Ann-Britt Wennman lämnade missbruket

Hon kommer ihåg att hon fick med sig pappersark hem, tagna ur Seriebibeln med olika budskap från bibeln. I hennes familj fanns inte Gud och inga kristna inslag.

– Jag fick tidigt en gudslängtan som barn och vid några tillfällen hade jag gudsmöten som jag minns.

Så småningom blev Ann-Britts morbror frälst och det blev tydligt att det hänt något med honom.

– Han hade varit en spelare, han spelade biljard och kortspel. Han blev frälst och Gud kallade honom att utbilda sig till pastor i Örebro, berättar hon.

– När han var i Gävle ville han få med oss till kyrkan och jag gick med honom. Där fick jag en kompis som jag umgicks med. Vi var småflickor i lågstadieåldern.

Gudstron försvann

I kyrkan tog en äldre man hand om flickorna. Han var släkting till Ann-Britts kyrkkompis.

– Mamma var trygg med att jag var i kyrkan och att vi var omhändertagna, men mannen hade ett felaktigt beteende och utnyttjade oss sexuellt, säger Ann-Britt.

Pappan visste om att det skedde men lät det ske.

– När mamma fick veta att jag utsatts för övergrepp utlöste det skilsmässa och familjen splittrades.

– När situationen uppdagades hade jag skadats och min mamma sjönk ännu djupare i sitt missbruk. Min gudstro försvann och jag drogs bort ifrån den trygghet jag hade.

Ann-Britt hade svårt att tala med sin mamma om övergreppet och hennes mamma ställde fel frågor som gav henne skuldkänslor och skam.

– Mamma frågade mig: “Vad har du gjort?” Hon kunde inte närma sig det svåra, och jag trodde att övergreppet var mitt fel, säger hon.

Ann-Britts mormor var inte en kristen men hon var mycket mån om henne. Hon hade ingen vetskap om det som skett men hon fanns där och brydde sig om sitt barnbarn.

– När jag var omkring 13, 14 år började mitt missbruk och jag tog droger. I skolan skötte jag mig men jag kände att det var en kamp inuti. Jag kände att Gud drog i mig. Det var en kamp om mitt liv.

Mötte Lasse

Under tiden Ann-Britt levde med sitt missbruk mötte hon i missbrukssammanhang Lasse som idag är hennes man. Hon var 17 år då han kom in i hennes liv.

– Min morbror var frälst. Han var på oss hela tiden och ville att vi skulle bli frälsta. Han var nästan för mycket ibland, säger hon och skrattar. Lasse ville absolut inte gå till kyrkan.

Ann-Britt däremot gick på möte ibland när hennes morbror drog med henne. Efter några år blev hon gravid. Då började hon tänka efter och Gud talade till henne.

– Jag upplevde att Gud talade till mig, att jag inte behövde fortsätta att leva på det sätt jag levde. Han sa: “Det finns ett annat liv för dig.”

Vid ett tillfälle när Ann-Britt satt i en bil lämnade hon sitt liv till Jesus och bad frälsningsbönen.

– Jag var så fylld av skam och skuld att jag inte ville visa mig för andra på ett möte, säger hon.

– Något år därefter insåg jag att jag levde i synd med min man och krävde att vi skulle gifta oss, annars skulle jag leva ensam. Lasse hade inget val och vi gifte oss två veckor senare.

I princip tvingade Ann-Britt Lasse att gifta sig med henne. Vid bröllopet var hennes morbror och hans fru värdpar.

Ett nytt liv börjar

Livssituationen för Ann-Britt och Lasse var inte förändrad. Lasse fortsatte sitt missbruk och efter en tid blev Ann-Britt åter gravid.

– Nu när jag blev gravid med barn nummer två kände jag att jag ville ändra på mitt liv och göra en helomvändning. Jag ville inte att barnen skulle växa upp i en knarkarkvart.

För barnens skull bröt nu Ann-Britt med alla sina missbrukarvänner och började umgås med kristna istället.

– Jag umgicks med bönetanterna i församlingen som jag gick till och min morbrors fru tog ett stort ansvar för mig. Hon betydde mycket för mig, hon blev min själavårdare.

– Vår situation blev ett böneämne i församlingen och vi bad för Lasse att han skulle bli frälst och lämna missbruket.

Situationen för Lasse och Ann-Britt var tuff. Vid något tillfälle slängde hon ut honom, men han kom tillbaka efter en tid.

– Jag kände att det fanns en kallelse över hans liv, trots att vi hade det så tufft med hans missbruk.

– Jag hade en väldigt barnslig tro. Jag läste bibeln som det står. Ungefär här fick jag uppenbarelse om att är man gift så är man ett kött och om den ene lever inför Gud och söker honom så blir den andre påverkad. Ljuset har ju besegrat mörkret.

Stöd och profetiska ord

De svåra tiderna, menar Ann-Britt, har trots allt fört henne närmare Gud.

– Jag har fått mycket stöd av min morbrors fru under alla turer, och jag tackar Gud. Jag såg att Gud arbetade på olika sätt.

Vid ett tillfälle fick Ann-Britt en viktig uppmuntran genom profetiskt tilltal. Lasse hade fått ordinerat morfin på grund av en fruktansvärd huvudvärk vilket gjorde att hans situation blev ännu värre.

– Du ber för en nära anhörig, jag ser att han böjer knä inför korset, sa pastor Åke Samuelsson.

Lasses missbruk orsakade till slut att Ann-Britt och Lasse separerade och bodde i varsin lägenhet.

– Under den tiden lyssnade jag mycket på trosundervisning och vår fyraårige son hade uppfattat att det var en Ulf Ekman som predikade.

Vid ett tillfälle ringde Lasse hem till äldsta sonen.

– Lasse frågade då sonen vem som är bäst. Svaret brukade alltid vara: “Det är du pappa”, men denna gång blev svaret: “Ulf Ekman är bäst!”

Lasse blev vansinnig och tappade fattningen så till den grad att han slog näven i dörren och krossade handen. Han skrek att han ville mörda Ulf Ekman. Lasse fick åka till sjukhus för sin skada men blev där nedsövd och var betydligt lugnare när han vaknade.

Korset talar

När Lasse sedan åkte hem till sin lägenhet och fick se dörren han slagit sönder, såg han att slaget var mitt i en regel som såg ut som ett kors. Lasse föll på knä och Gud talade till honom: “Du kan inte krossa korset, korset kommer att krossa dig.”

Bedjarna och Ann-Britt höll ut och fortsatte be för Lasse.

– Det är jobbigt att vänta och vänta när inget händer, men vi fortsatte. Utan det stöd jag fick hade det aldrig gått. Varje gång jag tvivlade på segern så kom det alltid ett nytt tilltal från någon eller från ordet.

Den dagen Lasse vände om var det ett möte med Åke Samuelsson i Gävle. Han gick dit själv och ville absolut inte höra ordet frälst.

– Åke predikade och inbjöd sedan den som ville få sin skuld förlåten, han använde inte ordet frälst den kvällen. Någonting tog tag i byxlinningen på Lasse, han drogs fram i kyrkan och lämnade sitt liv till Gud. Då föll hans ryggsäck av.

Håll ut

Ann-Britt konstaterar att hjälpen i bön, de profetiska tilltalen och stödet hon fick som person var väldigt viktigt för att hon skulle kunna klara att hålla ut så många år.

– Lovsången har också varit väldigt viktig för mig. Den lyfte och gör så fortfarande. Istället för att se omständigheterna så blir möjligheterna synliga.

Ann-Britt önskar att hennes vittnesbörd ska ge hopp till den som kämpat länge utan resultat att hålla ut tills Gud svarar.

– Mitt eget helande kom i processen. Gud arbetade med oss båda fast på olika sätt. Gud verkar djupast i oss under den svåra passagen i livet, och han är trofast. Min man kom till slut till Josua rehab och är drogfri idag.