Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

70 år av utsatthet och fantastisk framgång

Ruben Agnarsson | 18 apr , 2018
Denna vecka, den 19 april i år, fyller den moderna staten Israel enligt den judiska kalendern 70 år. – Det är en stor händelse och en stor anledning att fira Israel som nation, sammanfattar EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) sina intryck av de 70 år som landet har existerat som nation.
70_ar_av_utsatthet_och_fantastisk_framgang
– Det är sjuttio år av utsatthet och stora problem när det gäller säkerhetsfrågorna, men också 70 år av fantastisk framgång för landet när det gäller företagande, entreprenörskap, forskning och utbildning som en levande demokrati, säger EU-parlamentarikern Lars Adaktusson som satsar på att komma in i riksdagen i höst.
Han beskriver sin beundran för hur landet klarat av kampen för överlevnad i kombination med en övertygelse om att demokrati är det grundläggande för att skapa ett gott samhälle.
– Den kombinationen har Israel varit mästare i att utöva i praktisk handling. Det har aldrig varit så att Israels utsatthet har lett till brister i demokratiskt avseende, utan man har lyckats att kombinera kampen för sin egen överlevnad och stora satsningar på säkerhet och försvar, med en samhällsutveckling på det ekonomiska och demokratiska planet som är en förebild för hela världen, menar Lars Adaktusson, som är Europaparlamentets rapportör i relation till Israel.

Sverige ska bli det Israelvänligaste landet i Europa har Vänskapsförbundet Sverige-Israel proklamerat. Är det en realistisk målsättning?
– Det är en djärv målsättning kan man väl säga och vi har en väg att gå innan vi är där. Det är ingen tvekan om att fientligheten och kritiken mot Israel i många år har varit mer utbredd i Sverige än i de flesta andra länder.
– Det är som sagt en djärv målsättning men i ett sådant här opinionsbildande arbete som det här handlar om så behöver man jobba med tydliga målsättningar och det här är en av dem.

Vad är den enskilt viktigaste frågan att jobba med för att detta ska ske?
– Vi behöver jobba med framför allt två saker. Det ena är att ge den rätta bilden av Israel. Det är sällan som vi i den svenska debatten får den fulla, balanserade bilden av Israel som nation. Det är ofta väldigt filtrerat genom eget tyckande och genom den israelisk-palestinska konfliktens perspektiv. Så det ena är att ge en korrekt och allsidig bild av vad Israel är och vad landet står för.
– Det andra som vi har definierat och som jag tycker är viktigt är att Sverige normaliserar sina relationer med Israel.
– Vi har en situation som är fullståndigt ohållbar där Sverige är det enda av EU:s medlemsländer där utrikesministern inte är välkommen i Israel. Så kan vi inte ha det, vi måste arbeta med att förbättra relationerna mellan Sverige och Israel. Det är den andra stora uppgiften för vänskapsförbundet.

Du talar om mediebilden. I en intervju har du uttryckt att när du var korrespondent i Mellanöstern var SVT:s ledning ganska på om hur du skulle rapportera…
– Ja, jag har upplevt det och jag tror att många har upplevt det som har jobbat med Mellanösternbevakning i journalistisk form på olika redaktioner runt om i Sverige. Vi har haft en lång period av ensidighet och obalanserad bevakning där perspektivet hela tiden har varit palestinska och där man inte exempelvis har sett till Israels utsatthet och hoten mot Israel i de större perspektiven. Alla som har rapporterat från regionen tror jag har konfronterats med den här problematiken.

En annan aktuell fråga är ju biståndet till UNWRA, det FN-organ som arbetar med palestinska flyktingar. Sverige har tagit på sig ett ansvar att täcka upp för det tomrum som USA:s tveksamhet har inneburit. Kommentar?
– USA har ju dragit tillbaka en stor del av sitt bistånd till UNWRA och då har vissa länder sagt att man måste fylla ut det och Sverige är ett av de länder som verkar för att andra länder ska ersätta det bortfall som har skett på grund av USA:s agerande.
– Jag tror att vi måste diskutera UNWRA:s verksamhet i ett större perspektiv. Det är en verksamhet som har stora brister och där vi genom åren har sett fler och fler avslöjanden om rena missförhållanden när det handlar om anställd personal som har en bakgrund i antisemitiska sammanhang, det handlar om undervisningsmaterial i palestinska skolor som förmedlar Israelhat och antisemitism.
– Det här är en ond cirkel som bara föder mera våld och misstro mellan parterna som i förlängningen leder till ökade konfliktrisker. Så UNWRA:s verksamhet behöver verkligen utvärderas. Jag tycker dessutom rent allmänt att när det gäller biståndet till palestinska myndigheter och organisationer ska det finnas mycket tydligare och större krav när det gäller efterlevnaden och respekten för mänskliga rättigheter.
– Vi har en situation i de palestinska områdena som är fullständigt oacceptabel när det handlar om respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi har dessutom en utbredd korruption som den palestinska myndighetens ledning i dag och de som har suttit de senaste åren överhuvudtaget inte har gjort något åt.
– Att ställa krav när det gäller åtgärder mot korruptionen och att ställa krav när det gäller mänskliga rättigheter borde vara grundläggande när det gäller den hjälp som vi naturligtvis ska ge till det palestinska folket. Men hjälpen ska ju nå dem, inte den palestinska ledningen.

Israel framställs ofta som den starka parten i konflikten samtidigt som närmare 60 muslimska länder har en tydlig ambition i området. Hur kommenterar du de här perspektiven och den här beskrivningen?
– Jag tycker att det här är ett av de stora problemen när det gäller skildringen av Israel. Israel är omgivet av ett stort antal stater med en halv miljard invånare nästan. Stater som är mer eller mindre auktoritära, diktaturer, och som har – tillsammans med de terrororganisationer som också finns runt Israel – ett gemensamt intresse, nämligen att utplåna landet.
– Så när man talar om Israels geopolitiska läge så handlar det ju inte bara om konflikten med de palestinska områdena och den palestinska myndigheten utan det handlar ju också om det faktum att Israels existens är hotad av ett stort antal länder – och terrororganisationer inte minst – runt omkring landet. Vi måste mycket mer se till Israels övergripande säkerhetssituation än bara i perspektivet Israel-Palestina.

Iran har som målsättning att utplåna Israel och det ska vara gjort senast år 2040. Kommentar?
– Iran är ett tragiskt exempel på ett land där i stort sett all utveckling går åt fel håll, både när det gäller respekten för mänskliga rättigheter men också politiskt i relation till omvärlden. Vi har i dag ett avtal på atomkraftsområdet mellan Iran och västvärlden. Tyvärr så utnyttjade inte USA och Europa den möjlighet som fanns när det här avtalet förhandlades fram att sätta tryck på Iran när det gäller relationen till Israel.
– Iran har fortfarande idag – 70 år efter staten Israels tillkomst – inte erkänt Israel. Från Irans sida så vill man fortfarande, och arbetar aktivt för, att Israel ska utplånas från jordens yta. Det är en skam och det är fullständigt oacceptabelt att inte i internationella sammanhang ständigt påpeka detta och sätta tryck på den iranska regimen.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Lars A. Max F 05
– Jag har varit i Negev och jag vet vad trädplantering betyder för att få öknen att blomstra, så det här är en viktig satsning som jag gärna stödjer, säger Lars Adaktusson som planterar sju träd i samband med Israels 70-årsjubileum. Foto: Tomas Holst

Adaktusson hyllar Israel 70 år med sju träd

 
Inblick sammanförde EU-parlamentarikern Lars Adaktusson med Keren Kajemet Israelfondens Max Federmann för att samtala om jubileet och Adaktussons personliga engagemang med anledning av landets utsatthet och framsteg.

Max Federmann: Vad kan Sverige lära sig av Israel när det gäller integration?
– Vi har väldigt mycket att lära av Israel på detta område. Oavsett var människor har kommit ifrån, till Israel, så har det funnits program och medvetna satsningar på olika plan för att de som har kommit ska integreras i det israeliska samhället.
– Inte minst när det handlar om språket, att få människor i arbete, men också att människor som kommer ska känna sig välkomna. Jag tror att det framför allt är där som en stor del av hemligheten ligger.
– Vi har i Europa och inte minst i Sverige haft ett problem – och har fortfarande ett stort problem – med att människor som kommer till oss kommer hit men blir inte välkomnade som ”hemma”, förklarar Lars Adaktusson och beskriver hur det i Sverige fortfarande är så att det finns stora skillnader mellan dem som är nyanlända och dem som är uppvuxna och infödda i vårt land.
– Den typen av problematik har Israel tacklat på ett väldigt medvetet och effektivt sätt.

Max Federmann: När i tiden och i vilket sammanhang blev du intresserad av Israel?
– Mitt intresse för Israel går tillbaka långt tillbaka i tiden. Jag är uppvuxen i en frikyrkomiljö och där var Israel närvarande som nation. Mina föräldrar var väldigt engagerade när det gällde Israel. Vi följde händelseutvecklingen i landet hemma i vår familj.
– Sedan gick jag i söndagsskolan och det var en väldigt bra grundkurs i Mellanöstern överhuvudtaget och när det gäller synen på Israel.
– Med åren förvandlades det där intresset som föddes i tidiga år till ett politiskt intresse och när jag började jobba som journalist var Israel ett av de områden som jag kunde fokusera mycket på. Jag kunde åka dit vid olika tillfällen och jag har även jobbat som korrespondent för Sveriges Television i regionen. Så intresset för Israel och för Mellanöstern har varit stort från början, men det har bara ökat och ökat.
– Det fascinerande när det gäller Israel är ju att även om jag och andra har varit där många gånger, så för varje gång som man åker dit lär man sig nya saker. Det är fascinerande på det sättet att man aldrig blir fullärd, aldrig expert när det handlar om Israel.

Max Federmann: Vilka är de starkaste minnena från dina vistelser i Israel?
– Det är minnen på olika plan kan man säga. Det är klart, rent journalistiskt, att när jag år 2006 bevakade kriget mellan Israel och Hizbollah gjorde det ett starkt intryck på ett politiskt och journalistiskt plan. Även mina besök i Gaza och i de delar av Israel som attackerats i många år av raketbeskjutning bär jag med mig. Detta illustrerar för mig hur utsatt Israel är som nation.
– Varje gång jag varit med i olika sammanhang i de gamla delarna av Jerusalem är minnen man bär med sig, liksom andra heliga platser som jag har besökt ett antal gånger. Det är väl en kombination av olika upplevelser. Sedan är en av de fascinerande sakerna just mångfalden och pluralismen. Du kan ena stunden vara på de heliga platserna i Jerusalem och vid nästa tillfälle vara i en vibrerande storstad som Tel Aviv med alla de sidor som en sekulariserad storstad har.
– Det finns en mångfacetterad Israelbild som är väldigt intressant att se och uppleva på plats.

Max Federmann: Brukar du plantera träd i Israel?
– Jag har fått träd planterade i mitt namn i present vid något tillfälle, men jag har inte tagit initiativ själv till att plantera träd i landet. Jag hoppas att kunna göra det nu.

Max Federmann: Nu har du chansen, för nu till 70-årsjubiléet lanserar Keren Kajemet ett jubileumsdiplom där man planterar sju träd i Negevöknen, utanför Beer Sheva.
– Väldigt fint. Jag har varit där och jag vet vad trädplantering betyder för att få öknen att blomstra, så det här är en viktig satsning som jag gärna stödjer.
 
 
eBlick
40 000_Nato-soldater_ska_ova_i_Norge
aug 09, 2018
Nu i höst genomför Nato sin största militärövning i Norge sedan kalla krigets slut. Övningen Trident Juncture 2018 blir, med sina drygt 40 000 soldater och över 30 deltagande nationer, den största Nato-övningen i Norge på flera decennier. Norge erbjöd sig att vara värdnation för övningen år 2014. Både Finland, Sverige och Danmark deltar.
eBlick
aug 09, 2018
Centerpartiet (C) är det gröna partiet med rötterna i lantbruket och landsbygdens befolkning, därav det tidigare namnet Bondeförbundet och den gröna fyrklövern som symbol. Under den process på 1950-talet när partiet bytte namn ställde sig ett ombud vid en riksstämma frågan hur många som skulle rösta på dem om man hette Fiskeripartiet. Nja, det skulle nog inte bli så värst många.
eBlick
aug 09, 2018
Den första augusti blev det förbjudet att bära burka och niqab i Danmark. Därmed ansluter Danmark till den grupp på tio europeiska länder som helt eller delvis inskränker människors rätt att täcka sitt ansikte på offentlig plats.
eBlick
aug 02, 2018
En ny långtidsstudie visar att antalet antisemitiska inlägg har ökat lavinartat på sociala medier i Tyskland de senaste tio åren, och är nu uppe i 30 procent.
eBlick
aug 02, 2018
Författaren och KD-politikern Lennart Sacrédeus kom nyligen ut med boken "Krisdemokratin i Europa". – Boken vill med breda penseldrag försöka skildra den kristdemokratiska rörelsens ställning, ideologi och utbredning i 2010-talets Europa, berättade Sacrédus för Inblick under Almedalsveckan i Visby.
eBlick
jul 19, 2018
Mona Lundin hade fått ett längre vikariat på ett daghem i Örnsköldsvik. Ganska snart upptäckte hon ett flertal allvarliga säkerhetsbrister på avdelningen hon jobbade på. När Mona påtalade detta för sin chef fick hon inte det stöd hon hade hoppats på. Istället blev hon avskedad med omedelbar verkan. I arbetsgivarintyget skrev chefen att Mona saknade samarbetsförmåga. Foto:
eBlick
jul 19, 2018
Den tidigare chefen för Helsingfors narkotikapolis Jari Aarnio misstänks för inblandning i ett mord i Helsingfors år 2003. Han ska ha känt till mordplanerna, men låtit bli att ingripa, enligt finska medier.
eBlick
jul 05, 2018
Tusentals sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen av Försäkringskassan har fått nog. Nu sprider sig protestaktionen #sickasfk på nätets sociala forum. – Tanken är att väcka uppmärksamhet och opinion. Det är valår och opinion skrämmer politiker. Med tillräckligt mycket uppmärksamhet kan de inte längre behandla sjuka människor så här. Då tvingas de ändra sig, säger initiativtagaren Åsa E Melander till Inblick.
eBlick
jun 28, 2018
För att täcka behoven inom framtidens äldreomsorg behöver 146 000 personer nyanställas de närmaste åtta åren. Samtidigt är det redan nu svårt att hitta personer som ska jobba inom äldreomsorgen och de som jobbar där funderar på att sluta.
eBlick
jun 21, 2018
Det är sommarlov och det har precis varit skolavslutningar i Sverige. Av landets skolavslutningar så firar numera bara 35 procent av landets grundskolor dem i kyrkan, trots att 78 procent vill ha kvar skolavslutningarna i kyrkan. – Staten har antagit ett tydligt ateistiskt, sekulärt religionsbegrepp som nedvärderar religion, menar forskaren och universitetslektorn Viktor Aldrin.
eBlick
jun 21, 2018
Uppropet #pressatläge är ett förskoleuppror om situationen i den svenska förskolan. Under två månader i början av det här året har förskoleupproret sammanställt förskolechefers och förskollärares berättelser från hela landet. Uppropet resulterade i en nästan 700 sidor lång larmrapport där personalen återger dramatiska beskrivningar om situationen på Sveriges förskolor.