– Vi kan alla åstadkomma något stort, bara vi vågar, säger Caroline Johansson, grundare av smyckeföretaget ZOE HOOP.

Caroline Johansson jobbade i reklambranschen. Hon hade stora ansvarsområden som projekt- och produktionsledare för filmer, mässor och trycksaker. Det gick bra, men efter 17 år i branschen började hon känna sig färdig.

– Jag var hela tiden på väg vidare, efter bästa byrån att jobba på, konstaterar Caroline Johansson.

Jobba med smycken

Under en resa till Filippinerna slogs hon av hur splittrade många familjer var. I flera fall hade någon familjemedlem tvingats åka utomlands för att försörja familjen.

– Jag började längta efter att kunna hjälpa till på något sätt, säger hon. Man borde vara entreprenör tänkte jag, någon som kan skapa bra jobb på plats.

Väl hemma igen, tillbaka på jobbet i reklambranschen, kände hon att hon var tvungen att ta ett sabbatsår.

Med sin drivkraft att vilja hjälpa började hon jobba på barnrättsorganisationen Erikshjälpen, i utsatta områden med att coacha ungdomsledare.

– Det var skönt med ett skifte i livet och att arbeta mot människor. Jag lärde mig också att arbeta rättighetsbaserat, inte bara mot ekonomisk vinst, säger hon.

På en gudstjänst i sin församling Furulundskyrkan, frågade hon två kvinnor om de kunde be för henne. Det var en bön i största allmänhet, säger hon. Under bönen sa en av kvinnorna, ”jag tror att du ska jobba med smycken”.

Caroline hade aldrig jobbat med smycken, inte ens tänkt tanken. Hon sa till Gud, ”om det är du får du säga det igen”.

Två månader senare var hon på en New Vine-konferens. Två män bad för henne och den ena av dem upprepade orden ”jag tror att du ska jobba med smycken”.

– Då fick jag en rysning, säger Caroline. Det var så osannolikt. Det var samma ord från människor som varken kände varandra eller mig. Då måste det vara det jag ska göra.

Påminn mitt folk

Senare samma dag var hon med på ett seminarium som handlade om kreativitet i Bibeln. Hon frågade Gud vad han ville med smyckena.

– Då hörde jag inom mig ”Remind my people”. Påminn mitt folk om hur god Gud är, om det som står i Bibeln. Jag förstod att det gällde både män och kvinnor.

Frågan var hur hon skulle gå vidare? Skulle hon bli smed? Hon fick inte frid.

Men så kom hon att tänka på Filippinerna igen. Tänk om hon skulle låta andra tillverka hennes smycken, så att hon kunde vara med att skapa arbetstillfällen:

Hon började skriva på en affärsplan, nätverkade för att försöka förstå hur branschen gick till och letade efter ett företag som skulle kunna tillverka hennes smycken. Under tiden som hon bad för sin process, hörde hon inom sig ”Tänk större”.

– Jag började tänka på att det finns många kristna runt om i hela världen, att jag inte bara skulle fokusera på Sverige.

Hon citerar Martin Luther King som sa ”ta bara det första steget i tro, du behöver inte se hela trappan, ta bara första steget. ”

Fanns tvivel

Ändå fanns det tvivel. Hon gick till prästen Anders Petter Sjödin, som hade startat Öjersjökyrkan, en kyrka som växte.

– Hur vet jag att detta är ifrån Gud? frågade jag honom.

– Börja gå, svarade han, då känner du om det är ifrån Gud, om dörrar öppnas, om det faller på plats.

Caroline fortsatte. Hon bestämde att namnet på smyckesvarumärket skulle vara ZOE HOOP, Zoe som betyder liv på grekiska. Hoop som betyder ring på engelska.

– Min tanke var att smyckena skulle ge liv och uppmuntran till dem som bär dem, och rent praktiskt ge liv till de som gör dem, säger hon.

”Tänk stort”

Hon fortsatte med sin affärsplan och bestämde sig för att värdegrunden för företaget skulle vara kristen, att den skulle betona alla människors lika och unika värde, arbeta för minskad fattigdom, för jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och för hållbarhet i produktionen med återvunnet silver. Hennes strategi skulle vara att skapa en unik, stilren, trendig design och smycken av hög kvalitet utifrån hållbarhet med hjälp av e-handel, sociala medier och med engelska som språk. Hon bestämde också att hon skulle sikta på den amerikanska marknaden.

– ”Tänk stort” var ju ordet jag fått, säger hon.

Hon började skissa på sitt första smycke under inspiration av en sång, en tanke eller ett Bibelord. Hur skulle hon kunna översätta budskapet till ett smycke?

– Jag förstod att jag var tvungen att anpassa mig till de trender som fanns inom industrin, så jag hakade på ”Coin-to-coin” trenden, det vill säga runda hängen ”coins” på kedjor. Det var en trend som skulle fortsätta vara populär, berättar hon.

Bra arbetsvillkor

Att hitta ett företag som kunde producera hennes smycken, var dock svårare. När hon kontaktade företag i utvecklingsländer, fick hon ofta svaret ”Vi kan inte tänka på jämställdhet”, ”Vi kan inte tänka på att de ska ha det så bra”. Hon fortsatte leta och vände sig till Västsvenska Handelskammaren. Från dem fick hon en lista på leverantörer, men ingen hade bra arbetsförhållanden för sina anställda.

– Jag ville absolut inte tillverka smycken med kristet budskap om företaget inte hade bra arbetsförhållanden, säger hon.

I över ett år letade hon, utan att hitta ett företag som kunde tillverka smyckena efter de kriterier hon hade satt upp. Till slut var hon beredd att lägga ner allt.

– Jag höll på att tappa hoppet. Jag gick ut på en promenad och bad tillsammans med min man.

När hon kom hem fick hon plötsligt träff på ett nytt företag. Det var ett familjeföretag i Thailand som visade sig ha både bra arbetsvillkor och löner för sina anställda, hög nivå på allt de gjorde och som dessutom kunde arbeta med återvunnet silver. Företaget leddes av en kvinnlig arbetsledare och hade en kvinnlig ägare. De blev hennes samarbetspartner.

Taggade USA

I mars 2020 lanserade hon sin första smyckekollektion, alla med inspiration av bibelord, just när världen gick in i corona-pandemin.

– Jag fick fokusera på att jobba med PR och sociala medier, säger hon, men varje gång jag lade ut ett inlägg taggade jag också en plats i Storbritannien eller USA.

Hon fick respons, inte minst från kristna tidningar och tv-kanaler, men efter ett års intensivt arbete var hon helt slut.

– Jag hade lärt mig så mycket nytt, men jag var så trött. Jag frågade Gud, ”är det verkligen det här jag ska hålla på med? Jag lägger ner det här, du måste hjälpa mig och visa vägen om du vill att jag ska fortsätta.”

Nästa dag låg ett mejl från Vanity Fair London i hennes mejlbox, ett trendigt livsstilsmagasin som speglar samtiden. De ville ha med hennes smycken i sin tidning. Hon kunde inte tro sina ögon.

– Jag trodde att det var ett skämt och var tvungen att googla personen som skickat mejlet. Jobbade hon verkligen på Vanity Fair? berättar Caroline.

Jo, det visade sig vara rätt efter att hon också kollat upp det med en väninna, som hade arbetat med design i London.

– ”You made it!” skrek min väninna. ”Det är så många som försökt men inte lyckats komma in i den här typen av tidningar”.

– Det blev så tydligt att det inte bara var i de kristna leden man uppskattade smyckena, säger Caroline. För Vanity Fair var också den unika designen och hållbarhetsaspekten bakom smyckena viktig.

Tog fart

Efter det tog det fart. Fler tidningar hörde av sig. Näst på tur var British Vouge.

– När British Vogue hörde av sig kunde jag inte tänka på hela dagen. Det var som sockerdricka i huvudet, säger hon och skrattar. De ville ha med mitt smycke ”Herdekorset”, från Psalm 23, i sin tidning.

Flera andra magasin hörde också av sig – Elle, Cosmopolitan och Harpers Bazaar – och till slut även en talangscout från amerikanska Flying Solo, som jobbade med fristående modedesigners. Han frågade om Caroline ville sälja sina smycken på West Broadway i New York.

– ”Om jag skulle vilja, självklart”, svarade jag snabbt. Hon skrattar. Efter en lång antagningsprocess stod det klart att de ville ha henne med.

Samarbetet med dem gjorde att hon fick visa sina smycken på ”The Ones To Watch” på New York Fashion Week, och Paris Fashion Week, som den enda svenska designern. Nu i februari är hon i Los Angeles för att dela sin berättelse och visa sina smycken för NFL-spelarnas fruar under Super Bowl.

Caroline Johansson vill uppmuntra andra att följa sin dröm och lyssna till Gud.

– Alla har vi olika begåvningar, olika talanger, säger hon. Gud ser din talang. Om den får hamna i rätt jord kan den bli ett stort träd.

– Våga börja gå, det kommer hända så mycket när du vågar.