Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Norska Barnevernet och svensk polis på krigsstigen

Ruben Agnarsson | 14 mar , 2019
I sin upptrappade kamp mot den grova brottsligheten i Sverige har nu det svenska polisväsendet hamnat på Klöxhultsvägen 33 i Älmhult. På torsdag för en vecka sedan klockan 10.00 – i vardagsrummet hemma hos Börje Claesson – förhörde nämligen två poliser under dramatiska former Inblicks ansvarige utgivare.
Norska_Barnevernet_och_svensk_polis_pa_krigsstigen
Brottet som Börje Claesson skulle ha begått var att han hade hjälpt en hemlös kvinna från Norge och hennes barn med bostad och bil.
Bakgrunden till att kvinnan hade flyttat till Sverige var i sin tur att hennes son mobbades i skolan hemma i Norge.
Istället för att ta itu med mobbingen, så vände skolan och myndigheterna på hela resonemanget och menade istället att det var mammans kristna tro som var orsaken till att sonen mobbades.
”Barnevernet” kopplades in vilket resulterade i följande lösning på den uppkomna situationen: pojken skulle omgående omhändertas från sin mamma – som i panik flyttade till Sverige.
Förra veckans polisförhör med Börje Claesson – som fyller 78 år nästa månad – var följaktligen begärt av norska myndigheter.
I direkt anslutning till förhöret ringde de två poliserna Magnus och Jenny sina överordnade.
Efter att ha konfererat en stund med sina chefer återkom de till vardagsrummet med sammanbitna miner.
De konstaterade:
– Det här kan handla om grov brottslighet.
– Du behöver en advokat, tillade de två poliserna, som inte ville uppge sina fullständiga namn.
Dagen därpå får Börje Claesson förhöret uppläst för sig över telefon, men förvägras en skriftlig kopia på förhöret.
– Jag tycker det är lite märkligt att jag inte kunde få en kopia på förhöret, säger han när han så här i efterhand lite omtumlad summerar händelseförloppet.
Han berättar att den norska kvinnan har suttit häktad i Sverige.

Världsomfattande kritik

För att förstå vad som egentligen hänt behövs en kort historik.
Kritiken mot norska myndigheters tvångsomhändertagande av barn har varit en världsnyhet i decennier.
Den internationella kritiken blev för tio år sedan så kraftfull att Norge i januari 2010 tillsatte en kommission – ”Barnesakkyndig kommisjon” – som skulle bedöma alla rapporter som sakkunniga vid tvångsomhändertaganden utförde på uppdrag av ”Barnevernet”, ansvarig norsk myndighetet.
Trots detta eskalerade den internationella kritiken.
Fördömanden från utlandet mot norska tvångsomhändertaganden har de senaste åren kommit från högsta politiska nivå i en rad europeiska länder och från flera kontinenter.
Utlandsfödda respektive troende föräldrar har varit särskilt utsatta för de norska myndigheternas tvångsåtgärder.
För sju år sedan kontaktade exempelvis Indiens utrikesdepartement norska myndigheter både i Oslo och i Indien med anledning av att myndigheterna i Stavanger omhändertog två barn på ett och tre år.
Norska tidningar som VG och Aftenposten, liksom de indiska tidningarna India Today och The Times of India, skrev om saken i omgångar.

President i Tjeckien

När norska myndigheter år 2015 fastslog att den tjeckiska medborgaren Eva Michaláková skulle förlora rätten till sina två barn och att hennes sexåriga son skulle adopteras bort till norska fosterföräldrar reagerade både Tjeckiens president Miloš Zeman, utrikesminister Lubomir Zaorálek och flera tjeckiska EU-parlamentariker.
Tjeckiens president jämförde norska tvångsomhändertaganden av barn med nazisternas Lebensborn-program.
Och i april 2015 berättade den norska ambassadøren i Litauen, Dag M. Halvorsen, att ambassaden belägrats av demonstranter på grund av kritiken mot de norska barnmyndigheterna.
– Denna sak har varit den största nyheten i Litauen i år och har tagit merparten av vår tid de senaste månaderna, sade Halvorsen till NRK.
I ett upprop samma år hävdade en grupp med över 160 norska psykologer, advokater och andra sakkunniga att allt för många barn omhändertas på lösa grunder av Barnevernet i Norge. 

Nitton demontrationer 

När sedan barnen till rumänska Marius Bodnariu och hans norska fru Ruth Bodnariu tvångsomhändertogs för drygt tre år sedan eskalerade protesterna ytterligare.
Nitton demonstrationer på tre kontinenter genomfördes, flertalet utanför norska ambassader.
700 demonstrerade i exempelvis Washington, 1000 personer i Timisoara och 2 500 i Bukarest, Rumänien. 1000 personer samlades i Bryssel och 400 demonstrerade i Torina, Italien.
Om kritiken redan tidigare hade varit både världsvid och omfattande, nådde den under förra året stormstyrka.
I maj förra året blev nämligen en av de främsta experterna i ”Barnesakkyndig kommisjon” – barn- och ungdomspsykiater Jo Erik Brøyn från Oslo – dömd för innehav av stora mängder barnpornografi.
Det var den 12 januari 2017 som polisen beslagtog Jo Erik Brøyns datorer.
Där hittades 193 491 bilder och 12 045 videor som visade mycket grova övergrepp på spädbarn, förskolebarn och skolbarn.
Bilderna hade laddats ned under 20 års tid.

Sakkunnig för Barnevernet

Brøyn var under många år en aktiv förespråkare för ”Barnevernet”, bland annat som sakkunnig när det gäller tvångsomhändertaganden i Oslo/Akershus.
Han jobbades dessutom på uppdrag av ”Barnevernet” i en rad kommuner på Østlandet, bland annat Bærum kommun där han också satt i klagonämnden dit barn som utsatts för tvångsåtgärder kan överklaga.
I domen mot Jo Erik Brøyn fann rätten det ”mycket uppseendeväckande att han med sin speciella kompetens på barn uttrycker att det först nu har gått upp för honom vilken kränkning han har utsatt dessa barn för”.
Jo Erik Brøyn fick ett fängelsestraff på 1 år och 10 månader. Domen har överklagats.
I oktober 2010 berättade Brøyn i Aftenposten hur han som homosexuell hade blivit far till två tvillingar tack vare en surrogatmamma i Indien.
Han menade i artikeln att surrogatmammorna borde kunna få betalt för sina tjänster.
Brøyn, som i sina utlåtanden mer eller mindre systematiskt bifallit myndigheternas beslut om tvångsomhändertaganden, ville själv slippa fängelsestraff – för att kunna umgås med sina barn.
R​UBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se

Fotnot: Stefan Marcopoulos, pressekreterare på kommunikationsavdelningen på polisens nationella mediecenter hänvisar till norska myndigheter när Inblick ställer frågor.
Charlotte Lundgren, medierådgiver på Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet där Barnesakkyndig kommisjon finns vill heller inte svara på frågor utan hänvisar till ansvarig kommun.
Barnevernet i Bærum kommun, där kvinnan senast bodde, har inte svarat på Inblicks frågor.

 
eBlick
Hog_antiterrorchef_greps_for_koppleri
mar 21, 2019
En hög polischef som haft toppjobb inom polisens säkerhetstjänst Säpo och i Försvarets underättelsetjänst Must greps förra veckan misstänkt för koppleri och våldtäkt. – Man behöver inte läsa många spionromaner för att förstå riskerna, säger Säpo-chefen Klas Friberg till Expressen, på frågan om mannen kan ha värvats som agent åt Ryssland.
eBlick
mar 21, 2019
Idag firas internationella Downs syndromdagen. För två år sedan fick svenska Sanna Karosas i Litauen en flicka med Downs syndrom. – När Iva låg i mina armar såg jag min dotter först. Downs syndrom tog inte så mycket plats, berättar Sanna som har engagerat sig i att ändra attityden till handikappade i Litauen och kommer att "rocka sockorna" tillsammans med landets kändisar.
eBlick
mar 21, 2019
Silje Garmo från Oslo har fått politisk asyl i EU-landet Polen. Polska myndigheter menar att Silje Garmos rättigheter i Norge kränks. Beslutet har lett till diplomatisk kris i relationen Norge-Polen.
eBlick
mar 14, 2019
Inblick har läst igenom stora delar av polisens förundersökning med anledning av den nedlagda våldtäktsutredningen mot en polis i Västerås. SOS-samtal, vittnesmål från poliser på plats om ”rikligt med blod” och läkarutlåtanden om större skador än vid andra våldtäkter räckte inte för att polisen skulle bli fälld.
eBlick
mar 14, 2019
I sin upptrappade kamp mot den grova brottsligheten i Sverige har nu det svenska polisväsendet hamnat på Klöxhultsvägen 33 i Älmhult. På torsdag för en vecka sedan klockan 10.00 – i vardagsrummet hemma hos Börje Claesson – förhörde nämligen två poliser under dramatiska former Inblicks ansvarige utgivare.
eBlick
mar 14, 2019
Charlie Weimers står på valbar plats till Europaparlamentet. Han väckte stor uppståndelse när han dagar före valet i höstas lämnade Kristdemokraterna (KD) efter 20 år, för Sverigedemokraterna (SD). – Jag vill vara en svensk, konservativ röst i Bryssel, säger han till Inblick.
eBlick
mar 07, 2019
Storbritannien följer nu efter USA och Arabförbundet och beslutade i slutet av förra veckan för att terrorstämpla Hizbollah.
eBlick
mar 07, 2019
448 barn vräktes från sina bostäder under 2018, enligt färska siffror som Kronofogden redovisar. Det är en mycket kraftfull ökning jämfört med året innan då 392 barn berördes av vräkningar. Antalet barnvräkningar fortsätter alltså att öka, trots Nollvisionen för vräkningar av barnfamiljer som infördes 2008 av regeringen Reinfeldt. – Regeringen ser med oro på att barn berörs av avhysning och följer Kronofogdens statistik som visar utvecklingen över tid och analyserar orsakerna, säger socialförsäkringsminister Lena Hallengren (S) till Inblick.
eBlick
mar 07, 2019
Moderaterna (M) vill möjliggöra för svenska myndigheter att frånta återvändande IS-terrorister deras svenska pass. – Om man rest för att ansluta sig till den kanske mest vidriga terrororganisationen i modern tid har man förverkat sin rätt till svenskt medborgarskap, säger Pål Jonson (M) till Inblick
eBlick
feb 28, 2019
Birgitta Sacrédeus vill gå i Alf Svenssons och Lars Adaktussons fotspår och hoppas bli inkryssad i Europaparlamentet för Kristdemokraterna den 26 maj. Hennes slogan är: “I fäders och mödrars spår för framtids segrar“. – Min make Lennart stod på femte plats när han blev invald för KD på personröster 1999. Det ska bli spännande, säger Birgitta Sacrédeus till Inblick
eBlick
feb 28, 2019
Utrikesutskottet behandlade nyligen en motion från Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna om att flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Motionen fick stöd från Liberalerna. – Sverige måste fullt ut acceptera och erkänna att Jerusalem är Israels huvudstad och det innebär också att vid lämplig tidpunkt bör Sverige flytta vår ambassad till Jerusalem, säger Fredrik Malm, Liberalernas utrikespolitiske talesperson till Sveriges radio.