Ryssland, som misslyckats med att uppnå plötslig seger i Ukraina, tycks övergå till ”Plan B” – en taktisk förändring som försöker pressa Ukraina att acceptera neutralitet och ryska territoriella anspråk, säger amerikanska tjänstemän till Wall Street Journal.

Den nya strategin handlar om att säkra viktiga territoriella mål samtidigt som de söker hävstång för att tvinga den ukrainska regeringen att acceptera neutralitet mellan Ryssland och väst.

USA och dess allierade har tolkat den ryske presidenten Vladimir Putins initiala mål som lägga beslag på Kiev inom några dagar och ersätta den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskys regering med en pro-rysk regim – precis som Stalin och Röda armén gjorde i Östeuropa efter andra världskriget.

Nu tycks målet vara militära påtryckningar för att få Zelenskij att överge sina förhoppningar om att ansluta landet till väst och gå med på en neutral status och andra ryska krav.

Säkerhetspolisen granskade

Under tiden som kriget fortsätter i Ukraina pågår en intensiv försvarsdebatt i Sverige. I helgen berättade Sveriges förre överbefälhavare (ÖB) Sverker Göransons i Sveriges Television (SVT) om reaktionerna på ett uttalande i Svenska Dagbladet på nyårsafton 2012 om Sveriges bristande försvarsförmåga.

Hans uttalande granskades av åklagarkammaren för säkerhetsmål, för att se om ÖB kan ha gjort sig skyldig till brott mot rikets säkerhet.

– Jag låter Säkerhetspolisen titta på de här uppgifterna, och lyssna runt helt enkelt, få en indikation på om det här är någonting som överbefälhavaren kan säga utan att avslöja någonting som han inte ska avslöja, sa chefsåklagare Tomas Lindstrand på åklagarkammaren för säkerhetsmål.

Den dåvarande överbefälhavaren sa att vid ett angrepp mot ett begränsat mål skulle Sverige kunna försvara sig ungefär en vecka på egen hand.

– Min uppgift var som chef för Försvarsmakten då att kunna informera på ett sätt så att alla förstod vad vi pratade om, sa han till SVT i helgen.

Väckte uppståndelse

Anders Brännström väckte stor uppståndelse i januari 2016 när han som arméchef gick längre än vad försvaret och försvarspolitiker gjorde och sade att Sverige kan vara i krig om några år. I 40 år hade han då varit anställd på Försvarsmakten och hann stiga till generalmajor, den tredje högsta officersgraden i den svenska Försvarsmakten.

Som chef för en av det svenska försvarets tre försvarsgrenar - armén, marinen och flygvapnet - vägde hans ord tungt. Försvarsmaktens officiella linje stod dock kvar, trots Brännströms uttalanden. På försvarsmaktsbloggen skrev exempelvis generallöjtnant Dennis Gyllensporre att det inte fanns något direkt militärt angreppshot mot Sverige men att ett militärt angrepp aldrig kan uteslutas, även om det är osannolikt.

Det var i en broschyr som Försvarsmakten hade skickat ut inför Markstridsdagarna i Boden som han skrev påståendet om att Sverige om några år kan vara i krig.

Fick sparken

Men Brännströms frispråkighet slutade inte där. ”Sveriges armé är chanslös vid ett angrepp” varnade han för i en intervju i Dagens Nyheter i början av 2018 och skrev en vecka senare en debattartikel i Svenska Dagbladet som innehöll formuleringen ”Försvarets styrka har ofta varit i otakt med den aktuella hotbilden”.

Dessa uttalanden från generalmajoren, som knappt en månad tidigare hade utsetts till chef för Ledningsstabens totalförsvarsavdelning i Högkvarteret och även var projektledare för övningen Viking 18 som pågick till juni 2018, ledde till att han den 25 januari 2018 via ett sms från ÖB Micael Bydéns assistent beordrades att nästa dag infinna sig på ÖB:s tjänsterum.

På mötet med ÖB fick Brännström sparken som chef för totalförsvarsavdelningen och uppmanades att gå i pension efter övningen Viking 18. Brännströms frispråkighet i medier angavs som skäl.

Blev kyrkopolitiker

I dag är Anders Brännström, son till förre biskopen i Luleå stift Olaus Brännström, kyrkopolitiker i Uppsala stift. Han beklagar att det säkerhetspolitiska etablissemanget inte lyssnade till hans varningar.

– Framför allt beklagar jag att vi har förlorat så mycket tid för att folk inte ville lyssna, säger han till Inblick.

– Det blev viktigare att skjuta på pianisten än att lyssna till det musikstycke som framfördes. Tyvärr är det samma personer som sitter och tar beslut om vårt försvar i dag. Det är märkligt att man i Sverige har så svårt med en avvikande mening från en människa. Jag själv har alltid försökt att lyssna till personer som säger något som går emot strömmen.

– Det som kan störa mig är att mycket av det som jag har vikt hela mitt liv åt riskerar att gå förlorat för att man hävdade att det inte alls fanns något hot. De upprustningar som man pratar om att göra nu kunde man ha gjort redan år 2016. Om man har fått ett ansvar för ett område förväntas man ta ansvarsfulla beslut. Hur tänker man nu sova inför framtiden med tanke på de beslut som tagits?

Utbredd aningslöshet

Anders Brännström konstaterar att Ryssland just nu har kastat sig över Ukraina och att Putin då knappast har någon anfallskraft mot Sverige.

– Men kriget i Ukraina kommer att avgöras och om det då blir en konflikt mellan Ryssland och Nato, blir Gotland, Blekinge och Nordkalotten högintressant. Precis som Ukraina är vi inte med i Nato. Ryssland hade kunnat använda sina stridskrafter mot oss istället. Hur blir det nästa gång?

– Det finns en stor och utbredd aningslöshet, varnar han.

Hur mycket beror den svenska oviljan till att ha ett fungerande försvar på aningslöshet och hur mycket beror på påverkans-operationer från främmande makt?

– Det är omöjligt för mig säga något om. Jag tror att till största delen handlar det om aningslöshet, men med en så skicklig militärmakt som Ryssland skulle jag vara mycket förvånad om det inte förekom påverkansoperationer mot Sverige på detta område, menar Anders Brännström, som i april 2018 även sparkades som Försvarsmaktens ledamot i Kungafondens styrelse.

En miljon i förlikning

I maj samma år fick han inte delta i en chefsfältövning samtidigt som en hemligstämplad bedömning av Brännströms lojalitet förhindrade honom att representera Försvarsmakten, hantera hemlig information och delta i stabsorienteringar.

I juni meddelade Försvarsmakten att han skulle tjänstgöra som ”till förfogande” vid Högkvarteret och vara underställd en överste, två nivåer under hans egen militära grad. Officersförbundet stämde Försvaret och i september skedde en förlikning där Brännström fick drygt en miljon kronor.

Strax före årsskiftet 2019/2020 kom ett JO-beslut som försvarade Brännströms frihet att framföra sina synpunkter men som inte klandrade Försvarsmaktens agerande eftersom denna frispråkighet kan leda till att det blir omöjligt för den anställde att utföra sitt arbete på ett sätt som arbetsgivaren kan acceptera.