Magnus Oscarsson på plats i Israel: - Flytta ambassaden till Jerusalem

– Jerusalem har aldrig varit huvudstad i något annat land än Israel. Ändå fortsätter det internationella samfundet att ignorera att Israel skulle ha rättmätiga anspråk på staden. Särbehandlingen av Israel måste upphöra, konstaterar han när Inblick talar med honom i Raoul Wallenberg Park strax utanför Jerusalem.

Via en riksdagsmotion tillsammans med sin bror Mikael Oscarsson (KD) krävde han också att Sverige inrättar ett svenskt kulturcenter i Jerusalem, samt verkar för att EU villkorar biståndet till den palestinska myndigheten.

Ett annat krav handlade om att Sverige omgående ställer motkrav för stöd till den palestinska myndigheten, samt agerar för att avveckla UNRWA. Han ville också att Sverige verkar för att definiera BDS-rörelsen som antisemitisk och att EU inrättar en strategisk StratCom-enhet mot iransk desinformation och tillkännager detta för regeringen.

– Antisemitismen finns fortfarande kvar, även om den har bytt skepnad. Judar kanske man inte alltid är öppet emot i Sverige, men staten Israel vill man verkligen sätta en stämpel på att det är en förfärlig stat. Det är tragiskt att det har blivit på det sättet, säger Magnus Oscarsson.

– Vi behöver istället värdesätta och erkänna Israel och det de har åstadkommit. Mitt bland miljontals människor med en fientlig inställning har de klarat att överleva och fortsätta vara en demokrati. Det är något alldeles unikt i den här delen av världen, fortsätter han.

Goda relationer

– Sverige borde vara mån om relationerna med Israel, och det är viktigt att göra saker nu som visar att vi står med Israel i deras utsatta situation, säger Magnus Oscarsson, som konstaterar att Sverige var ett av de länder som jobbade aktivt för statens Israel födelse 1948 och att Sverige och Israel under många år hade goda relationer.

– Under senare år har relationen mellan Sverige och Israel varit kantad av konflikter som kännetecknas av att Sverige ensidigt har kritiserat Israel. Glädjande nog har relationen förbättrats på senare tid. Nu är det dags för Sverige att ta nya steg för att stärka relationen mellan våra länder.

Magnus Oscarsson ifrågasätter också att världens omkring 100 miljoner flyktingar faller inom UNHCR:s ansvarsområde medan de palestinska flyktingarna har ett eget organ, UNRWA.

– Till skillnad från andra flyktingar som blir av med sin flyktingstatus när de inte längre befinner sig på flykt, går det palestinska flyktingskapet i arv. På så sätt bidrar UNRWA till att späda på konflikten ytterligare, säger han och vill att den svenska finansieringen av UNRWA ska upphöra.

En annan av Magnus Oscarssons färskaste motioner handlar om behovet av ett Raoul Wallenberg-museum i Sverige.

– Det var fantastiskt, den här snirkliga vägen upp hit, med minnesplatser överallt och fullt med träd. Sedan kommer man upp i hit och får se det som ska bli den här Raoul Wallenberg-parken och museet. Jag är otroligt tacksam att få komma hit och titta på det, idag ser man ju grunderna. Vi har precis sett hur man tänker bygga det här, så det är otroligt spännande, säger Magnus Oscarsson.

– Det här blir en nyckel till förbättrade relationer mellan Sverige och Israel.

En av världens mest kända

Han konstaterar att den svenske diplomaten är en av världens mest kända svenskar och att det runt om i världen finns minnesmärken om Raoul Wallenberg.

– I exempelvis det kända Holocaustmuseet Yad Vashem i Jerusalem finns det en del som handlar om hans liv och gärning. Men i Sverige finns inget, betonar Magnus Oscarsson. Han menar att kunskapen om Raoul Wallenberg och hans insatser i Budapest ofta är bristfällig, inte minst hos yngre.

– Knappast någon annan person kan i lika hög grad som Raoul Wallenberg anses leva upp till begreppet hjälte. Det finns ett behov av att sprida kunskap om hans liv och insatser för att rädda tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. I Sverige har vi olika platser som är uppkallade efter Raoul Wallenberg, som torg och andra platser, men det finns inget museum som berättar hans historia, förklarar han och påpekar att en sådant center skulle bli en naturlig plats för att berätta om en viktig, men förfärande, del av 1900-talets historia.

– Det skulle bli en påminnelse om den yttersta konsekvensen av hat mot judar eller andra särskilt utpekade grupper. Inte minst skulle ett sådant museum visa på betydelsen av en enskild människas personliga mod och beslutsamhet och därigenom låta Raoul Wallenberg inspirera nya generationer till att välja det goda även när ondskan har övertaget, fortsätter han.

Träffade Nina Lagergren

Bakgrunden till hans engagemang för Raoul Wallenberg är att han för några år sedan under högtidsstunden i riksdagen som arrangeras till minne av Förintelsens offer den 27 januari fick tillfälle att träffa Nina Lagergren, som var syster till Raoul.

– Jag fick en sådan otrolig känsla för hennes kamp under hela livet för att få fram information om vad som hände hennes bror och för att hålla liv i berättelsen om vad han uträttade i Budapest. Jag besökte sedan Nina Lagergren i hennes lägenhet och såg hur den var full av bilder och dokument. Jag tänkte: ”Kära nån, vad hon har kämpat.” Det blev väldigt känslomässigt där hon till sist sade: ”Magnus, tänk om min bror blir bortglömd, trots allt som jag har kämpat för.” Då lovade jag henne på stående fot att varje gång jag fick skolklasser till riksdagen, så skulle jag berätta om hennes bror.

– Vi har ett litet rum, "Den goda gärningen”, där Raoul finns med bland andra personer och det är det enda officiella platsen där han uppmärksammas. Det duger inte, vi måste ha ett museum om Raoul Wallenberg. Vi har kanske något torg och någon väg som är uppkallad efter honom, men vi behöver en plats som berättar denna fantastiska historia om vad han gjorde då han räddade så många människor från en säker död.

– Jag var här i Israel för några år sedan och fick då träffa några som hade räddats av Raoul Wallenberg, Asher och Segev. Asher var så gammal, men när han berättade om hur han räddades av Raoul började han storgråta. ”Då kom Raoul och hjälpte mig och gav mig vindruvor.”

– Därför vill jag att Sverige skapar ett center där vi lär oss av goda förebilder, människor som inte bara tänkte på sig själva utan tänkte på andra människor.

Borde vara stolta

Han tycker att Sverige borde vara stolta över det som det officiella Sverige faktiskt gjorde för judarna i slutet av kriget.

– Raoul Wallenberg delade ut svenska skyddspass, gav skydd i svenskhus, arbetade själv på den svenska legationen. För något år sedan var jag och min fru i Ungern och försökte då att följa Raoul Wallenbergs fotspår i Budapest. Man förstod hur stor denna historien är. Raoul var ju inte själv, han hade en stab omkring sig som också var hjältar. Vi i Sverige borde ju vara stolta över det här, men istället märker man en inställning: ”Nej, vi ska tona ned det här.”

– Det märker man på skolklasser. När man frågar dem hur många som känner till Raoul Wallenberg är det kanske 2-3 stycken av en klass på 30 som vet vem det är. De säger: ”Jag tror att jag vet vem det är, är han inte släkt med Wallenbergarna?” Det är på den nivån det är. Då säger lärarna: ”Jag missade den delen om Raoul Wallenberg." Det duger inte. Detta måste vi lyfta fram. Jag tycker vi ska vara stolta över det Raoul och hans stab gjorde. Tiotusentals människor överlevde tack vare honom.