Josefina Gniste berättar att hon tog ett beslut att leva fullt ut för Jesus på ett tonårsläger sommaren efter att hon gått ut åttan.

– Det var en stor upplevelse för mig. Den kvällen talade Gud väldigt tydligt till mig på ett nytt sätt. Jag minns att jag tänkte: “Nu får du allt Gud, du är värd 100 % av mig”.

Josefina gick ut från samlingen och vidare till en fotbollsplan mitt i skogen. Där lyfte hon händerna mot himlen och sa: ”Jag är din, gör vad du vill med mig”.

– Jag har i efterhand också förstått att det var då jag blev fylld med den helige Ande. Efter den stunden var det liv i Guds ord, det talade till mig.

Pastor och sångerska

Josefina Gniste arbetar som pastor tillsammans med sin man Lukas i Katrineholm. Sedan de möttes har längtan att få arbeta tillsammans funnits, säger hon.

– Vi är väldigt olika och har olika gåvor. Men i grunden finns det hos oss båda en kärlek till människor och en längtan att de ska få möta Jesus. Vi älskar församlingen.

Att vara pastor, lovsångsledare, artist och låtskrivare går hand i hand. När Josefina predikar, sjunger hon ofta. För henne blir det bäst när hon får predika i både tal och sång.

– Jag skriver sånger från mitt pastorshjärta, det tror jag man ännu mer kan höra på detta album. Jag har gått bredvid människor som kämpar och det är dem jag har sett framför mig i processen när jag skrivit och sjungit in till exempel “Moses sång” och “Torka dina tårar”. Jag har sjungit ut det jag vill säga till dem. Att det finns en chans till, att Gud inte är färdig med dem.

Ett verktyg och en gåva

Emellanåt reser hon runt till andra församlingar för att inspirera och undervisa om vad lovsång är och hur den kan få ena församlingen.

– Det är mycket det som ligger på mitt hjärta. Jag upplever att vi ofta pratar om helt fel saker när det gäller lovsången. Jag vill prata om funktionen av sångerna, varför vi gör det vi gör. Jag vill uppleva helig gudsnärvaro och jag vill se människor stå i sin kallelse.

– Att prata om hur det låter är för mig ointressant. Musiken är ett verktyg och en gåva från Gud, men jag vill aldrig göra gåvan större än Gud. Jag älskar Jesus mer än musik.

Det är viktigt för Josefina att det hon bidrar med tjänar församlingarna och det som de står i. Ofta är det ett upplägg som görs utifrån vad de behöver jobba med eller vad de kämpar med.

– Jag vill använda de gåvor Gud har lagt ner i mig och vara en god förvaltare. Jag skriver sånger till församlingen och frågan som följt mig genom alla mina projekt är: “Gud, vad vill du att vi ska sjunga nu?” Gud har något han vill säga i denna tid och det vill jag sträcka mig efter.

Josefina önskar att sångerna ska vara som små presenter till lovsångsledarna runt om i Norden och hennes bön är att de ska hjälpa församlingarna att lovsjunga och öppna sina hjärtan.

– Jag hoppas att människor kopplar med sångerna, att de får bära människor i olika processer. Att Gud talar genom sångerna ger mig både ödmjukhet och inspiration. Jag får många sådana meddelanden och de uppmuntrar mig verkligen till att fortsätta skriva.

Josefina ser bara fördelar med att skriva musik tillsammans med andra. Sånger som ska sjungas kollektivt mår bra av att skrivas kollektivt, menar hon.

– Det är många ögon på sångerna och många hjärtan som känner ägandeskap i dem. Utmaningarna är väl i så fall att det finns en del att jobba med i en själv; att släppa prestigen, ta hjälp av andra och våga slänga sig ut i det.

Djupare glädje i vardagen

Nya albumet ”Djupare” innehåller både lovsånger och förkunnande sånger, som många kallar solosånger.

– Titeln ”Djupare” står för en längtan efter att det finns mer och att Gud har kallat mig djupare på så många plan i denna process. Vi är liksom aldrig färdiga. Men också i praktiska saker som att våga sjunga i lägre tonarter och våga nya vägar för sångerna.

Josefina berättar att en fråga för just detta album har varit hur glädje låter 2023.

– Ofta är vi ganska allvarliga i kyrkan. Men jag längtar också efter att vi ska få kunna sätta ord och sound till hur glädjen i vår tro låter.

Sångerna på nya albumet är väldigt olika och har olika funktion. Hon tror att många kommer att kunna hitta sina favoriter.

– Jag har alltid sjungit förkunnande sånger, solosånger, och det är en del av min tjänst. Men det har inte synts så tydligt på de andra skivorna. Jag har längtat efter att ha de sångerna i min repertoar. Och nu har jag det äntligen.

– Jag har sjungit ”Moses sång” en del under året, och responsen till den har varit stor. Gud kallar på människor att våga mer.

Vi är alla olika, men tillbedjan i någon form i sin vardag tror hon är viktigt för alla. Annars är det väldigt lätt att hamna i att allt handlar om en själv, menar Josefina.

– Häromdagen var jag ensam hemma och kände mig stressad över saker jag behövde göra. Då satte jag istället på en lovsång på hög volym och sjöng och dansade inför Herren. Jag upplevde hur bördorna lättade och dansen förlöste en frihet över mig.

Som lovsångsledare tror hon det är superviktigt att tillbe i det fördolda.

– Om du bara lovsjunger på söndagen så tror jag att du har upptäckter att göra kring vad lovsången faktiskt är; det finns mer.

Lovsång i mörkret

En av hennes äldre sånger som betyder extra mycket för Josefina är “Jag vet vilka tankar”. Refrängen till sången kom till på ett badrumsgolv då hon och hennes man förlorat ett barn mitt i graviditeten.

– Det var mitt sätt att processa det mörker vi då var i, men också hoppet som jag fick till mig genom servetter, tavlor, prints och skärbrädor med Jeremia 29:11. Att Gud har vår framtid i sin hand. Det är något att vila i mitt i mörkret.

– Jag sjunger jämt. Fråga min man, säger Josefina. Men en gång har sången försvunnit. På den platsen fick jag en djupare förståelse av vad församlingens gemensamma lovsång handlar om. Jag orkade inte, men församlingen orkar alltid.

– Jag upplevde tydligt hur jag var som den lame mannen som blev buren till Jesus och nedsänkt genom taket. Jag fick uppleva en viktig vila där, att jag inte behöver vara stark. Ibland kan styrka vara att be om hjälp och att vila i att jag är del av en tillbedjande gemenskap.