Krisen i vården är ett faktum när läkare och sjuksköterskor inte hinner ta lunch eller gå på toaletten. En sjuksköterska som redan jobbar ett pass upp till tolv timmar uttrycker att hon aldrig vet när hon kan gå hem. Den etiska stressen tär eftersom personalen hela tiden måste välja vem som ska få personalens uppmärksamhet. Bristen på sjuksköterskor löser man inte med att fler utbildar sig. Det är villkoren och lönerna kopplad till arbetsbördan som måste värderas.

– Jag valde att ta ett annat jobb med bättre arbetsvillkor, min upplevelse är att mitt arbete inte värderades. Läkarna har dubbelt så mycket betalt men vi står med det ständiga patientansvaret, säger Sara, före detta sjuksköterska.

En allmänläkare i en medelstor stad i Sverige konstaterar att hennes största problem är att hon måste utföra en timmas arbete på endast femton minuter.

En överläkare på ett sjukhus i storstaden uttrycker, ”vi ägnar oss åt att släcka bränder och har inte ork att arbeta för en mer hållbar arbetsmiljö.” Patienterna drabbas vilket leder till etisk stress.

Vem som helst förstår att en sådan arbetsmiljö sliter och att den som söker vård inte får den omsorg som skulle behövas. Någonting har hänt de sista tio till tjugo åren i sjukvården. Sparpaket och en ökad administrationsapparat påverkar vår sjukvård till det sämre.

Regionerna skyller på regeringen och förväntar sig mer resurser. Regeringen skyller på regionerna och förväntar att problemet ska lösas av dem. Det verkar som att ingen vill ta tag i frågan trots att problemen inom sjukvården håller på att förstöra en av våra viktigaste delar av Sveriges välfärd.

Under debatten i Almedalen satt läkare, sjuksköterskor och studerande i publiken. En ung läkarstuderande gav ett inlägg. Hon förklarade att hon kände sig orolig över arbetsbördan som väntade henne, ”Jag känner att jag måste göra allt jag vill göra innan jag är klar. Sedan kommer yrket ta all min tid.” En uppfattning som många unga nyutexaminerade läkare har och många väljer därför att gå ner i tid.

Siffror säger att cirka 80 procent av nya läkare väljer att jobba mindre, en del väljer till och med att jobba så lite som 50 till 60 procent. Detta gör naturligtvis att det fattas läkare eftersom arbetstiden inte fylls.

Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale konstaterade under debatten att läkaryrket är världens bästa jobb och att den negativa synen på yrket måste ändras så att fler vill jobba heltid i vården.

-Vi måste få tillbaka engagemanget och glädjen i yrket. Hur bryter man då en skenande spiral, frågade sig Sofia Rydgren Stale.

Åtgärder som föreslogs var, och kan göras direkt är att minska administrationen och göra arbetet mera tillitsbaserat. Mycket administration med många gånger icke fungerande datasystem är stressande.

Vårdförbundets ordförande Sineva Riberio propagerade stark för fasta scheman i stället för den schemasättning som nu är gällande. Hon konstaterade att schemaläggning tar cirka två veckor per år som skulle kunna användas direkt i vården.

Sveriges sjukvård är bra, men arbetsmiljön för vårdpersonalen måste ses över. Tidspressen och den etiska stressen måste minskas så att de läkare och sjuksköterskor som vill, kan ha kraft att fortbilda sig och forska fram nya metoder i vården.