Försvarsmakten har påträffat personer med kopplingar till Ryssland vid svenska ammunitionslager, militära baser och vid militärövningar, berättar försvarsminister Peter Hultqvist i Aftonbladet.

Oförklarliga drönarobservationer och skuggning av marinövningar är andra aktiviteter när rysk krigsplanläggning sker på svensk mark enligt Hultqvist.

– Ryssland bedriver aktivt spioneri mot Sverige. Det handlar om rekrytering av spioner men också direkt informationsinhämtning vid militära övningar, olika typer av infrastruktur och militära operationer. Det här är en realitet som svensk allmänhet måste ha kunskap om, säger Sveriges försvarsminister till tidningen.

Bo Theutenberg, professor i folkrätt och folkrättssakkunnig på UD under perioder då statsministrarna Thorbjörn Fälldin och Olof Palme ledde Sveriges regeringar, tycker att Peter Hultqvists kommentar låter en aning yrvaken.

– Så här har ryssarna alltid gjort. TIR-lastbilar “åkte fel” och kartlade vapenförråd, och polska tavelförsäljare registrerade militärflygpiloter och annat. Jag förstår inte varför Aftonbladet hade detta som en nyhet. Moskva har spionerat på Sverige på detta sätt sedan 1950-talet. De riktigt farliga spionerna är dessutom inte de som stryker omkring med kikare och kamera, samt tömmer hemliga brevlådor. De som kan göra mest skada är de som sitter på höga poster exempelvis inom UD eller inom försvaret, säger Bo Theutenberg.

– En av de stora spionerna i Skandinavien som avslöjades heter Arne Treholt. Han var statssekreterare för den norske ministern Jan Evensson och ansvarig för norrmännens samtal med Moskva om en kärnvapenfri zon. Inflytelseagenter som sitter med de riktigt stora, strategiska besluten är betydligt farligare än de som smyger omkring och kartlägger ammunitionsförråd, varnar folkrättsprofessorn.

Ryska diplomater spionerar

I mars bekräftade Säkerhetspolisen att var tredje rysk diplomat i Sverige är underrättelseofficerare som verkar under diplomatisk täckmantel. Något specifikt antal gick man inte ut med, men det finns ett 30-tal personer på Rysslands ambassad.

Säpos beräkning innebär alltså att tio ryska diplomater sysslar med spioneri.

Bo Theutenberg frågar sig varför regeringen endast utvisade tre ryska diplomater, när Säpo konstaterat att betydligt fler var spioner.

– Alla diplomater på ryska ambassaden är i princip spioner, konstaterar han.

Theutenbergs tidigare chef, Pierre Schori som var kabinettssekreterare på UD mellan åren 1982 och 1991, sa till Dagens Nyheter (DN) att han inte tyckte att det är rätt tillfälle för ett land att klippa kontakterna med Ryssland:

– Nu pågår förhandlingar i Turkiet och vill man ha ett eldupphör eller få ett slut på kriget i Ukraina då ska man inte bryta förbindelserna. Det finns ingen vits med att klippa kontakterna just nu, sa han.

Och den 13 april sa Pierre Schori nej till ett svenskt Nato-medlemskap i Sveriges Radios ”Nordegren & Epstein”.

Bo Theutenberg har utpekat Pierre Schori som en av dem som har samröre med KGB.

– Man behöver inte bevisa något, Schori bevisar allt själv, säger Theutenberg om hans uttalande.

Schori utpekad

Även spionen Stig Bergling har för Anders Jallai pekat ut Schori som KGB-spionen Valentin, med hänvisning till KGB-översten Oleg Kagulin som år 1994 släppte en bok om sina 32 år i KGB. I uppföljaren ”Spymaster” skrev Kagulin år 2008: ”Vi hade bra källor i Sverige och Norge, eftersom vissa skandinaver kom till oss för att de var engagerade socialister”.

I underrättelsearkiv i Prag fann säkerhetsexperten Svante Winqvist år 2015 dokument om hur Tjeckoslovakiens spion i Stockholm, Vladimir Koudelkas, hade Schori som rapportör. KGB-översten Oleg Gordievskij, som hoppade av år 1985, pekade också ut Schori som KGB:s viktigaste informationskälla i Sverige.

Inblick har vid flera tillfällen bett om en kommentar angående dessa utpekanden, men Pierre Schori har konsekvent avböjt.

I februari varnade Bo Theutenberg för att Sverige inte har varit så hotat militärt på 80 år. Veckorna innan Rysslands invasion av Ukraina drog han sig inte för att jämföra dagens spända läge med andra världskrigets inledningsskede.

– Det som för Sveriges del händer just nu är ungefär detsamma som vi upplevde när Hitler angrep Danmark och Norge den 9 april 1940. Ingen visste då om Sverige skulle bli indraget i kriget och vi hade lika dålig krigsmakt då som nu, sa han och konstaterade att Sverige inte har varit utsatt för någon direkt risk för angrepp sedan dess.

Hoten mot Sverige

Hur ser han då på hoten mot Sverige idag i jämförelse med hur det såg ut för ett halvår sedan?

– Med tanke på Putins hänsynslösa agerande och totala brist på respekt för människoliv så har hoten ökat. Ryssland följer inga folkrättsliga regler och bombar medvetet civila mål. Behandlingen av civilbefolkningen, som bombningen av järnvägsstationen nu senast, demonstrerar en total likgiltighet inför människoliv, säger Bo Theutenberg.

– Hotet har även ökat mot Sverige på grund av de ständigt återkommande kärnvapenhoten från Putin, lägger han till.

Han menar samtidigt att Sveriges säkerhet har stärkts av de starka säkerhetsgarantier som vårt land har fått från tunga Nato-länder.

– Även om vi nu måste rusta upp själva är ett Nato-medlemskap den stora avgörande faktorn för Sveriges säkerhet, annars hade vi gått under, menar han.

– Sveriges förmodade Natomedlemskap kommer att ge oss ett starkare skydd. Nu håller Erdogan Sverige och Finland som gisslan, men han borde rimligen inse att Finlands erfarenheter av strider mot Sovjet och Sveriges framstående vapenteknologi tillför Nato många positiva effekter, fortsätter Bo Theutenberg.

Pulvriserade försvaret

UD:s tidigare folkrättsexpert förvånas över hur Sveriges försvarsmakt helt och hållet pulvriserades när beslutsfattare på 1980-talet fick de här fredssignalerna från politikerna.

– Det fanns en förstörelselusta, där försvaret inte bara skulle läggas ned utan man i princip skulle radera hela den svenska försvarsförmågan istället för att lägga saker i malpåse. Jag tänker på alla mångmiljardinvesteringar som har gjorts där man hade sprängt ned anläggningar i berg, som radaranläggningar och andra skyddsvärda objekt. Jag tänker även på Gotlands avmilitarisering och elimineringen av huvudstadens luftförsvar.

– Den här ryckigheten och helt onödiga förstörelselustan där försvaret gick betydligt längre än de politiska besluten egentligen krävde när man fick de här fredssignalerna, gör att jag misstänker påverkansoperationer från inflytelseagenter som går främmande makts ärenden. Det var så huvudlöst att man misstänker att det var någon form av otillbörlig påverkan.

– Det handlade om påverkan, påverkan och åter påverkan. Denna pulvringsförmåga att skrota ett försvar som hade kostat mångmiljardbelopp var så fullständigt vansinnig, både ur nationalekonomisk och säkerhetspolitisk synpunkt.

– Om man räknar ut hur många hundratals miljarder som den militära upprustningen kostade på 60-, 70- och 80-talen och ser hur detta på kort tid försnillades via en process som underblåstes av politisk och ideologisk retorik, skulle det kanske röra sig om uppemot 1 000 miljarder kronor.

Bo Theutenberg håller med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att det endast är seger som gäller i kriget i Ukraina.

– Det finns ingen annan väg. Det är inte fråga om fred, det är fråga om seger. Ryssland måste besegras, avslutar han.