Psykiatern var expert i Barnesakkyndig kommisjon och har spelat en aktiv roll i Barnevernets hantering av tvångsomhändertagna barn som förlorade kontakten med sina biologiska föräldrar.
Han var under många år en aktiv förespråkare för ”Barnevernet”, bland annat som sakkunnig när det gäller tvångsomhändertaganden i Oslo/Akershus.
Han jobbades dessutom på uppdrag av ”Barnevernet” i en rad kommuner på Østlandet, bland annat Bærum kommun där han också satt i klagonämnden dit barn som utsatts för tvångsåtgärder kan överklaga.
Mannen dömdes nyligen till fängelse för innehav av stora mängder övergreppsbilder på barn, det handlade enligt åtalet om över 200 000 datafiler som daterades så långt tillbaka som 20 år.
I domen mot mannen fann rätten det ”mycket uppseendeväckande att han med sin speciella kompetens på barn uttrycker att det först nu har gått upp för honom vilken kränkning han har utsatt dessa barn för”.
Hänvisar till polisen
Har då norska myndigheter undersökt om några av de barn som psykiatern tog beslut om (i egenskap av expert i Barnesakkyndig kommisjon och i Barnevernet) finns med på de övergreppsbilder som han hade laddat ned i 20 års tid?
Barne-, ungdoms- og familieetaten (Bufetat) är ansvarig statlig myndighet under det norska Barn- och familjedepartementet. Bufetat, region øst, ansvarar för Oslo, Østfold, Akershus, Hedmark och Oppland, där den barnporrdömde psykiatern var verksam.
– Bufetat, region öst kan inte svara på detta, då det är en polissak, svarar Guro A. Frydenlund, kommunikasjonschef.
Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet, Bufdir, är den centrala myndigheten.
– Bufdir har inte haft någon roll i detta, betonar Elisabeth Ørving, kommunikationsdirektör på myndigheten.
– Men Helsetilsynet gjorde en genomgång av de ärenden som var knutna till det kommunala Barnevernet. Jag menar också att Barnesakkyndig kommission gjorde en liknande genomgång av hans arbete som sakkunnig. När det gäller det som är helt konkret knutet till bilderna, är det möjligt att du måste kontakta polisen för att få svar – men jag tror du kommer ett långt stycke på väg genom att kontakta Helsetilsynet och Barnesakkyndig kommisjon.
Inte i polisens utredning
Hilde Hermanrud Strand, polisadvokat på sektionen för vålds- och sexualbrott vid Oslo polisdistrikt, var åklagare när fallet behandlades i norsk domstol.
– Det var inte en del av polisens utredning av saken att identifiera de avbildade barnen i det omfattande olovliga materialet, förklarar hon för Inblick.
– Men polisen gjorde undersökningar i beslaget för att kartlägga om mediefilerna kunde vara egenproducerade. Med bakgrund i resultatet fann polisen inte information som indikerade att det var egenproducerat material på enheterna.
– När det gäller den domfälldes uppdrag som medlem av Barnesakkyndig kommisjon hänvisas till Statens sivilrettsforvaltning.
Vill inte svara
Katrin Koch, ledare for Barnesakkyndig kommisjon, vill inte svara på om norska myndigheter undersökt om några av de barn som Barnevernet har tagit beslut om i egenskap av expert i Barnesakkyndig kommisjon finns med på de övergreppsbilder som han dömdes för innehav av.
Hon har tidigare slagit fast att experten inte längre är medlem av kommissionen och att han är dömd för sina handlingar.
– Barnesakkyndig kommisjon har inga ytterligare kommentarer, har hon förklarat för Inblick och betonar att myndighetens uppgift är att värdera rapporter som lämnats av sakkunniga.
– Kommisjonens medlemmar har inte kontakt med parterna i ärendet, och är heller inte beslutsfattare i dessa ärenden. Vidare är vårt uttalande endast rådgivande för dem som tar beslut: Barnevernet, fylkesnämnder och domstolar.
– Den sakkunniga rapporten är endast ett av många dokument som beslutsfattarna har tillgång till vid ett beslut, menar Katrin Koch som därför avfärdar påståendet att kommissionen är en ”garant” för att Barnevernets tvångsomhändertaganden är korrekta.
”Hittade inga fel”
Inte heller Statens helsetilsyn gjorde någon jämförelse mellan barn som förekom i de ärenden som Barnevernets expert ansvarade för och de beslagtagna övergreppsbilderna.
– Statens helsetilsyn fick i uppdrag av Barne- og familiedepartementet att gå igenom barnepsykiaterens sakkyndigerapporter från perioden 2000 – 2010. Vi gick igenom 26 rapporter och hittade inga fel i dessa. Helsetilsynet har inte haft tillgång till något av materialet som domen omfattade, förklarar Børge Tomter, avdelningsdirektör på Statens helsetilsyn.
I sitt svar nämner inte Børge Tomter att han tidigare var avdelningschef på Barnevernet i Bærum kommun, där den dömde barnpsykiatern tidigare var verksam.
Inblick har sedan några veckor tillbaka bett att få en kommentar från Barn- och familjeminister Kjell-Ingolf Ropstad (KrF) med anledning av att inga norska myndigheter jämfört de barn som mannen kom i kontakt med som Barnevernsexpert med mannens övergreppsbilder.
Familjeministern har hittills inte svarat.
BBC uppmärksammade
I augusti i fjol kom det brittiska tv-bolaget BBC med en uppmärksammad dokumentär om det norska Barnevernet: ”Norways silent scandal” – Norges tysta skandal. I dokumentären ifrågasattes den dömde psykiaterns roll som sakkunnig vid tvångsomhändertaganden.
Själv vill han inte kommentera domen för Inblick. Inte heller om det förekom norska barn, som Barnevernet hade tagit hand om, på de 200 000 övergreppsfilmer och övergreppsbilder som han hade i sin ägo.
– Det passar väldigt dåligt just nu. Varför är denna fråga aktuell just nu? frågar han.
Det norska Barnvernet blev fällda i Europadomstolen nu i september…
– Dessa saker har inget med varandra att göra. Jag var ansvarig för att kvalitetssäkra Barnevernets utredningar.
Förekom det norska barn, som Barnevernet hade tagit hand om, på de övergreppsfilmer som du hade?
– Nej, det har jag ingen uppfattning om. Jag vill inte kommentera något mer.
Vill slippa fängelse
I oktober 2010 berättade mannen i Aftenposten hur han som homosexuell hade blivit far till två tvillingar tack vare en surrogatmamma i Indien.
Han menade i artikeln att surrogatmammorna borde kunna få betalt för sina tjänster.
Psykiatern, som i sina utlåtanden mer eller mindre systematiskt bifallit myndigheternas beslut om tvångsomhändertaganden, ville själv inför domstolens beslut slippa fängelsestraff – för att kunna umgås med sina barn.
Mannen fick ett fängelsestraff på ett år och tio månader. Domen överklagades med hänvisning till att han är ensamförsörjare för två små barn. Fängelsestraffet fastställdes slutligen till ett år och åtta månader.
RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se