förslag som regeringen fört fram antagits av riksdagen och sedan genomförts i praktiken” skrev Göran Persson och föreslog att Försvarsutskottet och Försvarsberedningen skulle läggas ned:
”Den här utvecklingen leder naturligt till att försvarsfrågorna i framtiden behandlas samordnat med utrikes- och säkerhetspolitiken… Därmed kan de så kallade försvarsberedningarna tas bort.”

”Organisatoriska frågor”

I mars år 2000 röstades en proposition med den något kryptiska benämningen ”Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten” igenom i den svenska riksdagen. 
Bakom den lågmälda rubriken dolde sig dramatiska förslag på nedskärningar som bidrog till att förändra Sveriges försvarsförmåga i grunden. På några få decennier har därmed ett stort antal förband och regementen lagts ned över hela Sverige. Mälardalen blev av med sitt luftförsvar, Gotlands fyra förband försvann och stora delar av norra Sverige saknar i dag regementen.
Orter som Skövde, Linköping, Kalmar, Västerås, Kalix, Växjö, Östersund, Gävle, Borås, Kiruna, Ystad, Umeå, Södertälje, Karlsborg, Ljungbyhed, Härnösand, Uppsala, Boden, Strängnäs, Visby, Kristianstad, Enköping, Haninge/Berga, Upplands-Bro, Eksjö, Falun, Halmstad, Sollefteå, Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm, Revingehed, Norrtälje, Luleå och Ängelholm påverkades av avvecklingen. 

Ett särintresse

Alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt fortsatte den inriktning som socialdemokratiska regeringar hade lagt fast. Försvaret blev ett särintresse och ett besvärligt konto i statsbudgeten.
Under Almedalsveckan 2007 sade finansminister Anders Borg att försvarsanslagen kan minskas med ytterligare fyra miljarder kronor för att skapa utrymme för skattesänkningar – vilket fick försvarsminister Mikael Odenberg att avgå i protest. 
Alliansen avskaffade år 2010 den obligatoriska värnplikten som Sverige införde år 1901.
Trots Alliansens nedskärningar föreslog den rödgröna oppositionen i sin skuggbudget att försvaret skulle spara ytterligare två miljarder kronor. Så när Stefan Löfven kom till makten minskade försvarsanslagen ytterligare och låg förra året på omkring 1 procent av BNP.

Historisk parallell

Parallellerna till det svenska försvarsbeslutet år 1925, som var en produkt av den tidens förvissning om att Europa hade gått in i en lång period av fred, kan tyckas slående. Fredsförhoppningarna fångades pricksäkert i de ansvariga politikernas formulering som påminner om dagens politiska formuleringar: ”Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan för närvarande icke skönjas.”
Åtta år senare inledde Adolf Hitler sin galopperande upprustning och år 1936 tvingades riksdagen att tänka om. En kraftig förstärkning av försvaret beslutades, och den svenska upprustningen stod klar år 1947 – två år efter andra världskrigets slut. Nedrustningen av försvaret blev då klar en bit in i 1930-talet, när Hitlers upprustning och krigshets vände upp och ned på alla svenska begrepp och föreställningar.
Ändå var det ödesdigra försvarsbeslutet år 1925 en stilla västanfläkt i jämförelse med de stormiga och dramatiska nedskärningar som det svenska försvaret upplevt de senaste 20 åren.

Fredens illusioner

I boken ”Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall” som kom ut i slutet av förra året, beskriver författaren Wilhelm Agrell den psykologi och den snäva föreställningsvärld som drivit på nedmonteringen av det svenska försvaret.
Han beskriver hur Berlinmurens fall år 1989 blev startskottet för en historisk nedrustning av det svenska försvaret som innebar att knappast någon svensk politiker under närmare två decennier såg några militära hot mot vårt land. "Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid", sade en enig försvarsberedning i slutet av år 2006. 
Vid firandet av EU:s 50-årsdag på Hotell Rival i Stockholm den 23 mars året därpå gjorde utrikesminister Carl Bildt följande bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Europa.
”Europa har aldrig varit fredligare. Europa har aldrig varit mer välmående och när jag säger aldrig, så är det inte bara politiskt språkbruk utan jag menar aldrig i historisk tid. Vi talar om tusentals år. Aldrig friare, fredligare och mer välmående än idag” utbrast utrikesminister Carl Bildt och fortsatte:
”Europa har, som jag sa, aldrig varit friare, aldrig varit fredligare, aldrig varit säkrare.”
Drygt ett år efter Carl Bildts tal utbröt Georgienkriget.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Beredskapslagren såldes ut

Under 1980-talet hade Sverige bergrum som var fyllda med drivmedel och livsmedel. I dag är de fyllda med vatten istället. 

Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. Regeringen Göran Persson sålde ut beredskapslagren för att stärka statsfinanserna. Tidigare fanns det silos runt om i landet med råg och vete. Dessutom fanns det konserverat kött i gigantiska mängder.
Under 1980-talet var Sverige självförsörjande på livsmedel till 80-100 procent. Finland har fortfarande en självförsörjandeberedskap på 80 procent, medan vi i Sverige i dag endast har mellan 40 och 50 procent. Eftersom Sverige inte har haft krig på 200 år inser vi inte betydelsen av en egen livsmedelsförsörjning.
RUBEN AGNARSSON


Kalla krigets spionjakt avskaffades

Säkerhetstjänstkommissionen skulle granska (och ifrågasätta) Sveriges historiska vaksamhet mot de landsförrädare och spioner inom bland annat vänsterrörelsen som samarbetade med Sovjetunionen under det kalla kriget.

En av de forskare som anlitades var Ulf Bjereld, som under några år på 1970-talet var medlem i KPML (r), ett av de partier som Säpo granskade på 1970-talet.
Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes av Göran Persson 1999 och blev färdig 2002, då spiondömde Jan Guillou – som senare avslöjades för att ha utfört uppdrag åt KGB mot betalning – var Publicistklubbens ordförande.
När kommissionen tillsattes hade Aftonbladets chefredaktör Gunnar Fredriksson en central plats i Styrelsen för psykologiskt försvar, trots att han på 1960-talet själv rapporterade till den tjeckoslovakiske KGB-spionen Koudelka.
Styrelsen för psykologiskt försvar, som skulle motverka motståndarens psykologiska krigföring, lades successivt ned. År 2002 övertogs vissa uppgifter av Krisberedskapsmyndigheten och de återstående uppgifterna överfördes 2009 till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
R​UBEN AGNARSSON
 
eBlick
Kvinnoregister_och_Nodvarn_avslojar_poliskultur
feb 14, 2019
Polisens Särskilda utredningar schabblade bort anmälningarna mot sitt eget illegala kvinnoregister och anmälde den polis som tog initiativ till metoo-uppropet #nödvärn. – Användes det hårt kritiserade kvinnoregistret av vissa poliser inom Stockholmspolisen för att komma i kontakt med utsatta kvinnor, undrar Karin, som Inblick skrev om förra veckan.
eBlick
feb 14, 2019
Donald Trump höll nyligen sitt årliga tal till nationen; ”The State of the Union”. I talet pratade han om Amerikas stolta historia, den starka ekonomin, vikten av en enad nation med säkra gränser och värdesättandet av mänskligt liv.
eBlick
feb 14, 2019
Den polarvirvel med extrem kyla som meteorologerna varnat för drog nyligen in över USA:s norra delstater. Hittills har minst åtta dödsfall kopplats till köldvågen och i flera stater visade kvicksilvret de lägsta temperaturerna på flera generationer – med mer än 40 minusgrader. – Det svenska köldrekordet ligger på minus 52,6 grader. Det mättes upp i Vuoggatjålme 2 februari 1966, berättar SVT-meteorologen John Pohlman för Inblick.
eBlick
feb 07, 2019
Enligt en undersökning som SOS Alarm gjort är det bara två procent som ringt krisinformationsnumret 113 13. – Ju fler som känner till 113 13, desto mer kan vi avlasta nödnumret 112 vid allvarliga händelser, säger Björn Skoglund, tjänsteägare för 112 och krisberedskap vid SOS Alarm.
eBlick
feb 07, 2019
Totalitära åsikter hos miljöaktivister ges nu utrymme i Sverige. Miljödebattörer och klimataktivister gör gemensam sak och kräver att klimatdiktatur införs. ”Gröna” åsikter har varit ett centralt tema för fascister och nationalsocialister: Hitler använde exempelvis miljö- och djurrättsfrågor för att gripa makten.
eBlick
feb 07, 2019
En röntgenundersökning av höft och svank som visar på skelettskador som överensstämmer med det våld som Karin beskrev för polis och läkare i samband med en våldtäktsanmälan mot en polis i augusti 2008, har fått henne att anmäla polisen på nytt, eftersom brotten grov våldtäkt och grov misshandel inte är preskriberade.
eBlick
jan 31, 2019
En rad avslöjanden om övergrepp mot barn av katolska präster i bland annat Sydamerika, Australien och USA har fått Vatikanen att anordna en biskopskonferens nu i februari. Och i Sverige har Stockholms katolska stift sedan den 1 januari i år tillsatt ett barnskyddsombud för att bevaka skyddet för barn och ungdomar mot sexuella övergrepp inom kyrkans verksamhet.
eBlick
jan 31, 2019
Rättegångar mot höga polischefer som blivit korrupta pågår nu både i Norge och i Finland. En jury i Norge menade i måndags att den norske narkotikapolisen Eirik Jensen var skyldig till grov korruption och i Finland.
eBlick
jan 31, 2019
Det som skrämmer Susanna Kokkonen, som doktorerat på Förintelsen, är den lätthet och sorglöshet som det tyska samhället förändrades med. – Ett steg i fel riktning, en ny lag, en aningslös människa som väljer fel, det är allt som behövs. Vi tänker att det inte kan hända igen, men det var det som hände i Tyskland.
eBlick
jan 24, 2019
På söndag är det det 74 år sedan fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades. Nils Skogstads pappa Iver förde 500 flyktingar från Norge i säkerhet över gränsen till Sverige mellan 1940 och 1944. En av dessa var kulturkritikern Mona Levin. – Det är viktigt att vi bekämpar alla former av antisemitism och aldrig glömmer Förintelsen, säger Mona till Inblick.
eBlick
jan 23, 2019
Den 28 februari är det 33 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades. I december kom en ny bok om Palmemordet ut, signerad av deckarförfattaren Anders Jallai. Boken, som toppar försäljningslistorna, har Inblick som källa och pekar ut UD som mörkläggare av mordutredningen och Sovjet som ansvarigt för mordet.