Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Hur hamnade vi egentligen här?

Ruben Agnarsson | 18 jan , 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
Hur_hamnade_vi_egentligen_har
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar.
Ingen har som Göran Persson bidragit till nedskärningen av det svenska försvaret. När Göran Persson blev finansminster och sedan statsminister tog besparingarna rejäl fart. Under dessa tolv år minskade försvarsbudgetens andel av BNP från 2,3 till 1,3 procent.
Det var Göran Perssons tre försvarsministrar Thage G Peterson, Björn von Sydow och Leni Björklund som via sina tre försvarsbeslut (åren 1996, 2000 och 2004) avvecklade stora delar av det svenska försvaret. 
I sina memoarer ”Min väg, mina val” från oktober 2007 beskriver Göran Persson hur nöjd han var med denna avveckling: ”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret. Få förändringar var svårare att driva igenom… Det blev tufft. Men på det stora hela har de förslag som regeringen fört fram antagits av riksdagen och sedan genomförts i praktiken” skrev Göran Persson och föreslog att Försvarsutskottet och Försvarsberedningen skulle läggas ned:
”Den här utvecklingen leder naturligt till att försvarsfrågorna i framtiden behandlas samordnat med utrikes- och säkerhetspolitiken… Därmed kan de så kallade försvarsberedningarna tas bort.”

”Organisatoriska frågor”

I mars år 2000 röstades en proposition med den något kryptiska benämningen ”Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten” igenom i den svenska riksdagen. 
Bakom den lågmälda rubriken dolde sig dramatiska förslag på nedskärningar som bidrog till att förändra Sveriges försvarsförmåga i grunden. På några få decennier har därmed ett stort antal förband och regementen lagts ned över hela Sverige. Mälardalen blev av med sitt luftförsvar, Gotlands fyra förband försvann och stora delar av norra Sverige saknar i dag regementen.
Orter som Skövde, Linköping, Kalmar, Västerås, Kalix, Växjö, Östersund, Gävle, Borås, Kiruna, Ystad, Umeå, Södertälje, Karlsborg, Ljungbyhed, Härnösand, Uppsala, Boden, Strängnäs, Visby, Kristianstad, Enköping, Haninge/Berga, Upplands-Bro, Eksjö, Falun, Halmstad, Sollefteå, Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm, Revingehed, Norrtälje, Luleå och Ängelholm påverkades av avvecklingen. 

Ett särintresse

Alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt fortsatte den inriktning som socialdemokratiska regeringar hade lagt fast. Försvaret blev ett särintresse och ett besvärligt konto i statsbudgeten.
Under Almedalsveckan 2007 sade finansminister Anders Borg att försvarsanslagen kan minskas med ytterligare fyra miljarder kronor för att skapa utrymme för skattesänkningar – vilket fick försvarsminister Mikael Odenberg att avgå i protest. 
Alliansen avskaffade år 2010 den obligatoriska värnplikten som Sverige införde år 1901.
Trots Alliansens nedskärningar föreslog den rödgröna oppositionen i sin skuggbudget att försvaret skulle spara ytterligare två miljarder kronor. Så när Stefan Löfven kom till makten minskade försvarsanslagen ytterligare och låg förra året på omkring 1 procent av BNP.

Historisk parallell

Parallellerna till det svenska försvarsbeslutet år 1925, som var en produkt av den tidens förvissning om att Europa hade gått in i en lång period av fred, kan tyckas slående. Fredsförhoppningarna fångades pricksäkert i de ansvariga politikernas formulering som påminner om dagens politiska formuleringar: ”Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan för närvarande icke skönjas.”
Åtta år senare inledde Adolf Hitler sin galopperande upprustning och år 1936 tvingades riksdagen att tänka om. En kraftig förstärkning av försvaret beslutades, och den svenska upprustningen stod klar år 1947 – två år efter andra världskrigets slut. Nedrustningen av försvaret blev då klar en bit in i 1930-talet, när Hitlers upprustning och krigshets vände upp och ned på alla svenska begrepp och föreställningar.
Ändå var det ödesdigra försvarsbeslutet år 1925 en stilla västanfläkt i jämförelse med de stormiga och dramatiska nedskärningar som det svenska försvaret upplevt de senaste 20 åren.

Fredens illusioner

I boken ”Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall” som kom ut i slutet av förra året, beskriver författaren Wilhelm Agrell den psykologi och den snäva föreställningsvärld som drivit på nedmonteringen av det svenska försvaret.
Han beskriver hur Berlinmurens fall år 1989 blev startskottet för en historisk nedrustning av det svenska försvaret som innebar att knappast någon svensk politiker under närmare två decennier såg några militära hot mot vårt land. "Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid", sade en enig försvarsberedning i slutet av år 2006. 
Vid firandet av EU:s 50-årsdag på Hotell Rival i Stockholm den 23 mars året därpå gjorde utrikesminister Carl Bildt följande bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Europa.
”Europa har aldrig varit fredligare. Europa har aldrig varit mer välmående och när jag säger aldrig, så är det inte bara politiskt språkbruk utan jag menar aldrig i historisk tid. Vi talar om tusentals år. Aldrig friare, fredligare och mer välmående än idag” utbrast utrikesminister Carl Bildt och fortsatte:
”Europa har, som jag sa, aldrig varit friare, aldrig varit fredligare, aldrig varit säkrare.”
Drygt ett år efter Carl Bildts tal utbröt Georgienkriget.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Beredskapslagren såldes ut

Under 1980-talet hade Sverige bergrum som var fyllda med drivmedel och livsmedel. I dag är de fyllda med vatten istället. 

Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. Regeringen Göran Persson sålde ut beredskapslagren för att stärka statsfinanserna. Tidigare fanns det silos runt om i landet med råg och vete. Dessutom fanns det konserverat kött i gigantiska mängder.
Under 1980-talet var Sverige självförsörjande på livsmedel till 80-100 procent. Finland har fortfarande en självförsörjandeberedskap på 80 procent, medan vi i Sverige i dag endast har mellan 40 och 50 procent. Eftersom Sverige inte har haft krig på 200 år inser vi inte betydelsen av en egen livsmedelsförsörjning.
RUBEN AGNARSSON


Kalla krigets spionjakt avskaffades

Säkerhetstjänstkommissionen skulle granska (och ifrågasätta) Sveriges historiska vaksamhet mot de landsförrädare och spioner inom bland annat vänsterrörelsen som samarbetade med Sovjetunionen under det kalla kriget.

En av de forskare som anlitades var Ulf Bjereld, som under några år på 1970-talet var medlem i KPML (r), ett av de partier som Säpo granskade på 1970-talet.
Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes av Göran Persson 1999 och blev färdig 2002, då spiondömde Jan Guillou – som senare avslöjades för att ha utfört uppdrag åt KGB mot betalning – var Publicistklubbens ordförande.
När kommissionen tillsattes hade Aftonbladets chefredaktör Gunnar Fredriksson en central plats i Styrelsen för psykologiskt försvar, trots att han på 1960-talet själv rapporterade till den tjeckoslovakiske KGB-spionen Koudelka.
Styrelsen för psykologiskt försvar, som skulle motverka motståndarens psykologiska krigföring, lades successivt ned. År 2002 övertogs vissa uppgifter av Krisberedskapsmyndigheten och de återstående uppgifterna överfördes 2009 till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
R​UBEN AGNARSSON
 
eBlick
40 000_Nato-soldater_ska_ova_i_Norge
aug 09, 2018
Nu i höst genomför Nato sin största militärövning i Norge sedan kalla krigets slut. Övningen Trident Juncture 2018 blir, med sina drygt 40 000 soldater och över 30 deltagande nationer, den största Nato-övningen i Norge på flera decennier. Norge erbjöd sig att vara värdnation för övningen år 2014. Både Finland, Sverige och Danmark deltar.
eBlick
aug 09, 2018
Centerpartiet (C) är det gröna partiet med rötterna i lantbruket och landsbygdens befolkning, därav det tidigare namnet Bondeförbundet och den gröna fyrklövern som symbol. Under den process på 1950-talet när partiet bytte namn ställde sig ett ombud vid en riksstämma frågan hur många som skulle rösta på dem om man hette Fiskeripartiet. Nja, det skulle nog inte bli så värst många.
eBlick
aug 09, 2018
Den första augusti blev det förbjudet att bära burka och niqab i Danmark. Därmed ansluter Danmark till den grupp på tio europeiska länder som helt eller delvis inskränker människors rätt att täcka sitt ansikte på offentlig plats.
eBlick
aug 02, 2018
En ny långtidsstudie visar att antalet antisemitiska inlägg har ökat lavinartat på sociala medier i Tyskland de senaste tio åren, och är nu uppe i 30 procent.
eBlick
aug 02, 2018
Författaren och KD-politikern Lennart Sacrédeus kom nyligen ut med boken "Krisdemokratin i Europa". – Boken vill med breda penseldrag försöka skildra den kristdemokratiska rörelsens ställning, ideologi och utbredning i 2010-talets Europa, berättade Sacrédus för Inblick under Almedalsveckan i Visby.
eBlick
jul 19, 2018
Mona Lundin hade fått ett längre vikariat på ett daghem i Örnsköldsvik. Ganska snart upptäckte hon ett flertal allvarliga säkerhetsbrister på avdelningen hon jobbade på. När Mona påtalade detta för sin chef fick hon inte det stöd hon hade hoppats på. Istället blev hon avskedad med omedelbar verkan. I arbetsgivarintyget skrev chefen att Mona saknade samarbetsförmåga. Foto:
eBlick
jul 19, 2018
Den tidigare chefen för Helsingfors narkotikapolis Jari Aarnio misstänks för inblandning i ett mord i Helsingfors år 2003. Han ska ha känt till mordplanerna, men låtit bli att ingripa, enligt finska medier.
eBlick
jul 05, 2018
Tusentals sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan har fått nog. Nu sprider sig protestaktionen #sickasfk på nätets sociala forum. – Tanken är att väcka uppmärksamhet och opinion. Det är valår och opinion skrämmer politiker. Med tillräckligt mycket uppmärksamhet kan de inte längre behandla sjuka människor så här. Då tvingas de ändra sig, säger initiativtagaren Åsa E Melander till Inblick.
eBlick
jun 28, 2018
För att täcka behoven inom framtidens äldreomsorg behöver 146 000 personer nyanställas de närmaste åtta åren. Samtidigt är det redan nu svårt att hitta personer som ska jobba inom äldreomsorgen och de som jobbar där funderar på att sluta.
eBlick
jun 21, 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
eBlick
jun 21, 2018
Uppropet #pressatläge är ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan. Under två månader i början av det här året har förskoleupproret sammanställt förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.