Statistiken över hur många som mår dåligt finns, men fokus på lösningar har fått mindre utrymme. Forskning och engagemang finns, åtgärder presenteras, men vägen mot att vända trenden är fortfarande lång. SKR (Sveriges kommuner och regioner) och regeringen satsar 1,6 miljarder 2024 till fler insatser när det gäller ungas psykiska ohälsa och till åtgärder för att minska självmord bland unga.

I början av 2024 publicerades en artikel i Svenska Dagbladet under rubriken ”Vi behöver hitta orsaker till ohälsan”. Artikeln konstaterade att Sverige utmärker sig i förhållande till våra grannländer och att unga i Sverige mår sämre än unga i övriga Europa. I ett land där nästan en av fem unga lider av svåra psykiska besvär som ångest, ängslan och oro måste frågan få hög prioritet. Förutsättningar måste skapas som kan ge verktyg att stoppa den ökade trenden.

Den mest utsatta åldern är mellan 18 och 24 år; därefter kommer unga vuxna mellan 25 och 34 år. Med andra ord verkar det som att svenska ungdomar och unga vuxna kämpar med psykiskt välbefinnande, en problematik som om den kvarstår riskerar att påverka resten av det vuxna livet. Frågan man kan ställa sig är: var gick det fel eller vad är missat? Svaret på den frågan är inte enkel och har inte bara ett svar.

En reflektion är att ungas situation ändrats drastiskt under det senaste femtio åren samtidigt som allt är sig likt. Det som ungdomar gick igenom då, går de igenom idag, men omvärlden och samhället ser totalt annorlunda ut.

Värderingar är annorlunda och gränser mellan rätt och fel har sprängts. Idag kan unga välja på ett helt annat sätt än förr, vilket ger både frihet och stress. Krig, otrygghet och klimatförändringar skapar ångest och bristande framtidstro. Folkhälsomyndigheten bedömer att skolmiljön bidrar till ökande psykosomatiska besvär bland barn i åldrarna 13 till 15 år, och forskning visar att det ökande stillasittandet ökar barns vikt och blodtryck. En viktig varningssignal är att skolresultaten i grundskolan blir sämre, vilket orsakar att andelen elever utan behörighet har ökat.

Många barn mår inte bra i Sverige. Det är en tung insikt som kräver åtgärder nu! Det går inte att blunda för eller ignorera siffror från Bris, vars stödlinje får dubbelt så många samtal nu som för tio år sedan. På ett år tar Bris emot cirka 50 000 kurativa samtal från unga som mår dåligt psykiskt där samtal kring självmord har ökat med hundratals procent de senaste tjugo åren. Dessutom lever barn och unga med en ständig ström av information genom media och internet där också konspiration och felaktig information präglar deras vardag.

Sanningsbegreppet finns snart inte längre kvar och hur ska ett barn eller en ungdom kunna bedöma all information som strömmar över dem? Tiden förändras och vi måste förhålla oss till den, men om psykisk ohälsa bara ökar måste vuxenvärlden hitta vägar att ge barn och unga hopp och framtidstro. Unga måste få hjälp i tid att bryta en negativ trend av psykisk ohälsa.