Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Hur hamnade vi egentligen här?

Ruben Agnarsson | 18 jan , 2018
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar. I dag är endast en tredjedel kvar av Sveriges försvarsbudget. I veckan samlades Sveriges försvarspolitiker i Sälen för att diskutera hur vi så snabbt som möjligt kan återfå vårt lands försvarsförmåga. Frågan blir då: Hur hamnade vi egentligen där vi är idag?
Hur_hamnade_vi_egentligen_har
I början av 1980-talet använde Sverige omkring tre procent av BNP för att upprätthålla vårt lands militära försvar.
Ingen har som Göran Persson bidragit till nedskärningen av det svenska försvaret. När Göran Persson blev finansminster och sedan statsminister tog besparingarna rejäl fart. Under dessa tolv år minskade försvarsbudgetens andel av BNP från 2,3 till 1,3 procent.
Det var Göran Perssons tre försvarsministrar Thage G Peterson, Björn von Sydow och Leni Björklund som via sina tre försvarsbeslut (åren 1996, 2000 och 2004) avvecklade stora delar av det svenska försvaret. 
I sina memoarer ”Min väg, mina val” från oktober 2007 beskriver Göran Persson hur nöjd han var med denna avveckling: ”Processen tog tolv år, det vill säga hela min tid som finansminister och statsminister. I grova drag resulterade den i en halvering av svenska försvaret. Få förändringar var svårare att driva igenom… Det blev tufft. Men på det stora hela har de förslag som regeringen fört fram antagits av riksdagen och sedan genomförts i praktiken” skrev Göran Persson och föreslog att Försvarsutskottet och Försvarsberedningen skulle läggas ned:
”Den här utvecklingen leder naturligt till att försvarsfrågorna i framtiden behandlas samordnat med utrikes- och säkerhetspolitiken… Därmed kan de så kallade försvarsberedningarna tas bort.”

”Organisatoriska frågor”

I mars år 2000 röstades en proposition med den något kryptiska benämningen ”Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten” igenom i den svenska riksdagen. 
Bakom den lågmälda rubriken dolde sig dramatiska förslag på nedskärningar som bidrog till att förändra Sveriges försvarsförmåga i grunden. På några få decennier har därmed ett stort antal förband och regementen lagts ned över hela Sverige. Mälardalen blev av med sitt luftförsvar, Gotlands fyra förband försvann och stora delar av norra Sverige saknar i dag regementen.
Orter som Skövde, Linköping, Kalmar, Västerås, Kalix, Växjö, Östersund, Gävle, Borås, Kiruna, Ystad, Umeå, Södertälje, Karlsborg, Ljungbyhed, Härnösand, Uppsala, Boden, Strängnäs, Visby, Kristianstad, Enköping, Haninge/Berga, Upplands-Bro, Eksjö, Falun, Halmstad, Sollefteå, Kristinehamn, Stockholm, Hässleholm, Revingehed, Norrtälje, Luleå och Ängelholm påverkades av avvecklingen. 

Ett särintresse

Alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt fortsatte den inriktning som socialdemokratiska regeringar hade lagt fast. Försvaret blev ett särintresse och ett besvärligt konto i statsbudgeten.
Under Almedalsveckan 2007 sade finansminister Anders Borg att försvarsanslagen kan minskas med ytterligare fyra miljarder kronor för att skapa utrymme för skattesänkningar – vilket fick försvarsminister Mikael Odenberg att avgå i protest. 
Alliansen avskaffade år 2010 den obligatoriska värnplikten som Sverige införde år 1901.
Trots Alliansens nedskärningar föreslog den rödgröna oppositionen i sin skuggbudget att försvaret skulle spara ytterligare två miljarder kronor. Så när Stefan Löfven kom till makten minskade försvarsanslagen ytterligare och låg förra året på omkring 1 procent av BNP.

Historisk parallell

Parallellerna till det svenska försvarsbeslutet år 1925, som var en produkt av den tidens förvissning om att Europa hade gått in i en lång period av fred, kan tyckas slående. Fredsförhoppningarna fångades pricksäkert i de ansvariga politikernas formulering som påminner om dagens politiska formuleringar: ”Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan för närvarande icke skönjas.”
Åtta år senare inledde Adolf Hitler sin galopperande upprustning och år 1936 tvingades riksdagen att tänka om. En kraftig förstärkning av försvaret beslutades, och den svenska upprustningen stod klar år 1947 – två år efter andra världskrigets slut. Nedrustningen av försvaret blev då klar en bit in i 1930-talet, när Hitlers upprustning och krigshets vände upp och ned på alla svenska begrepp och föreställningar.
Ändå var det ödesdigra försvarsbeslutet år 1925 en stilla västanfläkt i jämförelse med de stormiga och dramatiska nedskärningar som det svenska försvaret upplevt de senaste 20 åren.

Fredens illusioner

I boken ”Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall” som kom ut i slutet av förra året, beskriver författaren Wilhelm Agrell den psykologi och den snäva föreställningsvärld som drivit på nedmonteringen av det svenska försvaret.
Han beskriver hur Berlinmurens fall år 1989 blev startskottet för en historisk nedrustning av det svenska försvaret som innebar att knappast någon svensk politiker under närmare två decennier såg några militära hot mot vårt land. "Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid", sade en enig försvarsberedning i slutet av år 2006. 
Vid firandet av EU:s 50-årsdag på Hotell Rival i Stockholm den 23 mars året därpå gjorde utrikesminister Carl Bildt följande bedömning av det säkerhetspolitiska läget i Europa.
”Europa har aldrig varit fredligare. Europa har aldrig varit mer välmående och när jag säger aldrig, så är det inte bara politiskt språkbruk utan jag menar aldrig i historisk tid. Vi talar om tusentals år. Aldrig friare, fredligare och mer välmående än idag” utbrast utrikesminister Carl Bildt och fortsatte:
”Europa har, som jag sa, aldrig varit friare, aldrig varit fredligare, aldrig varit säkrare.”
Drygt ett år efter Carl Bildts tal utbröt Georgienkriget.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se


Beredskapslagren såldes ut

Under 1980-talet hade Sverige bergrum som var fyllda med drivmedel och livsmedel. I dag är de fyllda med vatten istället. 

Beredskapsverket lades ned 2002, tillsammans med de sista lagerlokalerna med livsmedel för kristider. Sedan Sverige gick med i EU har livsmedelslagren avskaffats. Regeringen Göran Persson sålde ut beredskapslagren för att stärka statsfinanserna. Tidigare fanns det silos runt om i landet med råg och vete. Dessutom fanns det konserverat kött i gigantiska mängder.
Under 1980-talet var Sverige självförsörjande på livsmedel till 80-100 procent. Finland har fortfarande en självförsörjandeberedskap på 80 procent, medan vi i Sverige i dag endast har mellan 40 och 50 procent. Eftersom Sverige inte har haft krig på 200 år inser vi inte betydelsen av en egen livsmedelsförsörjning.
RUBEN AGNARSSON


Kalla krigets spionjakt avskaffades

Säkerhetstjänstkommissionen skulle granska (och ifrågasätta) Sveriges historiska vaksamhet mot de landsförrädare och spioner inom bland annat vänsterrörelsen som samarbetade med Sovjetunionen under det kalla kriget.

En av de forskare som anlitades var Ulf Bjereld, som under några år på 1970-talet var medlem i KPML (r), ett av de partier som Säpo granskade på 1970-talet.
Säkerhetstjänstkommissionen tillsattes av Göran Persson 1999 och blev färdig 2002, då spiondömde Jan Guillou – som senare avslöjades för att ha utfört uppdrag åt KGB mot betalning – var Publicistklubbens ordförande.
När kommissionen tillsattes hade Aftonbladets chefredaktör Gunnar Fredriksson en central plats i Styrelsen för psykologiskt försvar, trots att han på 1960-talet själv rapporterade till den tjeckoslovakiske KGB-spionen Koudelka.
Styrelsen för psykologiskt försvar, som skulle motverka motståndarens psykologiska krigföring, lades successivt ned. År 2002 övertogs vissa uppgifter av Krisberedskapsmyndigheten och de återstående uppgifterna överfördes 2009 till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
R​UBEN AGNARSSON
 
eBlick
Hade_Israel_funnits_hade_inte_sa_manga_mordats
nov 08, 2018
De sista överlevande från Förintelsen är omkring nittio år gamla och kan som förstahandsvittnen fortfarande berätta om vad som skedde i Hitlers dödsläger. Inblick besökte den aktuella utställningen ”Witnesses” tillsammans med Franziska Levy, 90, som inte fanns med när 97svenska vittnen från Förintelsen nu berättar sin historia.
eBlick
nov 08, 2018
I förra veckan var det releaseparty för det animerade barnprogrammet Superbook på Kanal 10 i Älmhult. Under partyt visades de två första nyöversatta avsnitten i serien. – Stämningen var bra och gästerna var väldigt intresserade av att se filmerna, berättade Camilla Larsson som är barnprogramproducent på Kanal 10.
eBlick
nov 08, 2018
Stefan Samuelsson tillhör de cirka 500 000 svenskar som lever med diabetes. I Stefans fall handlar det om diabetes typ 1, som han måste behandla med insulin varje dag. Med hjälp av en strikt disciplin lyckas han ändå hålla sjukdomen i schack. – Jag måste alltid ha sjukdomen i åtanke och alltid bära med mig druvsocker om blodsockret skulle sjunka, berättar Stefan Samuelsson för Inblick.
eBlick
nov 01, 2018
Just nu håller flygvapenchefen Mats Helgesson på att utreda om ny teknik kan öka sannolikheten att hitta kvarlevorna efter de fyra besättningsmän som fortfarande saknas efter att Sovjetunionen sköt ned den svenska DC-3:an i juni 1952. Försvinnandet var länge omgivet av omfattande desinformation från Sovjetunionen och likgiltighet från svenska myndigheter.
eBlick
nov 01, 2018
En maktkamp utkämpas i Norge. Den borgerliga regeringen Solberg står och faller med stödet från mittenpartiet Kristelig Folkeparti, vars partiledare Knut Arild Hareide nu vill byta politisk sida och bilda regering med Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre som statsminister, vilket satt hans parti i gungning. Vad som sker med partiet avgörs på ett extra landsmöte 2 november. – KrF är ett kristet parti på högersidan i norsk politik, säger nestorn Gunnar Prestegård till Inblick.
eBlick
nov 01, 2018
Allhelgonahelgen är dagar för att minnas och sörja vänner och släktingar som dött. Enligt läkare Ulla Söderström är det viktigaste i sorgearbetet att ha någon att prata med.
eBlick
okt 25, 2018
Den muslimska friskolan Kunskapsljuset i Norrköping har fått utstå mycket allvarlig kritik från Skolinspektionen. Diskrimineringsombudsmannen har även utrett skolan sedan vissa föräldrar till barn på skolan motsätter sig att deras barn sitter bredvid elever av motsatt kön. Det finns även pojkar på skolan som inte vill ta kvinnor i hand. Nu kan Inblick avslöja att eleverna på den muslimska skolan även är strikt könsuppdelade på rasterna.
eBlick
okt 25, 2018
Utrikesutskottet debatterade under veckan svensk utrikespolitik och dess värdegrund. Mellanösternpolitiken kom att stå i starkt fokus. Lars Adaktusson, (KD) gjorde sitt jungfrutal likaså Alexander Christiansson (SD) som båda valde att lyfta fram de förföljda kristnas situation i världen.
eBlick
okt 25, 2018
Antalet representanter från UD som reste till New York tillsammans med Margot Wallström var fler än departementssekreterare Hannes Raaf tidigare redovisat för Inblick. Efter en JO-anmälan om sen handläggning har Inblick fått ut passagerarlista, liksom faktura, för statsflyget. De från regeringskansliet som reste reguljärt har UD fortfarande inte redovisat namn och kostnader för.
eBlick
okt 18, 2018
Ulrica Stigberg har i mer än 20 år verkat som präst för EFS i Fryshuset i Stockholm. Trots att hon jobbat bland ungdomar i så många år var hon länge helt okunnig om hur omfattande problemet pornografi på nätet är. När hon väl fått sina ögon öppnade insåg hon snart att denna förödande förförelse nått långt in i samhällskroppen.
eBlick
okt 18, 2018
Elidas solidaritetssegling till stöd för Israel som Mellanösterns enda demokrati och för att uppmärksamma förföljda kristna minoriteter i många muslimska länder i regionen fick ett stort genomslag i nyhetssändningarna i Israel. – Folkfest, stora skyltar där det står ”Välkommen” på svenska, svenska flaggor och hur mycket folk som helst, sammanfattar skepparen Stefan Abrahamsson mottagandet.