Våren 2023 är Sverige ordförande i Europeiska Unionens råd, även kalllat ministerrådet. Ordförandeskapet innebär att Sverige under sex månader kommer att planera och leda arbetet i ministerrådet samt företräda rådet i förbindelserna med övriga EU-institutioner.

Sveriges ordförandeskap infaller vid en kritisk tidpunkt med tanke på det pågående kriget i Ukraina, samt inflationen och energikrisen i dess fotspår.

– Kriget i Ukraina kommer att bli den stora frågan som överskuggar det svenska ordförandeskapet, säger Lars Adaktusson.

Enad front

Han vill gärna se att EU håller en enad front i kampen mot Ryssland och ifråga om militärt och humanitärt stöd till Ukraina.

– Det är viktigt att Europa håller ihop i sin politik och att det inte blir någon splittring och tendenser till att EU-länder vill luckra upp sanktioner som vidtagits, det skulle leda till stor skada.

Den fortsatta hjälpen till Ukraina är just nu ifrågasatt av Ungern som använder detta som förhandlingsmedel. EU vill hålla inne stora mängder pengar i stöd till Ungern då de anser att landet inte lever upp till rättsstatens principer.

– Huruvida Viktor Orban är EU:s största problem ska jag låta vara osagt, men att utvecklingen i Ungern under senare år gått åt fel håll är helt uppenbart.

– Politiseringen av domstolsväsendet är inte kompatibelt med demokratiska värderingar.

Adaktusson menar att det finns möjligheter att hantera Ungern via sanktioner och genom att inte betala ut det regionalstöd de har rätt till.

– Det är viktigt att använda de medel vi kan. Att utesluta någon är den yttersta konsekvensen.

Sätter agendan

Det ligger enligt Lars Adaktusson en stor möjlighet till makt och inflytande i det roterande ordförandeskapet.

– Det land som håller i ordförandeklubban påverkar agendan för vad EU ska syssla med det kommande halvåret.

Sverige tar över ordförandeskapet från Tjeckien den 1 januari 2023. Ministerrådet är viktigt så till vida att alla lagar och förordningar måste godkännas av både Europaparlamentet och Ministerrådet.

– EU:s maktstruktur är sådan att i många frågor krävs det full enighet i ministerrådet, något vi från Kristdemokraterna vill förändra till kvalificerad majoritet, så att inte ett enskilt land kan stoppa lagstiftning.

Framtidens EU

– Det viktigaste med EU är att det är ett samarbete för fred och frihet.

Regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna har historiskt haft motsatta åsikter om EU och internationellt samarbete. Det verkar dock som att regering och riksdag har en mer EU-vänlig linje än befolkningen i övrigt, då en majoritet röstade emot valutasamarbetet.

– Under hela min tid i politiken har jag sett detta som ett av de största problemen i relationen till Sverigedemokraterna; att de aktivt försökt undergräva EU:s betydelse och ett svenskt medlemskap, de har även varit emot ett Nato-medlemskap.

Adaktusson har själv haft svårt att samarbeta med ett parti i regeringsställning som är emot den europeiska gemenskapen och Nato.

– Det ska välkomnas att de lagt om kursen både vad gäller EU och Nato. Utan detta tror jag inte att ett samarbete hade varit möjligt, även om de fortfarande ofta talar om EU i negativa termer.

– Jag hoppas att Sverigedemokraterna tar konsekvenserna av sin egen omläggning och agerar konstruktivt för att Sverige ska fördjupa relationerna till EU.

Att Kristdemokraterna och Moderaterna skulle möta Sverigedemokraterna på halva vägen och moderera sin positiva syn på EU tror han inte.

– Jag ser det inte på det sättet att Moderaterna och Kristdemokraterna varit extremt EU-vänliga, det har varit ett stort mått av försiktighet. Det faktum att vi inte är med i valutasamarbetet är en konsekvens av detta.

Någon nära förestående anslutning till EMU ser han inte för svensk del, även om han själv skulle välkomna en sådan utveckling.

Motverka överstatlighet

Kristdemokraterna är enligt Adaktusson positiva till att medlemsstaterna ska ha ett stort nationellt inflytande, även om de tror att samarbete mellan länder är fredsbevarande.

– EU ska inte syssla med det som medlemsländerna klarar bäst på egen hand; välfärdsfrågor, socialpolitik, skattepolitik och annat som vi menar bör skötas nationellt.

När det gäller stora utmaningar vill han dock se ett fördjupat samarbete.

– Då talar vi om kampen mot organiserad brottslighet, klimatfrågan, utrikespolitiken och Europas roll i världen. Det är 27 olika länder med lika många utgångspunkter.

Adaktusson citerar gärna den tyska förbundskanslern Konrad Adenauer som var med och grundade Kol- och stålunionen: “Vi lever under samma himmel men ser olika horisonter”.

– Jag tror det är viktigt för Europa att vi samarbetar utifrån olika utgångspunkter med respekt för varandras olikheter. Det har aldrig varit tänkt att vara ett Europas förenta stater med egen armé och dylikt, utan ett mellanstatligt samarbete mellan självständiga länder.

Vad Sverige för fram på dagordningen annat än skatt på snus och äganderätt till skogen återstår att se.