Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Påsknummer av Inblick i Trons Värld!


Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning? Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud.

Inblick i Trons Värld ​är gott hjälpmedel till att nå utanför kyrkväggarna med evangeliet. ​Tidningen ​ges ut fyra gånger per år och är specialdesignat för evangelisation med några av de bästa vittnesbörden från Nyhetstidningen Inblick. Det är en skatt med härliga berättelser om hur Jesus berör människor med sin kärlek och sen frälser, helar och upprättar. Beställ era tidningar redan idag. 

Gå vidare till beställning


Provläs Inblick i Trons Värld


Här kan du provbläddra i det senaste numret och i övriga tillgängliga utgåvor av Inblick i Trons Värld. Vissa nummer är utformade för specifika målgrupper, men alla pekar tydligt på Jesus.  Det finns tidsangivelse på framsidan, men innehållet är tidslöst och evangeliet om Jesus är alltid lika aktuellt.

Klicka på bilden av tidningen så kan du provläsa innehållet. ​Återvänd sedan till denna sida för att kunna gå vidare till beställningsformuläret!
 

ITV_vår_2020_framsida_hemsida

Påsknummer 2020


Säsongen omkring påsk för med sig många tillfällen att dela med sig ​av den kristna tron. ​Varför inte med hjälp av en tidning?

Påsknumret innehåller ​​sex ​goa livsberättelser, samt en undervisning om varför vi firar påsk och ​en steg-för-steg-artikel om hur du kan få en relation med Gud

16 sidor, vikt 60 gram


      



      



      

ITV nr 3_2014 - FRAMSIDA - Webb

Från Islam till Jesus

Vittnesbörd från muslimer som funnit Jesus. Åtta olika vittnesbörd och en artikel som bra beskriver skillnaden mellan islam och den kristna tron.
16 sidor, vikt 60 gram


ITV sommar 2019_framsida_hemsida

Sommar 2019

Tidningen är fylld med fräscha vittnesbörd från vanliga människor som berättar om hur Gud har förvandlat deras liv. Linda som var arg på Gud och Kjell som hittade en inre styrka är bara två exempel.

16 sidor, vikt 60 gram


      

Friheten i Sverige är hotad

Hans Marklund | 27 feb , 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Friheten_i_Sverige_ar_hotad
Sveriges kristna råd (SKR) presenterade den 19 februari i år undersökningen ”Unga troende i samhället”. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Varannan ung person svarar på frågan att de upplevt sig kränkta på grund av sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Det som framkommer i rapporten tycks vara en konsekvens av uppfattningen att tro och vetenskap utesluter varandra, samt att religiöst liv beskrivs som något föråldrat, irrationellt och främmande i vårt samhälle.

I undersökningen ställs också frågan om vem som uttalat sig nedlåtande eller kränkande. De flesta uppger att det är kompisar som uttalat sig kränkande, samtidigt som en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för kränkning av en lärare. 
Att elever upplever sig utsatta av lärare är skrämmande då den svenska skolan enligt läroplanen skall vara en ”social och kulturell mötesplats”. Skolan skall alltså vara en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Att elever upplever sig kränkta av lärare måste bedömas som allvarligt med tanke på att det sker i skolmiljön som kräver obligatorisk närvaro. Det finns också anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. 

Ordet kränkning, som är en juridisk term, betyder att förolämpa, vanära, våldföra sig på. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i personens rättigheter eller friheter. Trenden i tiden är att personer som upplever sig kränkta har ökat sedan 2012 enligt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågors (MUCF) undersökning ”Ung idag”. Allt fler unga upplever sig kränkta utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

I dagens Sverige finns en tydlig trend att normalläget är ”icke-tro”. Det finns starka strömningar i dagens samhälle att barn och ungdomar skall växa upp i en religionsneutral värld. I Sverige som betraktas som ett av världens mest sekulariserade länder är religion och stat åtskilda, men Sverige kan inte betraktas som ett ateistiskt land när vårt samhälle till stor del består av människor med någon form av religiös tro.
Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.
 
Två av Sveriges viktiga grundlagar är yttrandefriheten och religionsfriheten. Yttrandefriheten i Sverige betyder att varje medborgare i Sverige har rätt att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Yttrandefriheten är en förutsättning för en demokratisk stat. Den regleras ofta i ländernas grundlagar, som till exempel i Sverige där bland annat hets mot folkgrupp har förbjudits. En medborgare äger heller inte rätten att uttala sig kränkande om en annan person.
Religionsfriheten lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” Religionsfriheten är enligt regeringsformen absolut, och får inte inskränkas genom lag.
Detta betyder varje medborgares rätt att utöva sin tro och religiösa åskådning samt att uttrycka sina åsikter, så länge det inte är kränkande.

Fungerar yttrandefrihet
och religionsfrihet i verkliga livet i vårt land idag, eller är det enbart en skrivelse på ett papper? Utgör dessa två lagar verkligen det skydd för den svenska medborgaren, som är tänkt? Vad händer med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt får lär sig att respektera andras tro? 
HANS MARKLUND
Chefredaktör