Den svenska förskolan kostar skattebetalarna 84 miljarder kronor per år men får hela tiden ett allt större uppdrag av politikerna. Detta sker samtidigt som förskolepersonalens fackförbund hela tiden slår larm om långtidssjukskrivningar, stora barngrupper och hur barn utsätts för faror.

Lösningen som beskrivs som enda vägen är mer skattepengar och fler anställda, en åsikt som nu senast framfördes av förskolelärarnas fackförbund via en debattartikel i Dagens samhälle.

Nio av tio som arbetar inom vård- och omsorgsyrken idag är kvinnor, ofta med låga löner och litet inflytande.

Enligt en proposition som S-regeringen lade fram strax före valet 2022, ska staten inskränka det kommunala självstyret genom att införa ett tvång för alla kommuner att skriva in barn från det år barnet fyller tre år.

Det gäller barn till nyanlända men också barn som ”anses ha behov av förskola”. Även barn som går i pedagogisk omsorg, exempelvis familjedaghem, ska omfattas av inskrivningen i närmaste förskola, trots att föräldrarna inte önskar det.

Tvingar föräldrar att arbeta

– Socialdemokraterna vill ha obligatorisk förskola för alla tvååringar. Det ska vara bra för integrationen och för att få människor i arbete. Men i själva verket tvingar det småbarnsföräldrar att arbeta som mest när barnen behöver dem som bäst, menar Madeleine Lidman. Hon leder Hemmaföräldrars nätverk som idag har över 5 000 medlemmar.

– Att föräldrar vill ta hand om sina egna barn är bara ett problem för totalitära makthavare, fortsätter hon.

– Det är många barn som inte får det de behöver under de första åren. Jag är lite förvånad över att man inte kan sin historia. Varför ser man inte de problem som finns och som började redan på 1990-talet? Det är konstigt att ingenting händer, det är är synd om personalen och det är synd om barnen, säger Madeleine Lidman.

Barndom decimeras till ett år

Hon konstaterar att barndomen numera har decimerats till ett år.

– Ja, lite så har det blivit. Sedan ska barnet lämna hemmet och bli en elev som ska undervisas om digitalisering och programmering. Behöver de verkligen lära sig det som ettåringar? Jag tror att vi har tappat bort vad små barn behöver. Därmed har vi också tappat bort föräldrarnas roll, säger hon.

– Små barn ska idag tillbringa tid i en stor barngrupp 8-10 timmar per dag utan en rimlig möjlighet att anknyta till en vuxen person. Är det rimligt att tro att barn får vad de behöver i en sådan situation? Förskolan är inte utformad för barnens behov. Vi ser därför en ständigt ökande psykisk ohälsa, menar Madeleine Lidman.

Hemmaföräldrars nätverk, som riktar sig till de föräldrar som har barn i förskoleåldern, upplever en stor medlemstillströmning i samband med inskrivningstider till förskolan varje höst och vår.

– Då har vi ett stort inflöde av föräldrar som vill ha stöd, fler än vad jag hinner med. De letar efter alternativ. Den vanligaste föreställningen jag möter är att föräldrar tror att det absolut inte går att ta hand om barnet själv. Alla säger till dem att det är helt omöjligt, att man måste vara utbildad för att ta hand om barn.

Madeleine Lidman beskriver att många känner den här osäkerheten och hela tiden får höra att förskolebarn klarar sig bättre i skolan och har en bättre psykisk hälsa.

– Det är information som går ut via Folkhälsoinstitutet. Detta sägs samtidigt som verkligheten säger precis tvärtom: skolresultaten försämras hela tiden och den psykiska ohälsan ökar dramatiskt. Man säger saker som inte stämmer med vad som faktiskt sker.

Högre kortisolhalt av stress

De undersökningar som Folkhälsoinstitutet bygger sina uttalanden på är gjorda på 1970-talet, konstaterar Madeleine Lindman.

– Jag har varit i kontakt med myndigheten och har hänvisat till undersökningar i USA som visar att förskolebarn har fler beteendeproblem och sämre skolresultat. En undersökning översatte jag till och med och ville dela med Folkhälsoinstitutet. De tog emot den men fortsätter att hänvisa till gamla undersökningar. Det finns ingen forskning om förskolans effekt, men väldigt mycket åsikter.

För 10-15 år sedan kontaktade hon även professor Frank Lindblad på Uppsala universitet som ville följa upp studier från 1974 som visade att dagisbarn hade en förhöjd kortisolhalt på grund av stress.

– Han fick inga pengar för en sådan studie, konstaterar Madeleine Lidman, som är kritisk till att Socialdemokraterna vill ha obligatorisk förskola för alla tvååringar.

Totalt ointresse

År 2020 samlade Föräldraupproret I (där Hemmaföräldrars nätverk ingår) in över 25 000 namnunderskrifter mot obligatorisk förskola, vilket enligt Madeleine LIdman visar på att motståndet mot tvång är starkt hos befolkningen.

– När vi var ett gäng föräldrar från Hemmaföräldrars nätverk som ville överlämna dessa namnunderskrifter, så ville inte någon från Socialdemokraterna ta emot namninsamlingen, trots att vi kämpat i veckor med att få någon att komma och möta oss. Det visar hur totalt ointresserade Socialdemokraterna är av att lyssna på oss vanliga små gräsrötter och ta del av vårt perspektiv i olika frågor.

Madeleine Lidman kommenterar även Fackförbunden Kommunals och Sveriges Lärares nyligen framförda krav om en lagstiftning som anger ett maxtak för storleken på barngrupper och en miniminivå för personaltätheten.

– Frågan var aktuell redan för 23 år sedan då Barnombudsmannen varnade för låg personaltäthet, som gjorde att personalen inte hann med basal omsorg eller att stimulera barnen i deras utveckling. Det är orimligt att tro att förskolan kommer att få de pengar de egentligen behöver. Ändå vill våra politiker öka deltagandet i förskolan, säger Madeleine Lidman.

Politiker gör hembesök

– I Malmö har kommunen beslutat att göra hembesök för att informera föräldrarna om att deras barn är inskrivna i förskolan. Hur kommer det att uppfattas av föräldrarna? Att politiker vill tvinga in alla barn i förskolan är steg mot ett kontrollsamhälle. Jag skulle önska att man jobbade med förskolan men att man också är öppen för att alla barn inte mår bra av att vara i stora barngrupper en stor del av sin tid.

– De berömda studierna i Tennessee, USA, visar att inskrivning i förskola enbart har negativa effekter både på skolresultat, barnens utveckling och det psykiska välmåendet. Redan 2014 varnade professor Ulla Waldenström i boken ”Hur mår barnen i förskolan?” för att det saknas forskning i Sverige på vilken effekt förskola har på barn, säger Madeleine Lidman.

Hon efterlyser mångfald där föräldrar kan välja sin egen väg.

– Kvinnor i Sverige är långt ifrån att ha den frihet de så väl förtjänar. Vi lever bara en gång och många har drömmar om ett helt annat liv än det de med järnhand tvingas att leva. Nästa stora frihetskamp kommer att stå för kvinnors rätt att gå sin egen väg och välja tid för barn om de vill, där politikens ramar ska stötta istället för att styra. Men dit har vi långt kvar, avslutar Madeleine Lidman.