Lars Borgnäs avslöjade år 2004 att Estonia använts av försvaret för militära transporter. Strax efter avslöjandet i SVT:s Uppdrag granskning fick han ett anonymt tips om en rysk attack på Estonia vid förlisningen.

– Det handlade om last med nukleärt material som ryssarna inte ville skulle gå dem ur händerna, säger han till Inblick.

Eftersom Lars Borgnäs för knappt 20 år sedan inte kunde få bekräftat att dokumentet fanns kunde han inte gå vidare med uppgifterna.

För ungefär tre år sedan fick Lars Borgnäs ta del av det dokument som låg bakom det anonyma tipset.

Den tiosidiga rapporten var skriven på Sjöfartsverkets papper men saknade datum och undertecknare.

Han fick dokumentet av en person som hade hittat det i Sjöfartsverkets arkiv. Ingen på myndigheten har velat befatta sig med rapporten.

Lars Borgnäs har än så länge inte lyckats få någon som bekräftar att innehållet är äkta, men kommer nu att ge brevet till Jonas Bäckstrand, stf generaldirektör på Statens haverikommission, för att få en kommentar.

– Förlisningen skulle enligt dokumentet ha skett i samband med att låsen till bogvisiret hade lossats för att kunna dumpa en viss last i havet, förklarar Lars Borgnäs, som har skrivit flera böcker om Estoniakatastrofen, Palmemordet och Ubåtskränkningarna.

På Sjöfartsverkets papper

– Låsen blev på så sätt försvagade. Det angrepp utifrån som samtidigt skedde skulle endast stoppa färjan. Detta angrepp hade inte sänkt fartyget om inte bogvisiret hade försvunnit. Det handlade om last med nukleärt material som ryssarna inte ville skulle gå dem ur händerna, fortsätter han.

– Rapporten är väldigt fantastisk, men det kan inte uteslutas att den är äkta. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle skriva en tiosidig rapport på Sjöfartsverkets papper om den var falsk.

När Lars Borgnäs kontaktade förre generaldirektören på Sjöfartsverket, Anders Lindström, ville denne inte kommentera dokumentet och ville heller inte att det skulle skickas till honom.

– Attityden hos de tjänstemän på Sjöfartsverket som jag kontaktade tydde på att detta kunde vara en het potatis. Jag mötte en avvisande attityd, berättar Lars Borgnäs.

– Enligt rapporten hade amerikanerna varit nere och hämtat materialet. Rapporten framställer inte scenariot som bevisat, utan som en teori där uppgifter är samlade från olika håll, bland annat från egna underrättelseuppgifter och från det tyska Meyervarvets rapport.

– Vissa fakta i rapporten går att kontrollera. Jag vill därför testa vissa påståenden av teknisk karaktär med Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen för att se vad han säger om det.

Estonia-dykningar i hovrätten

Hovrätten för Västra Sverige prövade i går tingsrättens dom i målet om brott mot gravfriden vid Estonia.

Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson friades i februari 2021 av tingsrätten från anklagelserna om gravfridsbrott. Tingsrätten påpekade att de åtalade befann sig på ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten när dykningarna gjordes och ansåg att de därför inte kunde dömas av en svensk domstol.

Hovrätten skickade dock tillbaka Estonia-fallet till tingsrätten i februari förra året, och i höstas dömdes journalisterna till dagsböter av Göteborgs tingsrätt efter dokumentären som fått Stora journalistpriset och fått tre länder att utreda Estonia-haveriet på nytt.

Journalister som Jan Guillou och Janne Josefsson, som fick journalistpriset för 39 respektive 21 år sedan, har – istället för att försvara sina journalistkollegor som ställs inför rätta – på DN Debatt anklagat dokumentären för att skapa ett bländverk och sprida konspirationsteorier.

Förra generaldirektören vid Riksrevisionsverket Inga-Britt Ahlenius, journalisterna Lars Borgnäs och Susanna Popova samt Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, svarade att haveriutredningen efter katastrofen inte var oberoende utan ”bestod just av de intressenter som borde ha utretts av en oberoende part”.

Brev till riksdagsledamöter

Förra veckan distribuerades Sara Hedrenius bok om Estoniakatastrofen ”...det ser illa ut” till alla ledamöter i Sveriges riksdag. Tillsammans med boken bifogades ett brev från Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga SEA, som representerar 231 anhöriga och överlevande.

”Statens haverikommission har nu dragit slutsatsen att M/S Estonia inte var sjövärdig. Tvärtemot vad den ursprungliga haveriutredningen JAIC kom fram till, något som ändrar alla förutsättningar för hur Estoniakatastrofen borde hanterats politiskt och rättsligt”, lyder brevet.

”Dessutom har stora skador upptäckts på vraket; enligt JAIC var skrovet intakt. Två mycket allvarliga fel i den officiella haverirapporten som måste utmynna i en helt ny oberoende utredning.”, fortsätter det och uppmanar riksdagsledamöterna att läsa den bifogade boken.

”Nu har vi tröttnat på riktigt”, konstaterar anhöriga och överlevande, som anklagar Statens haverikommission för att inte berätta att man vid fotografering i somras misslyckades med att få bilder som visar hur hålet, som avslöjades i dokumentären, ser ut.

På 3D-modellen som Haverikommissionen tagit fram syns området kring hålen som vita fläckar.

”Rent bedrägeri av en svensk myndighet med syftet att påverka media och allmänhet”, skriver SEA och fortsätter:

”På allvar, nu får det vara nog! Vi kräver att regeringen tillsätter en parlamentariskt utsedd grupp som fastställer orsaken till och ansvaret för förlisningen...”

Avsevärd skillnad

Den preliminära haveriutredningen konstaterar att man inte vet vad som har orsakat hålen, konstaterar Lars Ångström, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet. Han pekar på att det är en avsevärd skillnad på den förra haverikommissionens slutsats att Estonia var sjövärdig och den nya – som säger att Estonia inte var sjövärdig.

– All information som ligger till grund för denna nya slutsats var tillgänglig redan vid förra haveriutredningen. Detta visar att den officiella haverikommissionen (JAIC) på flera punkter bevisligen har haft fel.

– Det blir svårt att ta den utredningen på allvar. Hur kommer det sig att hon bedömdes vara sjövärdig? Hur kommer det sig att uppgiften om när slagsidan uppstod också är fel? Hur kommer det sig att hålen inte hittades? Fokus Estonia har konstaterat att det finns ytterligare sju hål på Estonias skrov. Det är på så många viktiga punkter som JAIC har brustit. Slutsatsen borde vara att göra en ny, förutsättningslös haveriutredning, menar Lars Ångström.

Margus Kurm, tidigare statsåklagare i Estland och landets utredare av katastrofen åren 2005-2009, ledde hösten 2021 en privat dykexpedition med vrakexperten Linus Andersson och 45 andra personer vid Estonias skrov – precis som Henrik Evertssons och Linus Anderssons expedition hösten 2020 – utan att bli åtalad av en svensk åklagare.

Har du någonsin funderat på möjligheten att du kommer att bli åtalad av det svenska rättssystemet på grund av din utredning?

– Det skulle vara olagligt i termer av internationell rätt, och de vet det, svarar Margus Kurm på Inblicks fråga och får stöd av Lars Ångström:

– Tillämpningen av den svenska lagen visar på en oacceptabel godtycklighet. Det går antagligen inte att lagstifta på det sätt som Sverige har gjort, menar Lars Ångström.

I september 2021 betonade kammaråklagare Helene Gestrin att Kurms dykningar var olagliga eftersom det bara är staterna, eller någon på uppdrag av staterna, som får dyka vid Estonia.

– Allt annat är fortfarande förbjudet, sa hon till TT.

Helene Gestrin, som överklagade tingsrättens friande dom, vill inte svara på frågan varför Margus Kurm inte åtalats.

– Eftersom jag sedan några år inte längre arbetar vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, så hänvisar jag frågan till dem, säger hon inför veckans rättegång.

Inte heller vice chefsåklagare Helena Grünwald på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet vill svara på om Kurms undersökning var olaglig:

– Bedömningar i en sådan fråga gör inte Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet generella uttalanden om, svarar hon.