Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friheten i Sverige är hotad

Hans Marklund | 27 feb , 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Friheten_i_Sverige_ar_hotad
Sveriges kristna råd (SKR) presenterade den 19 februari i år undersökningen ”Unga troende i samhället”. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Varannan ung person svarar på frågan att de upplevt sig kränkta på grund av sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Det som framkommer i rapporten tycks vara en konsekvens av uppfattningen att tro och vetenskap utesluter varandra, samt att religiöst liv beskrivs som något föråldrat, irrationellt och främmande i vårt samhälle.

I undersökningen ställs också frågan om vem som uttalat sig nedlåtande eller kränkande. De flesta uppger att det är kompisar som uttalat sig kränkande, samtidigt som en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för kränkning av en lärare. 
Att elever upplever sig utsatta av lärare är skrämmande då den svenska skolan enligt läroplanen skall vara en ”social och kulturell mötesplats”. Skolan skall alltså vara en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Att elever upplever sig kränkta av lärare måste bedömas som allvarligt med tanke på att det sker i skolmiljön som kräver obligatorisk närvaro. Det finns också anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. 

Ordet kränkning, som är en juridisk term, betyder att förolämpa, vanära, våldföra sig på. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i personens rättigheter eller friheter. Trenden i tiden är att personer som upplever sig kränkta har ökat sedan 2012 enligt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågors (MUCF) undersökning ”Ung idag”. Allt fler unga upplever sig kränkta utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

I dagens Sverige finns en tydlig trend att normalläget är ”icke-tro”. Det finns starka strömningar i dagens samhälle att barn och ungdomar skall växa upp i en religionsneutral värld. I Sverige som betraktas som ett av världens mest sekulariserade länder är religion och stat åtskilda, men Sverige kan inte betraktas som ett ateistiskt land när vårt samhälle till stor del består av människor med någon form av religiös tro.
Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.
 
Två av Sveriges viktiga grundlagar är yttrandefriheten och religionsfriheten. Yttrandefriheten i Sverige betyder att varje medborgare i Sverige har rätt att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Yttrandefriheten är en förutsättning för en demokratisk stat. Den regleras ofta i ländernas grundlagar, som till exempel i Sverige där bland annat hets mot folkgrupp har förbjudits. En medborgare äger heller inte rätten att uttala sig kränkande om en annan person.
Religionsfriheten lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” Religionsfriheten är enligt regeringsformen absolut, och får inte inskränkas genom lag.
Detta betyder varje medborgares rätt att utöva sin tro och religiösa åskådning samt att uttrycka sina åsikter, så länge det inte är kränkande.

Fungerar yttrandefrihet
och religionsfrihet i verkliga livet i vårt land idag, eller är det enbart en skrivelse på ett papper? Utgör dessa två lagar verkligen det skydd för den svenska medborgaren, som är tänkt? Vad händer med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt får lär sig att respektera andras tro? 
HANS MARKLUND
Chefredaktör
eBlick
En ovanlig kris kräver ovanliga åtgärder
apr 02, 2020
Vi är mitt inne i en hälsokris, men inte enbart det, vi upplever också en oroskris som drabbar människor på många sätt, samtidigt har vi också hamnat i en ekonomisk kris.
eBlick
mar 19, 2020
I coronakrisens fotspår dyker de upp som ett brev på posten, de självutnämnda smittskyddsexperterna som vet hur krisen ska hanteras. Inte för att de är sakkunniga men de har ju Google, Facebook och Twitter.
eBlick
mar 12, 2020
En period under åttiotalet när Sverige hade en arbetslöshet på runt 12 procent reste jag en hel del i Finland, som samtidigt hade en arbetslöshet på cirka 25 procent. Var fjärde finsk medborgare var alltså arbetslös. Svensken klagade högljutt över tuffare tider, sämre ekonomi och oron inför framtiden spred sig som en epidemi i landet. Men jag hörde aldrig en finne klaga över situationen.
eBlick
mar 05, 2020
Israel gick till val för tredje gången på ett år. Vid 18-tiden i måndags kväll var valdeltagandet tre procent högre än tidigare, vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1999 i Israel.
eBlick
feb 27, 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
eBlick
feb 20, 2020
Ett nytt år brukar innebära ökade kostnader i form av nya skattepåslag, indexregleringar och annat som påverkar utbud och efterfrågan på vår marknad och därmed sätter priset på varor och tjänster i vårt samhälle. Så även 2020. Stora stormar och lågtryck från Atlanten brukar dyka upp under hösten, men i år kom dessa i februari vilket gett positivt utslag på elpriset.
eBlick
feb 13, 2020
Det är en märklig tid vi lever i. Det som förr ansågs helt naturligt kan inte längre tas för givet. Det gäller många områden i livet som till exempel detta med relationer.
eBlick
feb 06, 2020
En historisk vecka har lagts till handlingarna. I söndags var det ett så kallat palindromdatum; 2020-02-02, vilket betyder att datumet blir det samma både baklänges och framlänges.
eBlick
jan 31, 2020
I måndags var det 75 år sedan befrielsen av koncentrationslägret Auschwitz. Tiden går och med den försvinner allt fler överlevare som kan vittna om katastrofen och föra detta svarta minne vidare till kommande generationer.
eBlick
jan 16, 2020
De senaste decennierna har inneburit enormt stora förändringar när det gäller synen på etik och moral i vårt samhälle. Det som förr ansågs vara ett naturligt sätt att leva och orientera sig gällande etiska och moraliska frågor gäller inte längre. Frågor som äktenskap och familj, samliv, sexualitet, könsidentitet, manligt och kvinnligt, livets början och slut, abort, dödshjälp, mitt och ditt, vad är sanning, brottslighet, respekten för liv, människovärde. Ja, listan kan göras lång.
eBlick
jan 10, 2020
Vi har gått in i ett nytt år och då hör det till att både titta bakåt på året som gått och framåt mot det som komma skall. En del lyssnar på Islands völvor, tittar i spåkulor, spår i kort eller vänder sig till shamaner. Andra vänder sig till tunga samhällsanalytiker. Men ambitionen är den samma, att ligga steget före, för att vara någorlunda förberedd på det kommande.