Psykologen Alf B Svensson: Du duger som förälder

När han och frun Kerstin fick barn för drygt 50 år sedan fick alla nyblivna föräldrar boken ”Leva med barn” skriven av en barnläkare.

– Han var väldigt negativ till bestämda gränser. Det räckte att ge barnen kärlek och tid, berättar Alf B Svensson för Inblick.

– Sedan kom tv-programmet ”Supernanny Sverige” med Anna-Karin Billgren Wyndhamn. Där var det barn som tagit makten fullständigt. Hon gick in och styrde upp genom att ge dem time out, fortsätter Alf B Svensson.

Genom serien visade Billgren att det var helt nödvändigt med gränser.

Lågaffektivt bemötande

– Nu är det en expert som tycker att vi ska använda lågaffektivt bemötande, det vill säga att föräldrar inte ska brusa upp eller bli arga. Så det är inte undra på att föräldrar blir osäkra.

Det krävs inga perfekta föräldrar som följer alla råd för att få fina barn, enligt Alf B Svensson.

– Det är inte farligt att göra lite fel ibland, man är människa. En del har för höga krav och dömer sig för hårt.

– Bara man visar att man älskar sina barn, och säger förlåt om man går över gränsen, så är barn villiga att förlåta.

Statistik visar att 20 procent av barn som växer upp i familjer med kriminalitet och missbruk ändå blir trygga och harmoniska.

– De kallas för maskrosbarn. Sedan finns det orkidébarn som är väldigt sårbara och känsliga; det är olika från barn till barn hur de reagerar.

Arg på ett bra sätt

När Alf är ute och föreläser märker han att det finns två frågor som föräldrarna brottas mest med: att sätta gränser och att bli arg på ett bra sätt. Enligt honom är det viktigt att inte trycka ner sina känslor.

– Om man trycker ner sin ilska, då blir det en explosion förr eller senare. Istället ska man visa ilskan när den är färsk.

– Det är två saker man ska undvika: ”du-budskap” och orden ”aldrig” och ”alltid”.

Alf ger exempel på du-budskap: ”Du bråkar jämt, ”Du lyssnar aldrig.” Det är bättre att säga: ”Nu är jag arg på dig” eller ”Nu är mitt tålamod slut”.

– Då visar man vad man känner och vill utan att häva ur sig negativa kommentarer om barnets personlighet.

Han konstaterar att svenska föräldrar har en övertro på att tala barnen till rätta.

– Det finns inga föräldrar i hela världen som lägger ner så mycket tid på att resonera och förklara. Man kan göra det lite kort, men det är ingen idé att fortsätta om det inte hjälper.

– Hjälper det inte att säga till, så får man vara bestämd. Istället för att fråga: ”Varför kan du aldrig lyssna?” så säger man: ”Nu gör du som jag säger”, då är chansen större att de förstår.

Tomma hot

På föreläsningarna brukar 90 procent av åhörarna räcka upp handen på frågan om de brukar hota sina barn, men bara 10 till 20 procent genomför det de sagt.

Rådet är att sätta sig ner och fundera på när det brukar bli konflikter och tänka ut logiska konsekvenser.

– När man suttit ner innan och planerat, så styrs man av förnuftet istället.

Att konsekvenserna är logiska gör det lättare för barnet att förstå. Ett exempel kan vara att om barnet tramsar vid matbordet får det gå från bordet.

– Det vanligaste hotet idag är skärmförbud, men barn ser ingen logik i att trams vid middagen leder till mobilförbud.

På frågan hur man ger sitt barn självkänsla svarar Alf att ett barn behöver fem gånger mer kärlek än tjat och kritik.

– Ju mer man tjatar, desto mer uppmuntran ock kärlek behöver man ge vid andra tillfällen.

I detta sammanhang är kärlek viktigare än uppmuntran.

– Istället för att säga ”Vad duktig du är” kan man säga ”Jag älskar dig.”

Bry sig om andra

Att stå framför spegeln och peppa sig själv, som experter tipsar om, påverkar inte självkänslan i någon högre grad.

– Istället ger det självkänsla att bry sig om andra, att vara en schysst kompis och ställa upp. Då får man mycket positiv feedback från andra och då växer självkänslan.

– Det som inte kommit fram i debatten är att lära sina barn att leva efter sina viktigaste värderingar.

Först behöver man komma på vad som är viktigt. Det kan vara att vara bra i skolan, vara bra på idrott och så vidare.

– Man behöver få barnen att fundera på hur de ska vara och uppmuntra dem att leva efter de värderingarna.

– Och så måste man lära sig att se misslyckande som ett inlärningstillfälle och inte som ett bevis på att man är misslyckad.

När det gäller skärmtid hänvisar han till forskningsresultat som säger att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls. Äldre barn tittar i genomsnitt tre, fyra timmar på sina skärmar och det kan vara en utmaning.

– Det har aldrig varit så viktigt som nu för kristna föräldrar att vara tydliga med vilka värderingar man vill överföra. Det är så många influenser som påverkar från andra hållet.

En kvart om dagen

Han rekommenderar föräldrar att prata med sina barn en kvart om dagen.

– Det behöver inte vara så märkvärdigt, det räcker om du är riktigt närvarande och lyssnar.

Om det är barn som inte har så lätt för att prata kan man istället hitta på något tillsammans att göra, som att fixa cykeln.

Den nya boken är en uppföljning på ”Våga vara förälder” som han skrev för 20, 30 år sedan.

– Det har kommit mer forskning och jag ville sammanfatta det jag lärt mig.

– På de kristna förlagen har det kommit ut böcker om hur man leder barnen till tro, men inte om föräldraskap i allmänhet på 10, 15 år. Det är märkligt.

Om de egna barnen är vuxna tipsar Alf om att ge bort den till sina barnbarns föräldrar.