Sedan mitten av juli har Inblick sökt företrädare för Liberalerna för att få en kommentar med anledning av att judiska företrädare i Sverige oroas över partiets förslag om ett förbud mot konfessionella friskolor.

Frågorna har ställts både till Fredrik Malm, förste vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, och till partiledaren Johan Pehrsson. Joel Svensson, valkoordinator på Liberalernas riksdagskansli, har vid flera tillfällen utlovat svar på frågorna, men dessa svar har ännu inte kommit.

Judiska församlingar och organisationer är oroade inför vad förslaget innebär för religiösa minoriteter och framtiden för judiskt liv i Sverige. Liberalerna, inte minst Fredrik Malm, har under lång tid bekämpat antisemitism och judehat och därför är frågan extra känslig.

Liberalerna vill därför att judiska skolor i Sverige ska få vara kvar när ett förbud mot konfessionella skolor införs, med hänvisning till att judarna tillhör en av de nationella minoriteterna i Sverige.

Det innebär att övriga nationella minoriteter, som samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar kan starta friskolor i Sverige, samtidigt som de kristna skolorna förbjuds.

Funnits i 1 000 år

Kristna skolor har en tusenårig tradition i Sverige. Katedralskolor, stadsskolor, folkskolor och friskolor har förvaltat den kristna utbildningstraditionen i generationer.

De första skolorna i Sverige var kristna och den allra första startades i Lund år 1085.

Petra Kahn Nord, nordisk representant för World Jewish Congress (WJC), menar att lagförslaget ger en tydlig signal om att man inte förstår vad som är viktigt för att fortsatt kunna garantera en fortsättning av judiskt liv i Sverige.

– Liberalism och demokrati handlar om att människor tycker och tänker olika. Liberala demokratier har genom historien lärt sig att man måste tillvarata minoriteters rättigheter, säger hon.

– Försök att tvinga minoriteter in i majoritetssamhällen med lagar och våld har allt för ofta slutat i katastrof. Förintelsen är det grymmaste exemplet på detta, fortsätter hon.

World Jewish Congress representerar judiska församlingar och organisationer i över 100 länder. WJC menar att förslaget är en stor inskränkning av människors rättigheter.

Internationell oro

Petra Kahn Nord varnar för att om möjligheten att utvidga eller öppna nya judiska skolor tas bort blir det svårt att föra det judiska livet vidare.

– Internationella kollegor är oroliga. Det kan komma en reaktion internationellt om det här förslaget går igenom, men vi vill först försöka få till en förändring inom den svenska debatten innan vi öppnar dammluckorna och uppmärksammar frågan internationellt.

– Det lägger en blöt filt över människor, säger hon och påpekar att även om den svenska sekulära normen är problematisk så är tro inte i fokus för WJC. De driver istället frågan utifrån ett traditionellt och kulturellt perspektiv.

Gunilla Svantorp, ordförande i utbildningsutskottet, hänvisar till att regeringen har lagt ett förslag på ett etableringsstopp för nya religiösa friskolor.

– Förslaget innebär att nya skolor som vill ha en verksamhet med konfessionell inriktning inte kommer att godkännas. Dagens religiösa friskolor kommer att kunna fortsätta, men de kommer inte att kunna utöka sin verksamhet utöver det tillstånd de redan har, hälsar hon via Socialdemokraternas presstjänst.

Kopplingar till islamism

– Vi vet från bland annat SÄPO att det förekommit kopplingar mellan skolverksamhet och den våldsbejakande islamistiska miljön. Skolinspektionen har också konstaterat brister i elevernas utbildning, exempelvis har det funnits fall där pojkar och flickor inte fått en likvärdig utbildning och inte bemötts på ett jämställt sätt.

– Det har också förekommit fall där undervisningen stått i strid med vetenskap och istället utgått från religion, menar Gunilla Svantorp, som ansluter sig till Liberalernas förslag att tillåta judiska skolor med hänvisning till att judarna tillhör en av de nationella minoriteterna i Sverige.

Hon vill inte svara på om det innebär att övriga nationella minoriteter, som samer, romer, sverigefinnar och tornedalingar kan starta friskolor i Sverige, samtidigt som de kristna skolorna förbjuds.

– Judar är en av fem minoriteter i Sverige. Regeringen ska främja möjligheten att föra vidare judiska kulturella traditioner, betonar Gunilla Svantorp.

– Regeringen kommer att se till så det finns goda möjligheter till en så kallad särskild utbildning i judiska studier för att elever ska kunna fördjupa sina kunskaper om sin minoritets kultur, historia, traditioner och religion. Därtill kommer det även fortsatt finnas möjligheter till traditionella inslag och att före och efter skoldagens slut ha konfessionell verksamhet, avslutar hon.

Socialdemokraterna har länge kämpat för ett förbud mot konfessionella friskolor. De var nästan på väg att lyckas för 20 år sedan, men förslaget röstades ner med en rösts majoritet tack vare Miljöpartiet. När partiet drev igenom att ta bort kristendomsämnet på 1960-talet genomfördes en namninsamling hösten 1963 som samlade in mer än 2,1 miljoner underskrifter i protest. Protesterna bidrog till att Kristdemokraterna – som då hette Kristen Demokratisk Samling – bildades som parti.

KD säger nej

Kristdemokraterna säger nej till Liberalernas förslag.

– Kristdemokraterna står för elevers och föräldrars rätt att välja skola oavsett om de väljer en fristående eller kommunal skola, och det gäller givetvis även om man väljer en skola med kristen profil, säger Christian Carlsson, ledamot i utbildningsutskottet.

KD är även kritiska till Liberalernas förslag om att ge rätt till judiska friskolor med hänvisning till att judar tillhör en nationell minoritet, samtidigt som kristna friskolor förbjuds.

– Vi är för alla skolor som följer skollagen, läroplanen och skolans värdegrund, och som levererar goda kunskapsresultat. Vi värnar alltså även de judiska skolorna, men det är inte något alternativ att låta nationella minoriteter bedriva skola med konfessionell inriktning och att samtidigt förneka kristna samma rättigheter.

– I läroplanen står idag att de värden som skolan ska gestalta och förmedla ska vara i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Ingen annan religion eller kultur har varit så betydelsefull för Sverige och vår del av världen som den kristna.

Vore skamligt

– Det vore därför skamligt om Sverige skulle sätta stopp för friskolor med just kristen profil. Istället behöver fler nu kroka arm för att stoppa förslagen om förbud och etableringsstopp. Vi måste bli fler som försöker rädda både de judiska skolorna och de välfungerande kristna skolor som riskerar att stoppas, betonar Christer Carlsson.

Förslaget om ett etableringsstopp för konfessionella friskolor sågas av en stor del av remissinstanserna.

Barnombudsmannen (BO) pekar på den ”anmärkningsvärt korta remisstiden”, vilket förhindrat BO att ge ett utförligt remissvar.

Även Justitieombudsmannen (JO) säger att ”remisstiden är anmärkningsvärt kort, endast en månad och två dagar, och sammanfaller med påskledigheter. Det lämnas ingen förklaring till den korta remisstiden. Jag avstår därför från att yttra mig.”

Flera tunga remissinstanser dömer ut regeringens bedömning att förslaget följer internationell rätt och menar att det sannolikt strider mot EU-rätten och andra konventioner.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) menar exempelvis att förslaget står i strid med Europakonventionens diskrimineringsförbud.