Sverige har varit ett kristet land i över 1 000 år och Guds ord har varit grunden för etiskt och moraliskt tänkande samt lagstiftning. I vår tid finns det starka krafter som vill avkristna Sverige och initiativ tas för att marginalisera kristendomen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor vill förbjuda det man kallar för ”omvändelseterapi” av HBTQ-personer. I verkligheten betyder det att man vill hindra människor med HBTQ-läggning att omvända sig till Jesus och ändra livsstil.

En av vårt lands grundlagar är religionsfriheten. Religion är en rättighet för medborgare att fritt bestämma över sin tro och hur övertygelsen ska utövas. Religionsfriheten innebär också rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.

Religionsfriheten kan ses både som en universell rättighet, och som en angelägenhet mellan staten och den enskilde. Det senare synsättet innebär att staten inte har rätt att med lagstiftning eller med ingripanden, inskränka den enskildes rätt till religionsfrihet. Det förra synsättet innebär att det även är en angelägenhet mellan individer. Religionsfriheten räknas som en av de mänskliga rättigheterna och finns uttryckt i Europakonventionen.

Det betyder att vi har rätt att sprida budskapet om Guds rike och Jesus Kristus som världens frälsare och enda vägen till Gud. Inget eller ingen kan hindra oss att bygga församlingar och fritt sprida evangelium. Den rättigheten måste snarare ses som vårt ansvar för landet och folket.

Vi är ett kristet land och vi ska så förbli. Den kristna grunden ska både försvaras och förvaltas. Kristendomen hör till vårt DNA som nation. Det hör till vårt ansvar som kristna församlingar att se till att den uppväxande generationen får kunskap om kristen tro. Vårt ansvar är att fortsätta missionerande både internationell och nationellt.

Vi har ett folkväckelsearv att föra vidare. Stora och starka folkväckelser har dragit fram över vårt land, där tusentals människor har blivit frälsta och ryckts med in i Guds rike. Det är den kristna församlingens ansvar att föra folkväckelse till landet igen, Inget annat kan rädda nationen.

Under 80-talet verkade en böneorganisation i Sverige som gick under namnet ”Förebedjare för Sverige.” Flera starka kristna profiler var aktiva i bönerörelsen som hade stor påverkan på nationen och Kristi kropp. Ett av många kännetecken för ”Förebedjare för Sverige” var den tydlighet och tyngd som fanns i det profetiska.

Profeten som tjänstegåva hade stor plats i bönerörelsen och många hörde Gud tala profetiskt om situationen i landet. Men det stannade inte vid att man hörde Gud tala utan man gick till aktion på det profetiska ordet.

Starka bönekonferenser arrangerades, böneaktioner genomfördes och nationen påverkades. Ett av de tydligaste exemplen var när Frimurarnas dödskammare blottlades efter en profetisk böneaktion. Vid en renovering vid Frimurarnas högborg på Strandvägen i Stockholm rasade en vägg och dödskammaren med alla dödskar blottlades.

Vi behöver på nytt få höra den profetiska rösten tala i vårt land. Vi behöver en ny profetisk bönerörelse med tydliga Gudsrikes profeter som gör mer än att använda profetians gåva. Profetröster som varit vid tronen och talar med dignitet och auktoritet. Sanningsprofeter och inte lyckoprofeter. Det är en av förutsättningarna för folkväckelse och att Sverige ska förbli ett kristet land.