Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Hur hamnade vi egentligen här?

Ruben Agnarsson | 18 jan , 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
Hur_hamnade_vi_egentligen_har
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar.
Ingen har som Göran Persson bidragit till nedskärningen av det svenska försvaret. När Göran Persson blev finansminster och sedan statsminister tog besparingarna rejäl fart. Under dessa tolv år minskade försvarsbudgetens andel av BNP från 2,3 till 1,3 procent.
Det var Göran Perssons tre försvarsministrar Thage G Peterson, Björn von Sydow och Leni Björklund som via sina tre försvarsbeslut (åren 1996, 2000 och 2004) avvecklade stora delar av det svenska försvaret. 
I sina memoarer ”Min väg, mina val” från oktober 2007 beskriver Göran Persson hur nöjd han var med denna avveckling: ”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret. Få förändringar var svårare att driva igenom… Det blev tufft. Men på det stora hela har de förslag som regeringen fört fram antagits av riksdagen och sedan genomförts i praktiken” skrev Göran Persson och föreslog att Försvarsutskottet och Försvarsberedningen skulle läggas ned:
”Den här utvecklingen leder naturligt till att försvarsfrågorna i framtiden behandlas samordnat med utrikes- och säkerhetspolitiken… Därmed kan de så kallade försvarsberedningarna tas bort.”

”Organisatoriska frågor”

I mars år 2000 röstades en proposition med den något kryptiska benämningen ”Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten” igenom i den svenska riksdagen. 
Bakom den lågmälda rubriken dolde sig dramatiska förslag på nedskärningar som bidrog till att förändra Sveriges försvarsförmåga i grunden. På några få decennier har därmed ett stort antal förband och regementen lagts ned över hela Sverige. Mälardalen blev av med sitt luftförsvar, Gotlands fyra förband försvann och stora delar av norra Sverige saknar i dag regementen.
Orter som Skövde, Linköping, Kalmar, Västerås, Kalix, Växjö, Östersund, Gävle, Borås, Kiruna, Ystad, Umeå, Södertälje, Karlsborg, Ljungbyhed, Härnösand, Uppsala, Boden, Strängnäs, Visby, Kristianstad, Enköping, Haninge/Berga, Upplands-Bro, Eksjö, Falun, Halmstad, Sollefteå, Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm, Revingehed, Norrtälje, Luleå och Ängelholm påverkades av avvecklingen. 

Ett särintresse

Alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt fortsatte den inriktning som socialdemokratiska regeringar hade lagt fast. Försvaret blev ett särintresse och ett besvärligt konto i statsbudgeten.
Under Almedalsveckan 2007 sade finansminister Anders Borg att försvarsanslagen kan minskas med ytterligare fyra miljarder kronor för att skapa utrymme för skattesänkningar – vilket fick försvarsminister Mikael Odenberg att avgå i protest. 
Alliansen avskaffade år 2010 den obligatoriska värnplikten som Sverige införde år 1901.
Trots Alliansens nedskärningar föreslog den rödgröna oppositionen i sin skuggbudget att försvaret skulle spara ytterligare två miljarder kronor. Så när Stefan Löfven kom till makten minskade försvarsanslagen ytterligare och låg förra året på omkring 1 procent av BNP.

Historisk parallell

Parallellerna till det svenska försvarsbeslutet år 1925, som var en produkt av den tidens förvissning om att Europa hade gått in i en lång period av fred, kan tyckas slående. Fredsförhoppningarna fångades pricksäkert i de ansvariga politikernas formulering som påminner om dagens politiska formuleringar: ”Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan för närvarande icke skönjas.”
Åtta år senare inledde Adolf Hitler sin galopperande upprustning och år 1936 tvingades riksdagen att tänka om. En kraftig förstärkning av försvaret beslutades, och den svenska upprustningen stod klar år 1947 – två år efter andra världskrigets slut. Nedrustningen av försvaret blev då klar en bit in i 1930-talet, när Hitlers upprustning och krigshets vände upp och ned på alla svenska begrepp och föreställningar.
Ändå var det ödesdigra försvarsbeslutet år 1925 en stilla västanfläkt i jämförelse med de stormiga och dramatiska nedskärningar som det svenska försvaret upplevt de senaste 20 åren.

Fredens illusioner

I boken ”Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall” som kom ut i slutet av förra året, beskriver författaren Wilhelm Agrell den psykologi och den snäva föreställningsvärld som drivit på nedmonteringen av det svenska försvaret.
Han beskriver hur Berlinmurens fall år 1989 blev startskottet för en historisk nedrustning av det svenska försvaret som innebar att knappast någon svensk politiker under närmare två decennier såg några militära hot mot vårt land. "Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid", sade en enig försvarsberedning i slutet av år 2006. 
Vid firandet av EU:s 50-årsdag på Hotell Rival i Stockholm den 23 mars året därpå gjorde utrikesminister Carl Bildt följande bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Europa.
”Europa har aldrig varit fredligare. Europa har aldrig varit mer välmående och när jag säger aldrig, så är det inte bara politiskt språkbruk utan jag menar aldrig i historisk tid. Vi talar om tusentals år. Aldrig friare, fredligare och mer välmående än idag” utbrast utrikesminister Carl Bildt och fortsatte:
”Europa har, som jag sa, aldrig varit friare, aldrig varit fredligare, aldrig varit säkrare.”
Drygt ett år efter Carl Bildts tal utbröt Georgienkriget.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Beredskapslagren såldes ut

Under 1980-talet hade Sverige bergrum som var fyllda med drivmedel och livsmedel. I dag är de fyllda med vatten istället. 

Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. Regeringen Göran Persson sålde ut beredskapslagren för att stärka statsfinanserna. Tidigare fanns det silos runt om i landet med råg och vete. Dessutom fanns det konserverat kött i gigantiska mängder.
Under 1980-talet var Sverige självförsörjande på livsmedel till 80-100 procent. Finland har fortfarande en självförsörjandeberedskap på 80 procent, medan vi i Sverige i dag endast har mellan 40 och 50 procent. Eftersom Sverige inte har haft krig på 200 år inser vi inte betydelsen av en egen livsmedelsförsörjning.
RUBEN AGNARSSON


Kalla krigets spionjakt avskaffades

Säkerhetstjänstkommissionen skulle granska (och ifrågasätta) Sveriges historiska vaksamhet mot de landsförrädare och spioner inom bland annat vänsterrörelsen som samarbetade med Sovjetunionen under det kalla kriget.

En av de forskare som anlitades var Ulf Bjereld, som under några år på 1970-talet var medlem i KPML (r), ett av de partier som Säpo granskade på 1970-talet.
Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes av Göran Persson 1999 och blev färdig 2002, då spiondömde Jan Guillou – som senare avslöjades för att ha utfört uppdrag åt KGB mot betalning – var Publicistklubbens ordförande.
När kommissionen tillsattes hade Aftonbladets chefredaktör Gunnar Fredriksson en central plats i Styrelsen för psykologiskt försvar, trots att han på 1960-talet själv rapporterade till den tjeckoslovakiske KGB-spionen Koudelka.
Styrelsen för psykologiskt försvar, som skulle motverka motståndarens psykologiska krigföring, lades successivt ned. År 2002 övertogs vissa uppgifter av Krisberedskapsmyndigheten och de återstående uppgifterna överfördes 2009 till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
R​UBEN AGNARSSON
 
eBlick
VMfinal_omgiven_av_natkasinon
maj 24, 2018
Såg du VM-finalen i ishockey på TV3 i söndags? Då såg du en dramatisk match som slutade 2-2 och som Sverige därefter vann på straffar. Men du såg dessutom reklam från nio (9!) olika nätkasinon.
eBlick
maj 24, 2018
Under nästa vecka skickar MSB ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till 4,8 miljoner hushåll i Sverige. Det är första gången på 57 år som alla svenska hushåll får denna broschyr med tips om hur man ska förbereda sig för kris och krig.
eBlick
maj 24, 2018
Maj månad är månaden då stroke uppmärksammas. I augusti förra året drabbades Rebecca Frost, endast 34 år gammal. – Allt var så svårt, varenda liten detalj, men jag var lycklig. Lycklig över att vara en av dem som överlevt, berättar Rebecca för Inblick åtta månader senare.
eBlick
maj 17, 2018
Efter endast två månader som Säpochef uttrycker Klas Friberg en förvåning över hur stort underrättelsehotet är mot Sverige. – Jag tycker att Sverige har varit naivt, säger han.
eBlick
maj 11, 2018
Åklagaren lämnade i fredags in en stämningsansökan till Södertörns tingsrätt mot fem personer som åtalas för grovt barnpornografibrott. Ytterligare ett åtal väntas denna vecka. Telefonavlyssning avslöjar hur männen planerade övergrepp på småbarn som ledde till döden. – De misstänkta identifierades då de använde sig av en teletjänst som de har ringt in till. Där har grova sexuella övergrepp och grova våldsbrott mot barn diskuterats, säger kammaråklagare Martina Winslow.
eBlick
maj 11, 2018
Mahmoud Abbas höll i början av förra veckan ett antisemitiskt brandtal för att sedan bli omvald som ordförande för PLO:s mäktiga verkställande kommitté. Talet var ingen tillfällig nyck, Abbas har nämligen skrivit en bok som förnekar Förintelsen.
eBlick
maj 04, 2018
Förra torsdagen föreläste Inga-Britt Gudmundsson på Seniormässan i Malmö om att leva vidare efter att man mist den man älskar. Men också om tiden då hon vårdade sin sjuke man som fick sin första stroke redan när han var 50 år. – Det här är en föreläsning om livet ska ni veta. Om sorgen, hoppet men också om glädjen, inledde Inga-Britt.
eBlick
maj 04, 2018
Statsminister Stefan Löfvéns tal i Berwaldhallen i samband med firandet av Israels 70-årsjubileum i tisdags förra veckan, har citerats, kommenterats och diskuterats i kristen press och i sociala medier. För att du som läsare själv ska kunna bilda dig en uppfattning om innehållet och eftersom talet inte lades upp på regeringskansliets hemsida väljer Inblick att publicera statsministerns tal i sin helhet.
eBlick
maj 03, 2018
Åtal mot de män som i avlyssnade telefonsamtal pratat om att kidnappa och utnyttja flyktingbarn lämnas in på fredag denna vecka. BRÅ:s statistik visar att antalet anmälda barnpornografibrott och anmälningar om utnyttjande av barn för sexuell posering mer än fördubblades förra året.
eBlick
apr 26, 2018
Trots att många fruktar att den nya tekniken med ett inopererat mikrochip i handen är inledningen på en ny tidsålder och en föraning om Bibelns varningar för att sätta Vilddjurets märke i pannan eller på handen, så låter alltfler svenskar operera in ett sådant chip, mellan tummen och pekfingret i ena handen. Bra eller dåligt? Ja, här går meningarna verkligen isär.
eBlick
apr 24, 2018
I över åtta år har Pilträdsgymnasiet försökt att få sin utbildning godkänd. Under alla år som Skolinspektionen sagt nej, med hänvisning till negativa effekter för kommunens gymnasieverksamhet, har den kommunala musiklinjen minskat från 56 till 15 elever. Denna vecka hamnar återigen Pilträdsgymnasiets ansökan på Utbildningsnämndens bord i Västerås. Nu kan frågan spräcka den styrande koalitionen.