Under förra veckan började enkäten för den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) skickas ut till drygt 200 000 personer runt om i Sverige. I enkäten får dessa bland annat svara på frågor om de känner sig otrygga eller om de utsatts för brott.

– Förra året svarade omkring 65 000 personer, berättar Emelie Holst, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), för Inblick.

– Året dessförinnan kom det in ungefär 74 000 svar, lägger hon till.

Emelie Holst berättar att undersökningsmetoden ändrades år 2017.

– Dessförinnan gjordes undersökningen via telefonintervjuer, vilket inte möjliggjorde ett så stort urval. I dag använder vi webb- och postenkäter och kan därmed ställa frågorna till fler. En anledning till förändringen är att det nu går att få fler undernivåer, förklarar hon.

Sedan 2017 redovisas resultaten från NTU på lokal nivå. I Brå:s statistikverktyg kan vem som helst själv ta fram siffror utifrån hela landet, de sju polisregionerna, polisområde eller lokalpolisområde.

NTU är en del av Sveriges officiella statistik. Resultatet från årets undersökning blir tillgängligt i oktober i år.

Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet. NTU har ett urval på drygt 200 000 personer och är därmed en av världens största undersökningar i sitt slag. Svarsandelen förra året låg på 35,9 procent med ett bortfall på 64,1 procent.

Utsatta under 2022

I kategorin Brott mot enskild person ingår misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri samt nätkränkning. Referensperioden för utsatthet för brott är föregående kalenderår. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2022 avser utsatthet under 2021.

– När det gäller utsatthet för brott så ställs frågorna nu i år, men de frågor som ställs handlar om personen har utsatts för brott under år 2022, säger Emelie Holst.

Sanna Wallin är projektledare för NTU på Brå.

– Oavsett om man känner sig trygg eller otrygg, eller om man varit utsatt för brott eller inte, är alla svar lika viktiga. De som deltar i undersökningen bidrar till att öka kunskapen om otrygghet, självrapporterad utsatthet för brott och förtroende för rättsväsendet. Utifrån resultaten kan vi se på utvecklingen över tid och även hur den skiljer sig mellan olika grupper i befolkningen, säger hon i ett pressmeddelande som publicerades i samband med att utskicket gick ut.

Undersökningen bedöms kunna representera hela den svenska befolkningen i åldrarna 16–84 år relativt väl. Sara Westerberg, utredare på Brå, menar att undersökningen är viktig på många sätt.

– I NTU efterfrågas utsatthet för brott oavsett om brottet är polisanmält eller inte. Resultaten är därför, i många fall, en bättre indikator för utsatthet för brott än statistiken över polisanmälda brott. Det här är värdefull information som kan komma till nytta när samhället ska vidta åtgärder för att öka tryggheten och minska brottsligheten, förklarar hon.

Stor medieuppmärksamhet

NTU är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Brå har genomfört NTU sedan 2006. Nationella trygghetsundersökningen slog igenom på allvar i det svenska mediebruset åren 2017 och 2018, då den kraftiga ökningen av utsatthet för sexualbrott som NTU redovisade fick stor uppmärksamhet i medier och i den politiska debatten.

Mellan 2012 och 2016 ökade nämligen andelen personer som blivit utsatta för sexualbrott från 0,8 till 2,4 procent, enligt NTU.

I NTU som presenterades i januari 2017 och som genomfördes våren 2016 uppgav 31 procent av kvinnorna att de kände sig ganska eller mycket otrygga när de gick ut i sitt bostadsområde på kvällarna. Det var en ökning från 25 procent 2015.

Bara omkring 10 procent av alla sexualbrott anmäls. Och endast omkring 10 procent av de sexualbrott som anmäls blir i sin tur uppklarade. Endast 5 av 100 anmälda våldtäkter resulterar i en fällande dom.

Strax före jul redovisade Brottsförebyggande rådet (BRÅ) statistik över antalet personer som registrerats som målsägare vid brottsanmälningar under åren 2014–2021.

Rapporten visade att antalet målsägare för våldtäkt på kvinnor ökade med 51 procent under perioden.

60-tal #Metoo-upprop

Sedan år 2017 har andelen kvinnor som uppger att de har utsatts för sexualbrott minskat något. En anledning till detta är #Metoo-uppropen, som fick ett större genomslag i Sverige än i många andra länder i världen.

I mars 2018 överlämnade representanter för 65 #Metoo-upprop över förslag på åtgärder för att hantera brott och sexism till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) under ett möte i Historiska museet i Stockholm.

Istället för att belysa de verkliga orsakerna till de många övergreppen ägnade sig medierna till snaskiga reportage om sex och kändisar. Under 2018 och 2019 fälldes därför flera svenska medier i Pressens opinionsnämnd för publiceringar i samband med #Metoo.

Pressombudsmannen Ola Sigvardsson beskrev hur publiceringarna gjorde #Metoo en otjänst där en ”kittlande journalistik” gjorde att ”en cocktail av kändisar och sex känns oemotståndlig”.

Även om en liten minskning skett när det gäller andelen kvinnor som rapporterar utsatthet för sexualbrott, har dessa brott fortsatt att öka bland barn och unga. Förra året uppgav 45 procent av eleverna i årskurs nio att de hade utsatts för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott under de senaste tolv månaderna, visar en rapport som Brå släppte i slutet av oktober.

Rapporten ”Skolundersökningen om brott” visar att skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel och fysiska sexuella kränkningar.

Brås rapport bekräftar bilden som framkommer i Stiftelsen Allmänna Barnhusets kartläggning av sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn som genomfördes 2020-2021. Kartläggningen visade att av 3282 tillfrågade elever i årskurs tre på gymnasiet sa vart fjärde barn att de har varit utsatta för ett sexuellt övergrepp någon gång under uppväxten. Mer än var tredje flicka, 36 procent, hade varit utsatt för sexuella övergrepp; bland pojkarna hade 12 procent varit utsatta.

Inser inte vidden

Den dramatiska ökningen av sexuella övergrepp mot barn får liten uppmärksamhet i riksmedier och i riksdagspolitiken. Ett undantag är riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint (M), som i omgångar debatterat frågan i riksdagen, liksom hennes partikollega Johanna Rantsi, som i en riksdagsmotion i slutet av förra året hänvisar till en nationell studie från år 2022 av Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

– Sexuella övergrepp bland unga ökar och vuxenvärlden bör göra allt vi kan för att motverka och minska den trenden. Samtidigt som sexualbrott ökar leder endast fem av 100 anmälda våldtäkter till fällande dom. Det är skrämmande siffror och riskerar att urholka såväl tilltron till rättsväsendet som till övriga samhällets institutioner, skriver hon i en riksdagsmotion nu i november som föreslår att preskriptionstiden för sexualbrott tas bort, inte minst när det gäller sexualbrott mot barn och unga, skrev hon i motionen.

Åsa Landberg, legitimerad psykolog och psykoterapeut, är projektledare för de kartläggningar av sexuella övergrepp mot barn som Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomfört på uppdrag av regeringen. Hon tror att politikerna inte inser vidden av vilka konsekvenser övergreppen får.

– Det är dessutom svårt att ta in, samtidigt som det finns många myter kring sexuella övergrepp, som att det bara är vuxna eller främlingar som utför dem, säger Åsa Landberg.

– Det finns en tystnadskultur överhuvudtaget. Efter #Metoo blev det en markant skillnad. Speciellt flickorna tyckte att det blev lättare att prata om övergrepp medan pojkarna blev rädda för att bli anklagade. Men mörkertalet är fortfarande stort; i vår undersökning hade endast 14 procent av dem som hade utsatts för ett övergrepp berättat om det för någon annan. Endast sju procent hade polisanmält och bara fyra procent hade kontaktat socialtjänsten. Även bland vuxna finns det ett stort mörkertal, säger Åsa Landberg.