Navigera till koncernens hemsidor
LOGGA IN
Inblicks facebook sida Inblicks Twitter sida

Friheten i Sverige är hotad

Hans Marklund | 27 feb , 2020
Varannan kristen ungdom upplever sig kränkt på grund av sin tro vilket gör att många unga döljer sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Friheten_i_Sverige_ar_hotad
Sveriges kristna råd (SKR) presenterade den 19 februari i år undersökningen ”Unga troende i samhället”. I enkätundersökningen deltog 393 kristna ungdomar från olika kyrkotraditioner. Huvudfrågan var om de blivit utsatta för kränkningar med anledning av sin tro. Varannan ung person svarar på frågan att de upplevt sig kränkta på grund av sin tro. Kränkningarna sker vanligast i samband med lektioner i de naturvetenskapliga ämnena och religionskunskapen. En del elever uppger att de upplever en ”dumförklarande ton” och en ”raljerande attityd över tro”.
Det som framkommer i rapporten tycks vara en konsekvens av uppfattningen att tro och vetenskap utesluter varandra, samt att religiöst liv beskrivs som något föråldrat, irrationellt och främmande i vårt samhälle.

I undersökningen ställs också frågan om vem som uttalat sig nedlåtande eller kränkande. De flesta uppger att det är kompisar som uttalat sig kränkande, samtidigt som en fjärdedel av de tillfrågade uppger att de blivit utsatta för kränkning av en lärare. 
Att elever upplever sig utsatta av lärare är skrämmande då den svenska skolan enligt läroplanen skall vara en ”social och kulturell mötesplats”. Skolan skall alltså vara en social mötesplats där ungdomar ska lära sig att leva med andra som har en annan bakgrund än sig själv. Det står vidare i läroplanen för religionskunskap att undervisningen ska “bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Att elever upplever sig kränkta av lärare måste bedömas som allvarligt med tanke på att det sker i skolmiljön som kräver obligatorisk närvaro. Det finns också anledning att tro att exempelvis muslimska och judiska ungdomar har liknande upplevelser och kanske till och med i större utsträckning. 

Ordet kränkning, som är en juridisk term, betyder att förolämpa, vanära, våldföra sig på. Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i personens rättigheter eller friheter. Trenden i tiden är att personer som upplever sig kränkta har ökat sedan 2012 enligt Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågors (MUCF) undersökning ”Ung idag”. Allt fler unga upplever sig kränkta utifrån utländsk bakgrund/hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, ålder, utseende, funktionsnedsättning eller religion.

I dagens Sverige finns en tydlig trend att normalläget är ”icke-tro”. Det finns starka strömningar i dagens samhälle att barn och ungdomar skall växa upp i en religionsneutral värld. I Sverige som betraktas som ett av världens mest sekulariserade länder är religion och stat åtskilda, men Sverige kan inte betraktas som ett ateistiskt land när vårt samhälle till stor del består av människor med någon form av religiös tro.
Den 1 januari i år blev FN:s barnkonvention svensk lag. FN:s barnkonvention omfattar barnets rätt till en allsidig utbildning liksom rätten till religiös och kulturell identitet. Skolmiljön bör enligt konventionen återspegla en anda av förståelse, fred, tolerans och jämlikhet mellan könen samt vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ett urfolk, och utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i denna anda.
 
Två av Sveriges viktiga grundlagar är yttrandefriheten och religionsfriheten. Yttrandefriheten i Sverige betyder att varje medborgare i Sverige har rätt att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Yttrandefriheten är en förutsättning för en demokratisk stat. Den regleras ofta i ländernas grundlagar, som till exempel i Sverige där bland annat hets mot folkgrupp har förbjudits. En medborgare äger heller inte rätten att uttala sig kränkande om en annan person.
Religionsfriheten lyder: “frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” Religionsfriheten är enligt regeringsformen absolut, och får inte inskränkas genom lag.
Detta betyder varje medborgares rätt att utöva sin tro och religiösa åskådning samt att uttrycka sina åsikter, så länge det inte är kränkande.

Fungerar yttrandefrihet
och religionsfrihet i verkliga livet i vårt land idag, eller är det enbart en skrivelse på ett papper? Utgör dessa två lagar verkligen det skydd för den svenska medborgaren, som är tänkt? Vad händer med ett samhälle där troende ungdomar inte uppmuntras att söka sin övertygelse och samtidigt får lär sig att respektera andras tro? 
HANS MARKLUND
Chefredaktör
eBlick
tjanstemannaansvar_webb
jun 25, 2020
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med den ökände Dan Eliasson i spetsen skickade 2018 ut en folder: Om krisen eller kriget kommer. Med facit i hand var detta tyvärr något för Sverige i tiden.
eBlick
jun 18, 2020
Det är virusets, klimatångestens och protesternas tid. Sverige är på många sätt en märklig plats. På andra ställen i världen får radikala idéer kraft. Radikala åtgärder vidtas, samhällen har stängts ner, gamla ekonomiska system utmanas, statens roll omprövas, radikala krafter kliver fram.
eBlick
maj 22, 2020
Vänster-internationalens stora festdag första maj, fick i år ställas in. Det blev inga sedvanliga tåg med röda fanor, plakat, allsång och slagord, där de traditionen trogen demonstrerade mot (s)in egen förda politik.
eBlick
maj 07, 2020
Vi lever i den yttersta tiden eller vi tror det i alla fall. Genom historien har människor trott sig leva i unika tidsperioder som varit brytpunkten mellan gammalt och nytt. Att tro sig leva i en avgörande tid är mänskligt och vi vill att just det vi upplever ska vara unikt eller i alla fall lite extra viktigt.
eBlick
apr 30, 2020
Mitt i pågående pandemi är det snart dags för student och examensfirande. Våra unga har kämpat väl och skaffat sig en utbildning, och springer glada ut till framtiden. Eller borde i alla fall få springa glada ut till framtiden.
eBlick
apr 23, 2020
Coronakrisens största fokus ligger på att skydda de äldre och de med underliggande sjukdomar som gör att de är speciellt utsatta för coronaviruset. Helt rätt så långt, det är självklart i ett humant samhälle att de äldre, sjuka och svaga skall skyddas i en kris.
eBlick
apr 17, 2020
Sverige har firat påsk. Påskhelgen är över och Sverige håller på att gå tillbaka till det vanliga livet, så långt det nu går i dessa dagar.
eBlick
apr 02, 2020
Vi är mitt inne i en hälsokris, men inte enbart det, vi upplever också en oroskris som drabbar människor på många sätt, samtidigt har vi också hamnat i en ekonomisk kris.
eBlick
mar 19, 2020
I coronakrisens fotspår dyker de upp som ett brev på posten, de självutnämnda smittskyddsexperterna som vet hur krisen ska hanteras. Inte för att de är sakkunniga men de har ju Google, Facebook och Twitter.
eBlick
mar 12, 2020
En period under åttiotalet när Sverige hade en arbetslöshet på runt 12 procent reste jag en hel del i Finland, som samtidigt hade en arbetslöshet på cirka 25 procent. Var fjärde finsk medborgare var alltså arbetslös. Svensken klagade högljutt över tuffare tider, sämre ekonomi och oron inför framtiden spred sig som en epidemi i landet. Men jag hörde aldrig en finne klaga över situationen.
Senaste nytt
Senaste blogginläggen
Christian Mölk | 26 jun, 2020
Christian Mölk | 17 jun, 2020
Christian Mölk | 20 apr, 2020
Christian Mölk | 13 apr, 2020
Christian Mölk | 03 mar, 2020
Christian Mölk | 27 feb, 2020
Christian Mölk | 12 feb, 2020
Christian Mölk | 26 jan, 2020

SVT

Christian Mölk | 21 jan, 2020
Christian Mölk | 11 nov, 2019