Ukrainas sak är vår. Frågan är hur Sverige ska mobilisera och upprusta sitt eget försvar för att stå rustade om det otänkbara sker. Den 200 år gamla neutralitetslinjen som tjänat vårt land väl sjunger nu på sista versen. Inom några månader är vi förhoppningsvis medlemmar av försvarsalliansen Nato.

I sitt tal på årsdagen av krigsutbrottet valde Rysslands president Vladimir Putin att åter gå till attack mot ”ett dekadent väst”. USA:s president Joe Biden agerade i egenskap av ledare för den fria världen, genom att vandra på Kievs gator tillsammans med president Zelensky. Senare i Warszawa lovade Biden fortsatt fullt stöd från väst till Ukraina. I talet nämnde han även Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Experterna på svensk TV, med överstelöjtnant Joakim Paasikivi i spetsen, är optimistiska, men inte säkra, på en god utgång för Ukraina i kriget. Frågan många nu ställer sig är om Kina ska blanda sig i leken och öka sitt militära stöd till Ryssland. Skulle Kina mot förmodan gå in på Rysslands sida i kriget, vilket skulle få stora konsekvenser för världsekonomin, så tror experten Jan Hallenberg att konflikten kan utveckla sig till en global konflikt vi inte sett sedan Andra världskriget.

Kinas Nationella folkkongress, styrt av kommunistpartiet, har beslutat att öka satsningarna på försvaret under det kommande året – en ökning med 7,2 procent jämfört med 2022. Totalsumman landar då på 2 240 miljarder kronor, enligt SVT. Bara USA satsar mer pengar på försvaret årligen. Kina är även världens folkrikaste land och dess näst största ekonomi. De har med två miljoner soldater i ”Folkets befrielsearmé” världens största permanenta armé och dessutom världens största flotta, med atomdrivna ubåtar. Sverige och väst måste ta höjd för att de nya ”axelmakterna” Ryssland, Kina och Iran rustar för krig.

Ukraina utkämpar ett rättfärdigt krig å våra vägnar och förtjänar således vårt fulla stöd. Den svenska neutralitetslinjen är övergiven och vi skickar krigsmateriel till östfronten på ett sätt vi inte gjort sedan Finska vinterkriget 1939. Än så länge vet ingen om vi släpps in i Nato eller ej. Måhända Turkiet är Putins trojanska häst? Även Ungern hyser viss tvekan till Sverige och vill använda vår ansökan i en förhandling för att återfå sina EU-stöd, som bland annat Sverige varit drivande i att neka dem. Ungerns ja är dock att vänta; mera svårbedömt är Turkiet som plågas av politiska motsättningar och jordbävningar samtidigt som de snart ska gå till val.

Storbritanniens premiärminister vid Andra världskrigets utbrott, Neville Chamberlain, har gått till historien för att han in i det längsta trodde på freden. Att de, visa av Första världskrigets fasor, skulle avstå att starta ett andra. Då han i september 1938 kom flygande hem till London, bringande ett papper med Adolf Hitlers autograf, yttrade han de bevingade orden: ”Peace in our time”, fred i vår tid. Då visste de flesta försvarsexperter redan vad Hitler hade i görningen. Ett år senare var kriget ett faktum.

Det är lätt att dra paralleller mellan de båda krigsutbrotten. In i det längsta tror väst att kriget går att undvika, men då det börjar är de dåligt förberedda och tagna på sängen. För svenskt vidkommande är ett Natomedlemskap av yttersta vikt. I annat fall riskerar vi att stå nedrustade och ensamma mot Ryssland och de nya ”axelmakterna” i händelse av ett utvidgat krig. Kommer Finland in i Nato och Sverige blir kvar utanför är vi illa ute. Enligt Jan Hallenberg är dock västs militära förmåga överlägsen. Ansvaret vilar tungt på regeringens axlar i denna för landet och världen oroliga tid.