– Jag hoppas på en snabb militär integration inom en snar framtid. Och jag tror inte att det kommer att bli svårt, vi behöver bara de politiska besluten. Er anslutning till Nato kommer att vara ett viktigt bidrag till säkerheten i hela det euroatlantiska området, betonade hon och beskrev Rysslands folkmordskrig mot Ukraina som vår generations allvarligaste säkerhetskris.

– När det var en överraskning för många var det ingen överraskning för oss, fortsatte Kallas i sitt inledningsanförande.

Kala Kallas beskrev hur Kremls taktik mot väst har fokus på att tvinga fram förhandlingar.

– Kreml använder energin för att utpressa oss. De har erkänt att de vill få Europa att ”frysa”. De har hotat med global svält och de har hotat med kärnkraftskatastrofer, konstaterade hon och menade att Ryssland använder den gamla sovjetiska förhandlingstaktiken:

– Först kräver du något som aldrig har varit ditt. Sedan presenterar du hot och ultimatum, terroriserar folket och ledarna. Ge sedan inte en tum vid förhandlingarna för det kommer alltid att finnas människor i väst som kommer att erbjuda dig något som du inte hade tidigare. Så i slutändan kommer du att ha en tredjedel eller till och med hälften av något du inte hade.

– Det är därför vi inte kan ge efter en tum, och vi måste vara beredda att hålla ut under lång tid, fortsatte Kala Kallas, som menade att Ryssland måste hållas ansvarigt för sitt anfallskrig, aggressionsbrott och sina krigsförbrytelser.

Höjde försvarsutgifterna

Kallas berättade att Estland i förra veckan beslutade att höja sina försvarsutgifter till 3 procent av sin BNP, vilket ska jämföras med Sverige som i dag lägger 1,2 procent av BNP på försvaret.

– Det kommer att vara viktigt att upprätthålla vår enhet under de kommande månaderna. Ingen tror att de kommande månaderna kommer att bli lätta. Vintern kommer att bli hård. Vi måste vara beredda på det men vi kan inte avskräckas från våra beslut att stödja Ukraina och avsluta kriget, förklarade Estlands premiärminister.

Natos militärkommittés konferens i Tallinn hölls samtidigt som internationella medier rapporterade om flera massgravar som hittats efter att ryska militärstyrkor drivits tillbaka från Izium och Charkiv nu i september. En massgrav med minst 445 ukrainska civila som mördats av ryska styrkor hittades, med kroppar av vuxna och barn som utsatts för tortyr och avrättningar.

I skogen nära Izium fanns hundratals gravar med enkla träkors som endast var markerade med siffror. Enligt myndigheterna hade några av kropparna sina händer bundna bakom ryggen och visade tecken på tortyr, rapporterar The Guardian.

– Bland de kroppar som grävdes upp idag visade 99 procent tecken på våldsam död. Det finns flera kroppar med händerna bundna bakom ryggen, och en person är begravd med ett rep runt halsen. Uppenbarligen torterades dessa människor och avrättades. Det finns också barn bland de begravda, sa Oleh Synyehubov, guvernör i Charkiv-regionen till Financial Times.

Hade dödslistor

Invånare som överlevde ockupationen uppgav att ryssarna riktade sig mot specifika individer och att de redan hade listor över de i lokalbefolkningen som var militärer, anhöriga till militärer eller personer som var veteraner från kriget i Donbas, skriver The Guardian.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj liknade upptäckten i Izium med massakern i Bucha när tjänstemän påbörjade kriminaltekniska undersökningar.

Spanien, Frankrike och USA fördömde övergreppen medan Ryssland svarade med en desinformationskampanj på sociala medier som stämplade nyheterna som falska.

De ryska lögnerna påminner om Sovjetunionens agerande i bland annat Karelen, där drygt 400 000 personer tvångsförflyttades till Finland under andra världskriget. I slutet 1990-talet upptäckte Jurij Dmitrijev massgravar med offer för det politiska förtrycket i bland annat Karelen. Miljontals fångar mördades i Gulagarkipeklagen. Den 27 december 2021 dömde domstolen i Petrozavodsk Jurij Dmitrijev till 15 års fängelse utifrån fabricerade påståenden om brott.

Toppmöte i Samarkand

Dagen innan Nato-mötet i Tallinn avslutades det 22:a toppmötet i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) i Samarkand, där Iran officiellt blev antagen som fullvärdig medlem.

I lördags, samma dag som Estlands premiärminister Kala Kallas höll sitt brandtal mot Ryssland, meddelade Turkiets president Erdogan att Natolandet Turkiet siktar på medlemskap i SCO.

– Våra relationer med dessa länder kommer att flyttas till en helt annan position med detta steg, sa Erdogan enligt Reuters.

På frågan om han menade medlemskap i SCO svarade han: ”Självklart, det är målet”.

Turkiet är för närvarande en dialogpartner till SCO, vars medlemmar är Kina, Ryssland, Indien, Pakistan, Iran, Kirgizistan, Tadzjikistan, Kazakstan och Uzbekistan.

Under toppmötet i Samarkand talade Erdogan med Rysslands president Vladimir Putin.

SCO domineras av den kinesiske ledaren Xi Jinping. Toppmötet var det första som Xi har rest till utanför Kina sedan starten av covid-19-pandemin. Organisationen har utvidgats till ett forum för politiskt utbyte mellan Ryssland, Kina och deras gemensamma grannar i centrala och södra Asien. SCO representerar 44 procent av världens befolkning, varav fyra kärnvapenmakter.

Ryssland har drivit på för att förstärka organisationens militära dimension och föreslår en gemensam militärövning på rysk mark nästa år. Det var Moskva som bjöd in den turkiske presidenten Recep Erdogan, enligt The European Council on Foreign Relations (ECFR), som konstaterar att president Erdogan var den enda Nato-ledaren vid SCO-mötet i Samarkand.

Turkiet har inte anslutit sig till de västliga ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Turkiets president reste till USA efter sitt besök i Samarkand. Där fortsatte han att kritisera Sverige.

– Sverige har varit en vagga för terrorism, sa han i en tv-intervju i den amerikanska public service-kanalen PBS.

– Och terroristerna har infiltrerat hela vägen in i deras parlament, sa Erdogan, som menade att Finland, å andra sidan, inte är som Sverige.

– De är lite lugnare och de har mer kontroll över utvecklingen. Men Sverige är inte så, sa han enligt SVT Nyheter som rapporterar om att Sveriges och Finlands inträde i militäralliansen fick klartecken från Portugal och Grekland i förra veckan, medan Spanien och Slovakien stod på tur.

Därefter återstår bara att få godkänt från Ungern och Turkiet.