Navigera till koncernens hemsidor
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Massgravar bakom rysk-finsk konflikt

Ruben Agnarsson | 22 maj , 2020
Karelen, den del av Finland som ockuperades av Sovjet och ledde till att 400 000 finska flyktingar fick fly till övriga Finland under andra världskriget, skapar återigen rubriker. I centrum står en rysk rättsskandal kring en människorättsaktivist som har hittat flera av Stalins massgravar i området.
Massgravar_bakom_rysk-finsk_konflikt
Den 7 maj i år var det precis 75 år sedan Tyskland kapitulerade och stora folkmassor samlades över hela kontinenten för att fira att andra världskriget i Europa var slut.
Dagen därpå, den 8 maj, undertecknades den villkorslösa kapitulationen och årsdagen firas som Segerdagen för de allierade styrkorna.
Inför fredsdagen har Sovjets ockupation av finska Karelen under andra världskriget och efterföljande folkfördrivning av 400 000 finländare skapat politiska och rättsliga förvecklingar mellan Finland och Ryssland.
Nu i maj avvisade högsta domstolen i den ryska republiken Karelen en överklagan från historikern Yuri Dmitriev om att få bli frisläppt. Han kommer därmed att förbli i fängelse åtminstone fram till den 25 juni i år, rapporterar New York Times.
Yuri Dmitriev har forskat på Stalins massaker i Sandarmokh i Karelen. Dödsskjutningarna i Sandarmokh mellan 11 augusti 1937 och 24 december 1938 var bland de mest omfattande massakrerna under den stora terrorn, då Stalin mördade hundratusentals oliktänkande.

Statshemlighet

Massmördandet behandlades som en ”statshemlighet” under hela Sovjetperioden. Fram till idag har platserna för masskjutningarna officiellt förblivit hemligstämplade och listor över skjutplatserna har aldrig släppts. 
Släktingarna till dem som dödades i Sandarmokh fick aldrig veta vad som hade hänt. Det officiella beskedet de fick var att deras nära och kära hade ”dömts till 10 års fängelse utan rätt att korrespondera”, rapporterar tidningen.
I samband med en undersökningsexpedition år 1997 hittade Dmitriev 236 gravplatser där över 9 500 människor skjutits och begravts. Listor med namn på de mördade i Sandarmokh har publicerats, flera böcker har skrivits och många minnesmärken har rests upp.
Hans forskning ledde till att Dmitriev i slutet av 2016 anklagades av ryska myndigheter för innehav av barnpornografi. Anklagelserna lades ned år 2018 på grund av brist på bevis, men då fann en domstol honom skyldig för innehav av skjutvapen,  vilket ledde till att Dmitriev arresterades igen i mitten av 2018.

Finland anklagas

Historikern Sergey Koltyrin, som arbetade med Dmitriev, anklagades samtidigt för sexuellt övergrepp av en minderårig och arresterades år 2018. Förra året dömdes han till nio års fängelse och i början av april i år dog han i ett fängelsesjukhus.
Sovjetisk propaganda hävdade att brotten i Sandarmokh inte begicks av Stalin utan handlade om finska avrättningar av sovjetiska soldater under andra världskriget.
I jakten på att befria Ryssland skedde förra sommaren alternativa utgrävningar för att leta efter bevis för att de tusentals människor som begravdes i Sandarmokh inte bara är Stalins offer utan även inkluderar sovjetiska soldater som avrättades av den finska armén under andra världskriget.
Ryska myndigheter har nu inlett en brottsutredning om de finska fånglägren i ryska Karelen under andra världskriget. Åklagare undersöker nu om finska armén gjorde sig skyldig till folkmord, rapporterade svenska Yle nu i maj.
Rysslands undersökningskommitté misstänker att Finland gjorde sig skyldigt till folkmord under perioden 1941–1944 när finska militären ockuperade ryska Karelen och tusentals civila dog i fångläger.

Repression och terror

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, menar att Rysslands agerande mot Yuri Dmitriev och mot Finland både har inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner.
– Det här har pågått under några år och går tillbaka till år 2012. I rysk inrikespolitik ökade då trycket mot Memorial, som sedan Glasnost-eran har kartlagt övergreppen på mänskliga rättigheter i de forna sovjetstaterna, säger han.
– Yuri Dmitriev jobbar inom denna organisation och att man gav sig på honom hänger i hop med attackerna mot Memorial. Detta hör i sin tur samman med en politisk vilja att tona ned den negativa bilden av Stalin-eran. Då passar repressionen och terrorn inte in, fortsätter han.
– Det har även blivit en utrikespolitisk fråga. Den ryska synen på andra världskriget står i konflikt med den resolution som EU antog förra året om att både Sovjet och Nazityskland hade ett ansvar för att andra världskriget bröt ut, konstaterar Martin Kragh.
EU-resolutionen slår fast att kriget var ett direkt resultat av Molotov-Ribbentrop-pakten den 23 augusti 1939, där de två totalitära regimerna delade upp Europa i två inflytelsesfärer.

Aggressor och offer

– Tyskland har tagit på sig sitt ansvar för kriget, men i Moskva rationaliserar det politiska ledarskapet 1939 års pakt med Tyskland och har vänt sig kraftigt mot den här deklarationen att Sovjetunionen skulle ha ett ansvar. Denna historiepolitiska strid har lett till en konflikt främst med Polen, sedan även med andra länder som Estland, Lettland och Litauen – och nu även Finland.
– Vad det handlar om är att om man vill lyfta fram Sovjet som ett offer, och då passar inte finska vinterkriget in, eftersom erövringen följde Molotov-Ribbentrop-paktens överenskommelse. Man hävdar dessutom att massgravarna i Karelen inte var människor som sköts ihjäl under den stora terrorn på 1930-talet utan att de skedde under andra världskriget.
– Tyskland har erkänt sitt ansvar för andra världskriget, men det ju har inte Ryssland i samma utsträckning. Detta har alltså både inrikespolitiska och utrikespolitiska dimensioner. Det handlar om att tillrättalägga historien, sanningen är ju att Sovjetunionen var både en agressor-stat och ett offer, inte minst drabbades civilbefolkningen något oerhört.
– Ryska opinionsundersökningar visar att andelen av befolkningen som har en mer positiv bild av Stalin-eran har ökat på senare tid. Detta har vänt sedan landets ledning gått i en mer auktoritär riktning i och med Putin.
– Det pågår ett krig om historieskrivningen, bland annat genom att snäva av världskriget till åren 1941-1945, från det att Tyskland angrep Sovjet. Den ökande nationalismen leder till en ovilja att på ett ordentligt sätt belysa de mörka sidorna av Sovjet-eran, exempelvis den stora terrorn och krigsåren 1939-1940.
​RUBEN AGNARSSON
ruben@inblick.se
 
eBlick
TE0A0794-27 (1)
jan 21, 2021
Bibeln är världens överlägset mest lästa bok. Sverige har i århundraden präglats av den människosyn, det rättsmedvetande och det barmhärtighetsideal som böckernas bok ger uttryck för. Inblick kommer under hela år 2021 att lyfta fram Bibelns betydelse. I den här intervjun beskriver docent och professor Anders Gerdmar Bibelns historiska tillförlitlighet.
eBlick
jan 23, 2021
Diskrimineringen och förföljelsen av kristna har förvärrats. Det är slutsatsen utifrån World watch list 2021 som är den årliga undersökningen av förföljelsen mot kristna. I de länder som finns med på listan förföljs och diskrimineras cirka 309 miljoner kristna, men totalt handlar det om fler än 340 miljoner kristna runt om i världen.
eBlick
jan 23, 2021
USA:s nytillträdde president Joe Biden sticker inte under stol med sin kristna tro. Katoliken Biden är den tydligast kristne presidenten sedan Jimmy Carters dagar på 1970-talet. Nu ska han ta sig an ett närmast omöjligt uppdrag, nämligen att ena det amerikanska folket.
eBlick
jan 21, 2021
De redovisar i stort sett bara det som vi redan har skrivit i Proletären, sade tidningens journalist Olle Minell när chefsåklagare Krister Petersson på presskonferensen i juni förra året pekade ut Stig Engström som Olof Palmes trolige mördare.
eBlick
jan 21, 2021
På onsdag, 27 januari, är det internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Den uppmärksammas samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. I år är det 76 år sedan. ”Låt oss aldrig glömma” är rubriken på Nobel Prize museums livesändning för gymnasieelever och högstadieelever under minnesdagen. Statsministern talar i Forum för levande historias ceremoni.
eBlick
jan 14, 2021
– Jag saknade en plats och ett nätverk som förenar oss kristna i den grund vi bygger våra liv på. En plats för vardagstro och för att få utvecklas och se Guds plan för våra liv och gå i den i nära gemenskap med Honom och varandra, förklarar en trött, men lycklig Emmeli Ahlander efter det digitala eventet där omkring 1000 personer i olika åldrar deltog.
eBlick
jan 14, 2021
Statens Haverikommission vill häva gravfriden och dyka vid Estonia. Samtidigt riskerar Henrik Evertsson – som vann Stora journalistpriset med motiveringen ”Han trotsade dykförbudet och fann hålet som tvingar tre regeringar att gå till botten med gåtan Estonia” – fängelse för att ha filmat med en ROV-kamera vid Estonia.
eBlick
jan 08, 2021
På söndag, 10 januari, välkomnas Marie och Stefan Salmonsson som pastorer i Citykyrkan i Älmhult. – Vi har en glädje över det som Börje och Britt har stått i bräschen för under så många år. Vi önskar att fortsätta på den vägen, säger de till Inblick.
eBlick
jan 08, 2021
Norska fembarnsmamman Solveig anmälde sonens skola för mobbing. Då gick skolan till Barnevernet med motanklageler, vilket ledde till hot om tvångsomhändertagande. Solveig flydde då till Sverige där hon greps. Efter att Solveig avtjänat ett fängelsestraff fortsätter Barnevernet sin bestraffning genom att beröva barnen deras familjeliv.
eBlick
dec 26, 2020
Har man sin kyrka belägen där det passerar mycket folk, finns goda möjligheter att vara ute och göra saker precis utanför kyrkan. Det har Folkungakyrkan i Stockholm ägnat sig åt under hela detta coronaår.
eBlick
dec 17, 2020
Trots coronapandemi och inställda flyg kan du besöka Israel digitalt. Jeccica Halfin ger många tips på virtuella besök du kan göra i det förlovade landet. – Tyvärr kommer det troligen inte att gå att flyga till Israel den närmaste tiden. Men du kan skapa en ny virtuell färdväg som låter dig uppleva det bästa av Israel - utan att lyfta ett finger eller flytta en tum, säger Jeccica på Israel idag.