Estland vill föregå EU:s planer på att beslagta ryska tillgångar. De estniska myndigheterna förbereder en juridisk plan för att beslagta ryska tillgångar i landet. Planen ska presenteras i slutet av januari. Estland vill då börja överföra medel till Ukraina som frystes efter EU:s sanktioner mot Moskva, rapporterade nyhetsbyrån Bloomberg i måndags.

Tallinns regering har för avsikt att lägga fram planen när Europeiska kommissionen utvecklar sitt EU-avtal om hur man ska disponera 300 miljarder euro (3 366 miljarder kronor) av Rysslands centralbanksreserver. Detta kommer också att inkludera miljarder euro av enskilda ryska tillgångar som frysts under sanktioner, sade Bloomberg.

EU-medlemmar ”måste ta arbetet framåt för att säkerställa ansvarsskyldighet för aggressionsbrottet och att använda Rysslands frysta tillgångar”, betonade Kaja Kallas, Estlands premiärminister, i december förra året.

Estlands premiärminister har vunnit popularitet både hemma och utomlands för sin högljudda hållning mot president Vladimir Putin.

Regeringen i Tallinn gav i slutet av december ministerierna i uppdrag att ta fram en plan för beslag av tillgångar, sade Mihkel Tamm, utrikesministeriets talesman, på måndagen.

Tyskland är positiva

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz regering är öppen för att konvertera ryska tillgångar till bistånd till Ukraina så länge som komplexa juridiska frågor kan lösas, enligt personer som är bekanta med diskussionerna. Ett alternativ skulle vara att rikta in tillgångar från individer som är inblandade i krigsförbrytelser snarare än att införa totala beslag, som kan ta år att lösa lagligt, enligt en av personerna.

Samma dag som Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu sade att republiken överväger möjligheten att självständigt starta förfarandet för att överföra frysta ryska tillgångar till Ukraina, talade han i telefon med Sveriges utrikesminister Tobias Billström. Samtalet handlade om ländernas fortsatta stöd till Ukrainas återuppbyggnad, och säkerställande av Rysslands ”internationella ansvar för aggressionsbrotten samt ytterligare isolering av angriparen”, skrev Reinsalu på Twitter.

Bloomberg rapporterade att Tyskland kan överföra Rysslands frysta tillgångar till Ukraina om de allierade gör detsamma. Detta skulle förutsätta att komplexa juridiska frågor först löses.

Källor till Bloomberg sade också att Tysklands utrikesminister Annalena Burbock förespråkade ett återställande av Ukraina på bekostnad av ryska medel.

Ursula von der Leyens förslag

I slutet av november 2022 föreslog Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, att man skulle skapa en struktur för att hantera frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina. Hon betonade att Ryssland måste ”betala ekonomiskt för den skada som tillfogats Ukraina”.

– Rysslands invasion av Ukraina har medfört död, förödelse och outsägligt lidande. Vi kommer alla ihåg Buchas fasor, sade president von der Leyen den 30 november om rysk ansvarsskyldighet och användning av ryska frysta tillgångar – För det första måste Ryssland betala för sina fruktansvärda brott, inklusive för brottet aggression mot en suverän stat. Det är därför vi, samtidigt som vi fortsätter att stödja Internationella brottmålsdomstolen, föreslår att vi inrättar en specialiserad domstol, med stöd av FN, för att utreda och åtala Rysslands brott mot aggression.

– Vi är redo att börja arbeta med det internationella samfundet för att få bredast möjliga internationella stöd för denna specialiserade domstol, fortsatte Ursula von der Leyen.

– För det andra måste Ryssland också betala ekonomiskt för den förödelse som de orsakat. Skadan som Ukraina drabbats av uppskattas till 600 miljarder euro. Ryssland och dess oligarker måste kompensera Ukraina för skadan och täcka kostnaderna för att återuppbygga landet, tillade hon.

300 miljarder euro

Ursula von der Leyen betonade att EU har medel för att få Ryssland att betala.

– Vi har blockerat 300 miljarder euro av den ryska Centralbankens reserver och vi har fryst 19 miljarder euro av ryska oligarkers pengar, sade hon.

– På kort sikt kan vi tillsammans med våra partners skapa en struktur för att förvalta dessa fonder och investera dem. Vi skulle sedan använda intäkterna till Ukraina. Och när sanktionerna väl har hävts bör dessa medel användas så att Ryssland betalar full kompensation för de skador som Ukraina drabbats av.

– Vi kommer att arbeta på ett internationellt avtal med våra partners för att göra detta möjligt. Och tillsammans kan vi hitta lagliga sätt att komma fram till det. Rysslands fruktansvärda brott kommer inte att förbli ostraffade.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte Estland i oktober. Hon och Estlands premiärminister Kaja Kallas sade då att de stöder inrättandet av en internationell domstol, som skulle få i uppdrag att utreda krigsförbrytelser som begåtts av Ryska federationen i dess invasion av Ukraina.

Internationell tribunal

Kallas betonade att EU bör ta en ledande roll i domstolens bildande.

– Ja, vi stöder starkt internationella tribunaler för krigsförbrytelser, de måste ställas inför lagen. Ända från början har vi stöttat Ukraina i att samla in bevis, vilket är mycket viktigt, och naturligtvis att lägga ärendet inför den internationella brottmålsdomstolen, stödja utredningen och regelbundet åka till Ukraina, sade Ursula von der Leyen på en gemensam presskonferens med Kallas.

– Det är av yttersta vikt att de som är ansvariga för dessa brott hålls ansvariga; detta är grunden för vår rättsstat och den internationella rättsstaten, sade hon enligt den estniska tv-kanalen ERR.

Kaja Kallas menade att EU borde upprätta en internationell tribunal för att lagföra aggressionsbrotten.

I november 2022 klassade EU-parlamentet Ryssland som en ”statlig sponsor av terrorism”.

– Det är dags att kalla Ryska federationen för vad den är: en paria, ett hot, en skurkstat och en statlig sponsor av terrorism, sade Charlie Weimers (SD) inför omröstningen.

Parlamentets beslut är inte formellt bindande för EU.

Parlamentet uppmanade EU att anta en lag som gör det möjligt att formellt kategorisera stater som sponsorer av terrorism.

Stort stöd i omröstningen

Resolutionen fick ett stort stöd i omröstningen: 494 röster för, 58 röster emot och 44 nedlagda röster. Den socialdemokratiska gruppen bestämde sig först på kvällen innan omröstningen att man skulle stödja texten, enligt nyhetsbyrån Agence Europe.

– En statlig sponsor av terrorism finns inte i europeisk lag. Rent juridiskt har detta ingen grund eller effekt, det är mer ett politiskt ställningstagande än något annat, sade den franske miljöpartisten Philippe Lamberts till Agence Europe.

För den svenska socialdemokraten Evin Incir, vars partigrupp alltså tvekat om sitt ställningstagande, var valet dock klart redan under debatten om resolutionen i oktober:

– Putins ryska regim är en terroriststat och en statlig sponsor av terrorism. Om aggressionen mot Ukraina, kränkningen av andra staters territoriella integritet och suveränitet och kallblodigt dödande av oliktänkande inte är skäl nog för att utropas för statligt sponsrad terrorism och att vara en terroriststat, så vet jag inte vad det skulle vara, sade hon enligt Europaportalen.

Den 20 februari har kriget i Ukraina pågått i ett år. Kriget föregicks av en rysk annektering av Krim år 2014 och en åtföljande ockupation av östra Ukraina av pro-ryska separatister. En bit in i kriget annekterade Ryssland även sydöstra Ukraina.

Från mars till april 2021 inledde Ryssland en stor militär uppbyggnad nära gränsen, följd av en andra mobilisering mellan oktober 2021 och februari 2022 i både Ryssland och Vitryssland. Den ryska regeringen förnekade konsekvent vid upprepade tillfällen att den hade några planer på att invadera Ukraina.